- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
312

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Begründen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ttøtënak. begrunda. Womit ~ Sie diese
Behauptung f vad stöder ni detta påstående
på? -ete Ansprüche rättmätiga anspråk;
Seihe Meinung ist gut -et hans åsikt är
välgrundad; ahne -ende el. -ete Ursache
(Veranlassung) utan grundad et. rimlig
anledning; -eter Zweifel berättigat tvivel. 4. E-n
(sich) in e-r Wissenschaft m. m.’/v göfa ngn
,(sig) hemmastadd i el. sätta ngn (sig) in i en
vetenskap m. m. se Begründung. B-er,
m -s - grundläggare, stiftare, n>u bildl.
upphovsmän. B-erin, f -nen grundläggarinna,
Ætiftarinnà. Begründung, f -en 1. grundande,
’grundläggning, upprättande, stiftande,
bildande, av en skuld konsolidering. 2.
bevisan-de, motivering, hemul, vetensk. begrundande,
begrünen, qd i. tr bekläda med grönska, göra
grön-kändt. II. intr [s] o. refl sich <v
grönska, bli grönskande.
begrüß‖en, ,oo tr 1. hälsa [på], ⚔ salutera,
göra honnör för. Bewillkommnende hälsa
välkommen, välkomna; sich mit e-m oj
utbyta el. växla hälsningar med ngn; dieses
-Entgegenkommen der Behörde ist zu ~ detta
.tillmötesgående från myndigheternas sida
-bör hälsas med tillfredsställelse. 2. E-n um
etw. o> inhämta ngns bifall till ngt. B^v, n,
Begrüßung. B-er, m -s - en som hälsar m. m.
Begrüßung, f -en hälsning, välkomsthälsning,
& salutering, honnör. -s|ansprache, f -n
hälsningstal. -s |artikeh m -s - tidn.
hälsningsartikel. -s |erwidërung, f -en besvarande av
hälsning. s|formel, f -n hälsningsformel,
-s|rede, f -n hälsningstal, -s|schuß, m
-schus-ses -schüsse »i* sal utskott,
begucken, CD tr F titta el. kika på, kasta en
titt på.
Begum [’be:-], f -en bégum, indisk furstinna,
begünstig‖en, -te -t qd tr gynna, främja,
be-iordra, understödja, vara gynnsam för,
uppmuntra, favorisera. Von der Nacht -t &v.
under skydd av natten. Bo,, n, *e
Begünstigung. B-er, m -s - gynnare, bj^kyddare,
un-derstödjare, jur. den som främjar brott el.
.tillhan dagår gärningsman. B-erin, f -nen t
.gynnarinna, beskyddarinna. B-te(r), m o. f
adj. böju. gunstling. Die vom Glück -en
lyckans gunstlingar.
Begünstigung, f -en gynnande, främjande, [-befordrande], -] {+be-
fordrande],+} beskyddande, understöd,
bistånd, uppmuntran, förmån, jur. brotts
främjande, gärningsmans tillhandagående. Unter
[der] o. der Nacht under skydd av natten,
-s|tage, pl hand. respitdagar.
bellgurten, -gürten, od tr om . jorda.
Beiguß m -yusses -güsse begjutning; jfr
Be-yießung.
begutacht‖en, od tr. Etw. o, utlåta sig om ngt,
avgiva utlåtande el. betänkande om ngt:
etw. ~ lassen hänskjuta ngt till
sakkunnigas m. m. utlåtande. n, se B-ung. B-er,
m-s - den som avgiver utlåtande el.
betänkande, sakkunnig, expert. B-ung, f -en
[avgivande av] utlåtande el. betänkande,
sakkunnigutlåtande.
begüiCn, se besänftigen o. begütigen.
begüter‖t, o 1. besittande fast egendom,
be-suten. 2. väl|mående, -bärgad. B-ung, f
rikedom, ägodelar,
begütig‖en, -te -t od tr blidka, försona, göra
god igen, ställa tillfreds. B-ung, f *en
blidkande, försonande.,
behaarllen, qd I. tr betäcka med hår. -t P P
hårig, hår bevuxen, -beväxt, luden. II. refl.
Sich o, få hår. B-theit, f O, B-ung, f -en
hårighet, hårbeklädnad, ludenhet.
behab|en, pr. -st -t -e (obruki. i imP.) se sich
benehmen 1. B-v/, %, se Benehmen 2.
behäbig, a bekväm, trevlig, om pers. maklig,
välfödd, F välmående. B^kelt, f O
bekväm-l lighet, välbefinnande, välmåga,
behack‖en, oo tr 1. se behauen 1. 2. lantbr.
hack-rensa. B-ung, f -en 1. se Behauung. 2. lantbr.
hackrensning. .
behaft|en, qd tr 1. Mit el. [[mindre]] von etw. -et sein
vara behäftad ej. bekajad med ngt; e-n mit
e-m Makel <v bildl. sätta en fläck på ngn; mit
Schulden -et (djupt) skuldsatt, om fast egendom
intecknad (ända till skorstenen). 2. göra
ansvarig.
Behag m. Nach ~ im. efter behag,
behagel|n, qd tr (nänan endast i p p) betäcka el.
överströ med hagel,
behag|en, gd I. intr [ä] behaga. Etw. -1 mir
ngt behagar mig el. faller mig i smaken, jag
.finner behag el. nöje i ngt, jag tycker om
ngt; es -t mir hier här mår el. trivs jag
väl. II. refl ‡. Steh ~ roa sig. n -s
X. behag, nöje, belåtenhet, trevnad, o, an
etw. (dat.) flnden finna behag i ngt, tycka om
ngt. 2. behag, godtycke, tycke och smak.
behaglich, % behäglich, a 1. behaglig,
angenäm, bekväm, maklig, o, leben föra ett
behagligt el. makligt liv; machen Sie sich’s oj!
var obesvärad! känn er hemmastadd! dor.t
war uns nie ~ gewesen där hade vi aldrig
trivts el. känt oss hemmastadda. 2.
behaglig, tilltalande, [hem]trevlig, t. ex. ein ~es
trauliches Stäbchen. Er trank o, sein Glas
ans han tömde med välbehag sitt glas, jfr
behäbig. B~keit, f -en behag[lighet],
trevnad, bekvämlighet.
Behagnis, f -se, se Behagen.
beühäkeln, od tr 1. virka över. 2. se bekritteln.
-haken, od tr 1. sätta hakar på el. förse med
hakar. 2. lantbr. plöja med årder, -halftern,
5 qd tr lägga grimm a på. -halmen, qd I. tr
förse med strå. II. refl. Sich o, få strå.
-haltbar, a som kan behållas (i minnet),
behalten , qd I. tri. behålla, bibehålla, gömma,
bevara, t. ex, den Hut auf dem Kopfe, e-n zum
Mittag bei sich oj, bibl. sich von der Welt unbe-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 16:48:48 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free