- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
329

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Belegzettel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belegen. 2. se -schaß. 3. se äv. Beleg J.
»Zettel, m -s -, se -schein.
benehmen, ao tr stryka lera på. -lehnbar, a
som kan bli belänad el få en förläning,
belehn‖en, OD tr 1. E-n mit etw. <v beläna ngn
med ngt, förläna ngn ngt, i vid. bem.
begåva ngn med ngt. 2. band. belåna. 3. gruvt.
giva koncession å ett gruvfält. w, se
B-ung.
Belehn‖er, m -s - en som ger en förläning,
länsherre. B-ung, f -en 1. belän|ande, -ing,
förläning. 2. hand. belån|ande, -ing. 3. gruvt.
koncession å en gruva, b-ungs|fähig, se
be-leih b ar.-ungs|urkunde, f -n förläningsurkund.
belehrbar, a läraktig, mottaglig för skäl.
belehr|en, ao I. tr undervisa, upplysa, über
(ack.) el. i högre spr&k e-r (gen.) S. «>1. Ibi. VOn om.
E-n falsch ~ lämna ngn oriktiga
upplysningar; e-n e-s Besser[e]n el. e-s ander[e]n f>»
taga ngn ur hans villfarelse, öppna ngns
ögon, visa ngn hans misstag, bringa ngn på
andra tankar; bald sollte er e-s anderen -1
werden snart skulle han få veta annat av
el.se på annat. II. refl. Sich [selbst]
lära sig; sich an etw. (dat) ~ draga lärdom av
ngt; sich gern ~ lassen vara mottaglig för
skäl, taga reson el. skäl, låta säga sig; sich
durch Erfahrung ~ lassen hämta lärdom
av erfarenheten. B~, n, se Belehrung.
belehrend, a upplysande, lärorik.
Belehrer m -s - lärare, undervisare. -In, f
-nen lärarinna,
beiehrsam, so belehr]end, -bar.
Belehrung, f -en undervisning. Er nimmt gar
keine ~ an han tar icke reson el. s-käl, han
låter icke säga sig; laß dir das e-e ~ sein
el. zur dienen låt detta vara dig en läxa.
-s[gabe, f -n undervisningsförmaga.
»s|-schießen, n -s Ö övningsskjutning,
skjut-Övningar. -s|sucht, f O lust att skolmästra,
skolmästrande. b^s|siichtig, a benägen att
skolmästra.
beleib|ten, co tr 1. giva kropp åt,
förkroppsliga. 2. vanl. endast i p p. beleibt, se d. o.
-ren-ten, ao tr. E-n ~ förläna ngn en livränta,
anslå en livränta åt ngn.
beleibt, a tjock och fet, hullig, korpulent,
fetlagd, F välmående, välfödd. B^heit, f Ö,
B^sein, n ⚙ gott hull, korpulens, fetma,
beleib|züchtsgen, se -renten.
beleidigen, OD tr foro ämpa, förnärma,
förorätta, miss firma, såra. Das Auge, das Ohr
rw stöta ögat, örat; das Rechtsgefühl ~
kränka rättskänslan: das Zartgefühl ~* såra
finkänsligheten; sich durch etw. -t fühlen
el. für -t haltenkänna sig sårad av ngt; sich
über alles -t fühlen stöta sig på allting, taga
anstöt av allting. n, se Beleidigung.
beleidigend, a jur. ärekränkande, missflrmlig.
Beleidig‖er(in), m (/) den förolämpande, jur.
ärekränkare. -te(r), m o./adj. böjn. den för-
olämpade, jur, den ärekränkte. -ung, f -e»
förolämpning, förnärmelse,förorättelse,
miss-firmelse, kränkning, skymf, jur. ärekränk»
ning, injurie. ~en werden alt, Wohltaten
ver-gißt man bald ordspr. gott ylöms, ont göms;
e-e ~ ertragen, hinnehmen el. einstecken
svälja en skymf,-ungs|klage, f -n jur,
ärekränkningsmål.
beleihbar, a som kan belånas.
beleih‖en [laian], ao tr belåna. B-ung, f-en
belån|ande, -ing. B-ungs|grenze, f -n
belåningsgräns. B-ungs|wert [e:], m -[e]s -e
belåningsvärde.
bellleimen, ao tr limma [över], »leisten, ao tr
förse med list[er], »|eitern, ao tr gruvt. E-n
Schacht för*e ett schakt med stegvägar.
belemmer‖n, belemm[e]re -te -t ao tr hindra,
belamra. B~, w, B-ung, f -en belamrande.
Belemnit [’ni:t], m -en -en geoi. belemnit.
»en|-schicht, f -en belemnitskikt. b<viscb, a
be-lemnitartad.
Belese-, O i sms., se Nopp-.
1. belesen, ao tr 1. rensa. 2.wade noppa.
2. belesen, a beläst. B^heit, f O beläsenhet.
Belllesprit [bslVspri:], m -s , Beanxesprits
[bo:z’£:-] bel-esprit, vitterhetsidkare, »etage
[’c’tcuga], f -n 1. första våningen (1 tr. upp).
2. Bei ihm ist es in der ~ nicht ganz
richtig F det står inte rätt till i hjärnkontoret
på honom.
beleucht‖en, ao tr 1. be-, upp|lysa, lysa upp.
2. bildl. belysa, kasta ljus över, t. ex. e-e
Schrift, e-n Zustand r*. n, se B-ung.
Beleucht‖er, m -s - [[mindre]] 1. en som be-, upp|lyser.
2. bildl. utiäggare, tolkare, -ung, f -enl.tr.
bildl. belysning. Etw. in gehörige ~ setzen
låta ngt framstå i sin rätta belysning el. i
sitt rätta ljus. 2. lyse, ljus, t. ex. Heizung
und ~ frei.
Beleuchtungs|]anlage, f -n
belysningsanläggning. -apparat, m -[e]s -e belysningsapparat,
-artikel [i:], m -s - belysningsartikel, -glas, n
-es -er† glas för belysningsändamål, -kohle,
f -n belysningskol. -körper, m -s -
belysningsarmatur, (artificiell) ljuskälla, -kosten,
pl belysningskostnader, -linse, f -n tja
belysningslins. -spiegel, m -s - reflektor, -stärke,
f -n belysningsstyrka, »zweck, m -[e]s -e
belysningsändamål.
beleum[un]d en, cd tr vani. i p p. Wohl, übel-et
väl, illa beryktad, med gott, dåligt rykte.
helfen, se belfern..
Belferer m -s - 1. gläfsande hund. 2. biidi
grälsjuk, trätgirig karl, F kältring.
belfer|n,. belf[e]re -te ge-t intr [Å] 1. om hundar
gläfsa, bjäbba. 2. om människor gräla, bråka,
träta, käxa.
Belf[r]erin, f-nen trätgirig, grälsjuk kvinna.
Belfr.ed, se Bergfried.
Belgi‖en [bglglan], n npr Belgien, -er, m -s
-belgier, -erin,f-nen belgiska.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free