- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
323

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Beizeichen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Beizeichen, n -s - bifogat et. tillagt tecken,
mytol, attribut, her. bitecken, mus. förtecken,
hand. kontramärke,
beizeichnen, tr tillägga ett tecken, i vid. bem.
notera, anteckna.
Beizeisen [’aiz-]; n -s - O ciseleringsmejsel.
beizeiten [’tsai-], adv 1. i god tid, irättan tid.
2. tidigt.
beiz|en, -[es]£ -te ge-t tr 1. äv. intr fräta, etsa.
Essig -t das Fleisch mürbe ättika uppmjukar
kött el. gör köttet mört; der Rauch -t in die
Augen röken svider i ögonen. 2. kök. lägga i
, lake. 3. läk. bränna med etsmedel. 4.
beta, träindustr. betsa, gravyr etsa, bita,
mynt-väsen vitkoka, tobaksfabr. beta, såsa. Den
Gewehrlauf ~ brunera gevärspipan; das Holz
schwarz ~ svartbetsa träet; o,des Mittel
etsmedel. 5. jakt. a) locka med bete: 6),jaga
med falk. n, se Beizung.
Beizer m -s - 1. en som betar, betsare, etsare
m. m. 2. t jakt. falkenerare.
Beiz‖falke, m -n -n jaktfalk, b-färbend, a. ~er
Farbstoff O färg. alizarinfärgämne. -farbstoff,
m -[e]s -e ⚙ rarg. betfärgämne. -gelb, n -[e]s
O färg. azofärgämne. -hund, m -[e]s -e jakt.
spårhund vid harjakt.
beizieh‖en [tsi:an], tr tillkalla, »v. rådfråga,
konsultera, t. ex. e-n Arzt B-ung, f -en
tillkallande, äv. rådfrågning, konsultation.
Beizimmer, se Nebenzimmer.
Beiz‖jagd, f -en falkjakt, falkoneri. -ker, se
Beißker. -kraft, f -e† betningsförmåga,
-kufe, f -ngarv. pvr. -luder, n -s - jakt.
lockbete, -meister, m -s - jakt. falkenerare.
-mittel, n -s - O bet[nings]medel, betsmedel.
Beizoll m -[e]s -e† tilläggstull.
Beizpro|zeß, m -zesses -zesse ® farg.
betningsprocedur.
Beiziigel m -s - O sadeim. vänstertygel.
Beiz‖ung, f -en 1. frätning, etsning. 2. kök.
läggande i lake. 3. bränning med etsmedel.
4. ⚙ betning, betsning, etsning, bitning,
vitkokning, såsande. 5. jakt. falkjakt. jfr
beizen. -vogel, m -s -† jaktfalk, -wasser, n -s
-ø betningsvätska,
bejagen, cd tr 1. Ein Revier ~ avjaga ett
revir. 2. Ein Schiff ~ vinna på ett fartyg,
bejah|en [-’jaisn], qd tr -te -t bejaka, jaka till,
säga ja till, bekräfta. E-e Frage ~ el.
beantworten besvara en fråga jakande; wer
schweigt, -t ordspr. den som tiger samtycker.
B^, n, se Bejahung, -d, p a jakande,
affirmativ, positiv. Im r^en Falle, se
Bejahungsfall. -denfalls, adv, se under Bejahungsfall.
bejähr|en, cd refl %. Etw. -t sich årsdagen för
ngt inträffar el. är inne.
bejahrt, a ålderstigen, till åren [kommen].
E-e Schönheit iron. en bedagad skönhet.
B^heit, f B^sein, », ibi. Bejahrung, fi
framskriden el. hög ålder.
Bejahung, fi -en be|jakande, -kräftande, -kräf-
telse. -s|fall, m -[e]s -e† jakande fall. Im o,e
om svaret blir jakande, -s|satz, m -es -e†
gram. jakande sats. b^s|weise, adv jakande,
bejammern, qd tr be|klaga, -gråta,
bejammerns‖wert [e:], -würdig [y], a
beklagansvärd, jämmerlig, ömklig. B-würdigkeit,
fi O beklagansvärt el. ömkligt tillstånd, a v.
jämmerlighet, ömklighet,
belljäten, od se jäten, -jauchzen, -jubeln, od tr
jubla över, hälsa med jubel, -jucksen, qd tr p
smutsa ned, förorena, bildl., se anschmieren.
-kacken, se bescheißen. -kaien, od tr «i« Die
Rahen ~ toppa upp el. pika rårna.
Bekaier m -s - ⚓ bekajare.
bellkälbern, od refl. Sich FP spy ner sig.
-kalken, od «r O kalkslå. -ka|m|en, od »t I .tr
Ein Schiff ~ taga bort vinden för ett
fartyg; -t sein ligga i stiltje. II. intr [s], se
-t sein, -kammen, qd tr förse el. pryda med
kam. -kämpfbar, a som kan bekämpas,
över-vinnelig.
bekämpfen, od tr bekämpa, kämpa el. strida
mot, äv. besegra, övervinna. Sich ~ recipr.
bekämpa varandra. B~, «, se Bekämpfung.
Bekämpf|ter, m -s - bekämpare (av),
motståndare (till), -ung, f -en bekämpande (av),
motstånd (mot),
bekannt, I. se bekennen. II. a bekant, känd,
wegen, durch, für för. ~ und unbekannt
kända och okända; sich ~ machen göra sig
känd; sich mit e-m ~ machen göra
bekantskap med ngn, F bekanta sig med ngn; e-n
(sich) mit etw. ~ machen göra ngn (sig)
förtrogen med ngt, sätta ngn (sig) in i ngt; er
ist mir ~ jag känner honom; er ist ~ wie
ein bunter Hund F han är ökänd el. känd" i
orten; er ist als Lügner el. fiür e-n Lügner
~ han är känd för att ljuga; es ist aller
Welt el. den Spatzen auf dem Dache f x>,
daß ... hela världen vet, att...; davon el.
darüber ist mir nichts ~ det känner jag inte
till; an el. in e-m Oi té ~ sein känna till en
plats; mit e-m ~ sein känna ngn; mit etw.
~ sein a) känna till ngt; 6) vara bevandrad
i el. hemmastadd i ngt; ~ tun låtsa sig vara
bekant, vara familjär el. närgången; mit e^m,
etw. ~ werden göra el. formera bekantskap
med ngn, ngt; mit e-m näher ~ werden göra
el. inleda närmare bekantskap med ngn.
B^|e(r), m o. fi adj. böjn. bekant[skap], vän.
E-e -e äv. en flickbekant; unter -en sein vara
bland gamla vänner. B~|e(s), n adj. böjn. 1.
Jemand (niemand) -es någon (ingen) bekant.
2. Das allgemein -e kända fakta. B^enkreis,
m -es -e bekantskaps-, vän|krets. -er|maßen,
-er|weise, adv som bekant [är], som var man
vet. Begäbe, fi -n. Öffentliche ~
offentliggörande; jfr Bt^machung. -geben, se
-machen. Begebung, se Bo>machung. Bosheit
fiol. egenskapen att vara bekant el. känd
2. ~ mit bekantskap med, kännedom om
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free