- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
299

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bebrüten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bebrütllen, ao tr ligga på ägg, äv. Midi, ruva på.
Bo*, n, B-ung, f -en liggande på ägg, [-ru-v]ande, -] {+ru-
v]ande,+} ning.
bebuckel]n, ao tr förse med bucklor el.
spännen. -t, se äv. buckelig.
Bebung, f, se Beben.
bellbürden, OD se belasten, -büschel|n, od tr
förse el. pryda med tofsar. -1 tofsprydd,
-buseh|en [u], qd tr förse el. bekläda med
buskar» -1, se buschig.
Bechamelsoße [-’me:l], f -n kök. béchamelsås.
Becher [sq], m -s - (dim. Becher\chen -lein) 1.
bägare äv. bildl., pokal, t. ex. den der
Freude el. der Lust bis auf die Neige leeren, «u
des Leidens lidandets kalk; zwischenund
Gaurn ist ein großer Baum, zwischen Lipp’
und Kelches Rand schwebt derßnstern Mächte
Hand ordspr. mycket tappas mellan band
och mun, mycket spilles mellan bägaren ocb
läpparna. 2. bot. bos narciss bikrona, bos ek, bok,
. hassel svepe-, frukt|skål, hos lavar bägare. 3.
% p& vulkan krater, -apparat, m -[e]s -e 1. fys.
bägarapparat. 2. O, se -werk. b^artig, se
b^förmig. -blume, f bot. Sanguisorba minor
piin-pinell. -chen, se Becher, -eisen, n -s - O
guldsmed bägarjärn. -flechte, f bot. ciadonia
bägarlav. bsvförmig [æ], a bägar|formig, -lik.
-frucht [ü], f -e† bot. frukt med svepeskål.
. -glas [a:], n -es -er† i sht kem. bägare, -held,
. m -en -en dryckeshjälte, rumlare, F
fest-prisse. -hülle, f -n bot. frukt-, svepe|skål.
-klang, m -[e]s O glasens klang, -lein, se
Becher. -moos, n, se -flechte.
becher|n, bech[e]re, -te ge-t intr [h] tömma
bägaren, festa, pokulera.
Becherllpilz m bot. Peziza bägarsvamp, skål.
-rost [o], m bot. skålrost, -säule, f -n elektr.
galvaniskt batteri, -schwamm, se -pilz.
-stup-pe, se -flechte. -stürzer, m -s se -held. -werk,
n -[e]s -e ⚙ paternosterverk, mudderverk,
elevator med bägarformiga skopor
(medbringas).
Bechner m, se Faulbaum.
beck|en, -te ge-t intr [h] i stäva.
Becken, n -s - 1. bäcken, fat. 2. geogr., geoi.
bäcken, geoi. äv. bassäng. 3. anat. bäcken.
Oberes el. großes ~ stora bäckenet; unteres,
kleines el. eigentliches ~ lilla bäckenet. 4.
mus. bäcken, -abweichung, f -en läk.
missbildning el. deformitet bos bäckenet,
-aus-gang, m -[e]s -e† anat. bäckenutgång, nedre
bäckenöppning. -band, n -[e]s -er† anat.
bäckenligament. -hein, n -[e]s -e anat.
bäckenben. -blutader, f -n bäckenven.
-durch-messer, m -s - bäckenets diameter, -eingang,
m -[e]s -e† anat. bäckeningång, övre
bäckenöppning. -enge, f -n läk.
bäckenförträngning. beförmig [æ], a bäckenformig.
-gür-tel [y], m -s - anat. bäckengördel, bäcken,
-höhle, f -n anat. bäcken|båla, -kavitet.
-kno-chen [o], m -s -, se -hein. -linie [li:nia], f -n
obstetr. mitt-, korsknöls|vidd. -messer, m -s
-obstetr. pelvimeter, bäckenmätare, -messung,
f -en obstetr. pelvimetri, bäckenmätning,
-schlager, m -s - 1. se Blechschmied o.
Klempner. 2. mus. bäckenslagare. -weite, f -n läk.
bäckenets vidd.
Becker m -s -% 1. se Bäcker. 2. se Bacher.
Beckhammer, se Niethammer.
Becquerelstrahl m -[e]s -en fys.
Becquerel-stråle.
bedach‖en, ao tr lägga tak (på hus), taklägga,
täcka. Ein -ter Säulengang en övertäckt
kolonnad. B~, n, se B-ung.
Bedacht m -[e]s O överläggning, övervägande,
betänkande, eftertanke. Auf etw. ~ haben
el. nehmen taga hänsyn till el. fästa avseende
vid ngt, taga ngt i övervägande el. med i
räkningen; auf den Vorteil jds ~ nehmen
bevaka el. tillvarataga ngns intressen; mit
~ överlagt el. med berått mod; mit gutem
el. vollem ~ efter mogen överläggning el.
moget övervägande; ohne ~ oöverlagt,
obetänksamt, tanklöst, överilat,
bedacht, «.1. se bedächtig. 2. Auf etw. ~ sein
vara betänkt på el. tänka på ngt; er ist
darauf zu gefallen, so viel als möglich zu
verdienen hans strävan går ut på att
behaga, att förtjäna så mycket som möjligt;
seien wir darauf ~ es zu tun må vi låta det
oss angeläget vara; auf seinen Vorteil sehr
~ sein förstå att bevaka sina intressen, vara
mån om sin fördel el. mycket mån om sig,
F vara mycket om sig. B~e(r), m o. /adj.
böjn. jur. legat|arie, -är, testamentstagare.
Bsvheit, se Bedächtigkeit.
bedächt‖ig, a betänksam, lugn, sansad,
försiktig, varsam. B-igkeit, f betänksamhet, lugn,
försiktighet, varsamhet, -lich, B-lichkeit, se
-ig, B-igkeit.
bedachtlllos, a obetänksam, tanklös.
B-losig-keit, f obetänksamhet, tanklöshet. B-nahme,
/hänsyn, -sam [-za:m], se bedächtig.
B-sam-keit, se Bedächtigkeit, -voll, a betänksam.
Bedachung, f -en 1. tak|läggning, -täckning.
2. tak, ⚓ till kajuttrappa kapp.
Bedag [’be:-], f -s = Berliner
Elektromobildroschken-Aktiengesellschaft. -wagen, m -s [-elektromobil[droska].-] {+-
elektromobil[droska].+}
belldämmern, qd tr [[mindre]] skymma, -dampfen, qd
tr 1. Mit Tabak blåsa tobaksrök på. 2.
dampa, -dämpfen, qd tr % 1. se bedampfen 2.
2. verka kvävande på.
Bedank, dial., se Dank.
bedank|en, qd I. refl. Sich bei e-m für etw. el.
poet. gen. ~ hembära tacksägelse till ngn för
ngt, tacka ngn för ngt; sich für etw. iron.
betacka sig för ngt, undanbedja sig ngt;
wer sich -t, kommt oft zu kurz ordspr.
bord-bljTger får största skadan. II. tr endast pass.
Sei für dieses Vertrauen tausendmal -t hav
tusenfalt tack för detta förtroende.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free