- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
330

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - belgisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


belgisch, a belgisk. B^-Kongo, n npr geogr.
Belgiska Kongo.
Belgrad [at], n npr Belgrad.
Belial [’be:lial], m -s Belial. -s|dienst, m -es -e
belial stjänst. -s|kind, n -[e]s -er belialsbarn.
belichten, cd trfotogr. exponera. B"v, n, se
följ.
Belichtung, f -en exponering, -s|geld, f O
exponeringstid.
beliebäugeln [?oy], od tr. E-n ~ giva ngn
kärliga ögonkast, kasta kärliga blickar på
ngn.
belieb|en, qd tr o. intr [h] 1. Mir -t etio. jag
tycker om ngt, ngt faller mig i smaken. 2.
behaga, ha lust, finna för gott, önska,
täckas, tycka om, t. ex. man beliebe, sich an
Herrn ⚔ zu wenden. ~ Sie... var så god
och, Ni behagade el. torde ...; was -1 [-[Ihnen]f-] {+[Ih-
nen]f+} icas ~ Sief vad behagas? vad önskas?
ivenn^s -t om så behagas el. önskas; wenn es
Ihnen -t om ni så tycker; wie es Ihnen -1,
wie Sie ~ som ni behagar, efter behag; wie
-tf vad behagas? vad befalls? F vafalls? es
-te ihm nicht zu antworten han behagade
icke el. brydde sig icke om att svara; sich
(dat.) etw. ~ lassen finna behag i ngt. B’n,, n -s
1. ~ an etw. (dat.) haben, finden finna
behag el. nöje i ngt, tycka om ngt. 2. behag,
gottfinnande. Das steht ganz in Ihrem e det
står i ert fria skön el. det beror alldeles på
ert eget gottfinnande; ich stelle es in Ihr
~ jag lämnar det i ert skön el. åt ert
gottfinnande; nach ~ efter behag el.
gottfinnande, som ni behagar el. finner för gott, mus.
ad libitum.
beliebig, a 1. godtycklig, vilken som helst,
fakultativ. Irgendein ~er vilken som helst;
jeder ~e cl) se irgendein eer; b) vem som
helst, den förste bäste; ~ viele hur många
som helst; ~ adv efter behag el. gottfinnande.
2. i sht svdtjsk. Wenn (wie) es Ihnen e ist
om (som) ni behagar el. finner för gott.
beliebt, a omtyckt, populär, om pers. äv.
avhållen, bei äv. B^heit, fi O omtyckthet,
gunst, popularitet. B^machen, n -s
vinnande av gunst el. popularitet. Bo^sein, n -s
0, se Beheit.
belinien [li:nian], se liniieren.
Belisar [’beilrzar], m npr Belisarius.
belistllen, od tr överlista. B-ung fi -en
överlistande,
belittern, gruvt., se beleitern.
Belladonn|a [’dona:], f -en bot. belladonna.
Belle, fil. se Gebell. 2. dial., se Schelle.
bed|en, -te ge-t intr [Ii] skälla. Hunde, die viel
r>j, beißen nicht ordspr. skällande hund bits
icke; eder Husten hack-, torr|hosta, F
ihålig hosta. B~, n skällande, skall.
Bellllenkappe, se Narrenkappe, -er(in), m (fi)
en som skäller, bildl. grälsjuk, käxande
människa.
Bellerophon [-’le:ro-fo:n], m npr mjtoi.
Bellero-fon. -s|brief, m -[e]s -e uriebrev.
Belletrist [bsle-’trist], m -en -en belletrist,
vitterhetsidkare, -erei, fi -en vitterlekande,
-ik [’tristik], f -en belletristik, skönlitteratur,
vitterhet, b^isch, a belletristisk,
skönlitterär, vitter.
Bellhammel m -s - skällgumse.
Bellis, fi bot. bellis, tusensköna.
Bellmann m npr. Diese Zigarre heißt Otto e
F bildl. beil. den här cigarren är urstyv el.
är tiptop.
belob[ig]‖en, -te -t cd tr 1. berömma, lovorda.
2. ᚼ nämna, citera, omförmäla. n, B-ung,
fi -en beröm, lov|ord, -tal.
Belobungsllbrief m -[e]s -e berömmande brev.
-preis, m -es -e hedersomnämnande,
-schreiben, n -s -, se -briefi.
belochen, cd tr borra hål i.
belohnbar, 8e belohnungswert. B^keit, fi ⚙
egenskap att förtjäna belönas,
belohn|en, qd I. tr [be]löna, vedergälla. Sein
Unternehmen ivar vom Erfiolg -t hans företag
kröntes med framgång. II. refl. Sich ~ 1. Die
Tugend, jede gute, böse Tat -1 sich dygden,
varje god, dålig handling får sin belöning.
2. föråidr. Es -t sich, se lohnen. B^v» n. se
Belohnung.
belohnend, a lönande, värd.
Belohner(in), m (fi) [be]lönare, vedergällare.
Belohnung, fi -en belöning, lön, pris. E-e ~
auf etw. (ack.) setzen utfästa en belöning för
ngt; zur (als) e till (som) belöning, für el.
gen. för. -s|liste, fi -n förteckning å
belöningar. b^s|wert [e:], b^s|würdig [y], a värd
belöning, förtjänt av belöning.
Belonit [-’ni:t], m -[e]s -e min. belonit.
belorbeer|en [o], qd tr lagerkrona, t sht i p p -t
lager|krönt, -kransad, poet. med lager kring
sitt änne.
Belsaz‖ar [bs/za:tsar], -er, m npr Belsas[s]ar.
Belt m -[e]s -e geogr. Bält. Der Große
(Kleine) e Stora (Lilla) Bält.
bellluchsen [loks], gd tr F. E-n e lura, skoja
ngn. -ludern, od refi sich ~ jakt. fylla buken,
-lugen, qd tr kika el. koxa på. -lügen, qd tr.
E-n ~ ljuga för ngn, genom lögner vilseleda
ngn. -lugsen, se -luchsen.
belustig|en, od I. tr roa, förlusta, förströ,
underhålla. Über etw. -t sein vara road av ngt,
ha roligt åt ngt. II. refl 1. Sich e roa sig,
förlusta sig, ha roligt, F festa. 2. Sich über
e-n, etw. el. an etw. (dat.) ’n. göra sig lustig
över ngn, ngt, förlöjliga ngn, ngt, göra narr
av ngn, ngt. n, se Belustigung.
Belustiger(in), m (fi) en som roar el.
underhåller, F muntrationsråd.
Belustigung, fi -en nöje, förlustelse,
förströelse, rolighet, muntration, -s|ort, m -[e]s -e
förlustelseställe, -s|zeit, fi -en tid för
förströelse el. vederkvickelse, vilotid, fritid.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free