Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beiseite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. närvaro. 2. t Eheliches ~ äktenskapligt
nmgänge.
beiseit‖[ej[-’zai-], adv avsides, åsido, åt sidan,
undan, föl sig själv. Scherz o>e! skämt åsidol
B-e, n teat. avsidt-sreplik. -ejbringen, tr.
se -e\schaffen. -e|geh[e]n, intr [s] gå avsides.
B-e]lassung, fi å^dosättande. negligerande,
-e|legen, tr lägga undan el. åsido. B-[e]legung,
/undanläggande, -e|schaffen, tr undanskaffa,
avlägsna. B-[e]schaffung, f -en
undanskaffande, avlägsnande, -e|schieben, tr 1. skjuta åt
sidan el. undan. 2. järnv. växla in p& ett
sidospår. B-[e]schieben, n ~s 1.
undanskjutande. 2. järnv. inväxling på ett sidospår,
-e|-setzen, tr 1. sätta el. ställa undan, bildl.
åsidosätta. Etw. beiseitegesetzt lassen lämna
ngt därhän el. åt sitt värde. 2. se [-e]schieben.-] {+-e]schie-
ben.+} B-[e]setzen, n -s 1. undansättande,
-ställande. 2. se B-[e]schieben. B[e]setzung,
fi -en bi i di. åsidosättande, -e|stecken, tr
sticka el. stoppa undan, -erteil[e]n, intr [h]
stå avsides, -ejstoßen, tr stöta el. knuffa åt
sidan el. undan. -etreten, intr [s] stiga el.
träda åt sidan, -^wenden, rtfl. Sich ~ vända
sig åt sidan el. bort. -s, se beiseit[e].
beisenden, tr skicka et. sända med, bifoga
(ngt) till en sändning, låta (ngt) följa med
en sändning.
beisetz‖en, tr 1. sätta till, bifoga, tillfoga,
tillägga, t. ex. ein Wort o,, e-m Brief einige
Zeilen oj. 2. Speisen, e-n Topf ~ sätta på
mat, en gryta, sätta mat, en gryta på et. över
elden. 3. »£- Segel ~ sätta till segel. 4.
bisätta, gravsätta. B~, n -s , Beisetzung, f -en
1. bi-, till|fogande, tillägg. 2. &
tillsättning (av segel). 3. bi-, grav|sättning.
Beiset-zungs|feier, f -n bisättningshögtidlighet.
Beisitz m -es -e säte och stämma i
beslutande församling, domstol m. m., jur. orubbat bo.
b’x.en, intr [Ä] sitta som bisittare, ha säte
och stämma. E-m Prozeß ~ vara bisittare
vid en rättegång, -er, m -s - 1. bisittare i en
domstol m. m., nämndeman, assessor. 2. se
Tisch-nachbar. -er|amt, n -[e]s -er† bisittareämbete.
Beisorge, se Besorgnis.
beispannen, tr spänna för hjäiphästar.
Beispiel, n -[e]s -e exempel, förejdöme, -syn,
t. ex. e-m mit gutem ~ vorangehen. Böse o,e
verderben gute Sitten ordspr. ont sällskap
fördärvar goda seder; von, für etw.* i. gen.
exempel på; als ~ aufgestellt werden tjäna
till exempel el. föredöme; sich e-n zum oj
nehmen el. ein ~ an e-m nehmen taga ngn
till exempel el. förebild; nimm dir ein oj
daran tag exempel därav; ohne ~ utan
motstycke, exempellös; zum ~ (förk. z. B.) till
exempel (förk. t. ex.), till dömes (förk. t. d.).
b’vlos, a exempellös, utan motstycke,
oförliknelig, utomordentlig, -losigkeit, f -en
oförliknelighet, utomordentlighet. b^vmäßig,
a enligt exempel. -sammlung, f -en exempel-
samling. b^s|halber, b^[s]weise, adv
exempelvis, för exemplets skull, till exempel.
beispringen, intr [s]. E-m ~ bispringa el.
hjälpa ngn, skynda till ngns hjälp el.
bistånd.
Beißl|beere, f bot. Capsicum spansk peppar, -el,
m -s -0 borrskär.
beiß‖en, beiß[es]t biß gebissen tr o. intr \.
bita. depon. bitas, om insekter Sticka, recipr. sich
~ bitas, t. ex. die Kälte, das Pferd -1, die
Pferde ~ sich, der Hund -t mich (mir) ins
Bein, sich in die Finger oj. Ein toter Hund-t
nicht ordspr. död hund skäller inte, ingen
fälles av stumt vittne; Hunde, die viel btllen, oi
nicht ordspr. den hund, som mest skäller, bites
minst; -t er nicht, so kratzt er doch ©rdst. ung.
katten är aldrig så slät, att han inte har
skarpa klor; ich dachte, icas mich bisse P deb
vore just snyggt; nichts zu ~ noch zu brechen
(nagen) haben bildl. inte ha ngt att bita i
(leva av); (das Heisch ist zu hart) ich kann
es nicht ~ jag kan inte tugga det; an die
Angel oj äv. bildl. nappa på kroken; auf
etw. ~ bildl., se anoj III. 1.; sich auf Ydie
Lippen, auf die Zunge ~ bita sig i
läpparna, i tungan; auf die Stange ~ ridk.
tugga på betslet; in den sauren Apfel ~
bildl. bita i det sura äpplet, svälja et. smälta
förtreten; ins Gras ~ büdi. bita i gräset;
in die Krippe ~ om hast vara krubbitare;
den Årger in sich o> svälja förtreten; sich
mit e-m um etw. ~ bildl. käbbla med ngn om
ngt. 2. om skarpa saker svida, bränna, om s&r
svida, värka, göra ont, t. ex. der Pjejfer -t
auf der Zunge, der Rauch -t mir die Augen
el. mich in den Augen. 3. Midi, plåga, gnaga,
tära på. Ångst -t ihn han täres av ångest;
das Genisstn -t ihn han har samvetsagg. 4.
bildl. sticka, pika, såra. B~, n bitande,
stickande m. m., jfr beißen, -end, a widi. bitande.
o,er Tadel skarpt tadel; o*er Scherz vasst
skämt.
Beißer m -s - 1. en som biter, Midt. människa
med skarp tunga, F spyfluga. 2. barnspr. tand.
3. surt vin. -chen, n -s - barnspr. F
tandkossa. -in, f -nen bidl., se Beißer 1. -lein,
se -chen.
beißig, B~keit, Se bissig, Bojkeit.
Beißliker m -s - zool. cobtis grönling.
-ko-ber, m -s -, se -korb, -kohl, m bot. Beta vulgaris
var. cicia mangold, romersk kål. -korb [o], m
-[e]s -e† munkorg, nosgrimma. -rii&e, se
Bete 1. -Werkzeuge,;?/1uggverktyg. -wut, /0
lust att bita[s], om hastar krubbitning. -zahn,
m -[e]s -ej fram-, skär|tand. -zange, f -n ⚙
avbitartång.
Beistand m 1. -[e]s O bi|stånd, -springande,
-träde, hjälp, stöd. E-m ~ leisten bijstå,
-springa, -träda ngn. 2. -[e]s -e† biträde,
medhjälpare, assistent, jur.
rättegångsbiträde. -s|gelder, pl subsidier, understöd.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
