- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
333

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Benediktenrose ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rose, f bot. paeoni» offloiniH« pion. -en|wurz, f,
se -en]kraut.
Benediktiner m -s - 1. benediktiner[munk].
2. benediktin-, munk|likör. -eisen, »-«0
böhmiskt stångjärn, -in, f -nen [-benedik-tin[er]nunna.-] {+benedik-
tin[er]nunna.+} -likör, m -s -e, se Benediktiner
2. -mönch, m -[e]s -e, se Benediktiner 1.
-nonne, f -n, s« Benediktinerin. -orden [o], m
-s - benediktin[er]orden.
Benediktion [-tsT’o:n], f -en reiig. benediktion,
välsignelse,
benedizier|en [-’tsi:], -té -t tr reiig. välsigna.
Benefiz [be’ne-’fiits], n -es -e teat.
beneflce-[föres tälin ing], recett. Ein s haben få en
recett; zum s des (von, für) Herrn ⚔
recett till förmån för herr X. b^ial, a
bene-ficial, hörande till ett beneficium. -iant, m
-en -en teat. recettagare, beneficiant. -iantin,
f -nen teat. recettagerska. -iar, m -s -e
bene-ficiarins. -iat, m -en -en 1. »e BeneflzianU
2. stipendiat, -lium, n -iums -ien beneficium,
förläning, kyrki. prebende. -Vorstellung, f -e»,
se Benefiz.
benehm‖en, qd I. tr 1. E-m etw. s betaga ngn
ngt, t. ex. e-m den Appetit, den Atem, den
Mut befria ngn från ngt, t. ex. e-m den
Schmerz, die Sorgen, die Ungewißheit s.
E-m die Aussicht ~ stänga el. förtaga
utsikten för ngn; das benimmt seiner Ehre
nichts därigenom lider hans ära intet
avbräck; e-r S. (dat.) die Frische, den Reiz der
Neuheit ~ beröva el. förtaga ngt friskheten,
nyhetens behag; e-m die Furcht ~
undanröja ngns fruktan (farhågor); e-m dën
Glauben an etw. s beröva ngn tron på ngt;
e-m e-n Irrtum s taga ngn ur en villfarelse;
e-m die Lust zu etw. s betaga el. förtaga ngn
lusten till ngt; e-m die Sprache s
förstumma ngn, göra ngn stum; e-m seinen
Übermut s böta ngn för hans övermod; e-m den
Zweifel s skingra ngns tvivel. 2. [[mindre]] E-n e-r
S. (gen.) ~ beröva ngn ngt. 8. [[mindre]] E-n, äv. e-m
den Kopf s bedöva ngn, göra ngn yr i
huvudet, t. ex. ein die Sinne sder Duft\
benommen, se d. o. II. refl. Sich s 1. bete sig,
uppföra sig, t. ex. sich gut, tapfer, wie ein
Verrückter Er weiß nicht, wie er sich
dabei s soll han vet icke, hur han skall
förhålla sig el. bära sig åt i detta fall; sich
nicht zu ~ wissen icke veta (fö stå) att
skicka sig. 2. Sich mit e-m s komma
överens med ngn, handla i samråd med ngfa.
Ba»». n -s - 1. betagande, befriande m. m.; jfr
benehmen I. 2. beteende, uppförande, sätt.
Feines s fint sätt, fina maner. 3. se
Einvernehmen. B-ung, f, se Benehmen 1.
beneid‖en, oo tr. E-n um etw. el. t e-m etw. s
avundas ngn ngt. B’n., n, se Beneidung.
beneidens‖wert [e:], -würdig [y], a avundsvärd.
Beneidung, f O avundsamhet, gen. mot.
benennbar, a som kan benämnas.
benennilen, ao tr 1. benämna, [upp]kalla t. ex.
die Stadt nach e-m s. Ein Kind giva ett
barn namn (i dopet); e-e Pflanze s
bestäm-en växt[s namn]; e-n mit e-m Bei-,
Spitz[namen s giva ngn ett till-, ök|namn. 2.
(nt)-nämna. B~, », se föij. B-ung, f -en
benäm-n|ande, -ing, uppkallande, nomenklatur.
Brüche auf gleiche s bringen mat. göra bråk
liknämniga.
benepjen, intr [s] -t sein vara satt på grund
(genom ebben),
benervl|t, a bot. nervig. B-ung, f bot. nervighet,
läk. innervation.
benetzbar, a som kan vätas el. fuktas,
benetzüen, oo tr väta, fukta. Mit Blut s söla
i blod ; mit Tränen -t fuktad av tårar. B-ung,
f -en vätande, fuktande.
Benga‖le [bsg’ga:la], m -n -n bengal[ier], -en,
n npr geogr. Bengalen, -ese [-ga/lezo], m -n
-n, së Bengale, -i [-’gcr.li:], n -[s] O bengali^
bengaliska [språket], -in, f -nen kvinna
bengaliska. -ine [’li:], f -n tje bengalin. b-isch,
a bengalisk, t. ex. Bser Meerbusen, -ist, m
en zool. Astriida bengaius bengalist, fjärilsfink.
Bengel m -s - 1. [knöl]påk, trä|klabb, -klamp.
2. pump|svängel, -vipp, O tjp. [press]bängel.
3. F bängel, drummel, drul, lymmel, -ei, f
en drul ghet, lymmelaktighet. b^haft, a
drummelaktig, drulig, lymmelaktig,
häftig-keit, f O, se Bevgelei. -k[n]öpf, m -[e]s -e†
tvp. pressbängelns huvud, -kraut, se
Bingelkraut.
bengel|n, beng[é]le -te ge-t tv t 1. E-n Hund s
fästa en klabb vid halsen på en hund. 2.
Nüsse m. m. ~ slå ned nötter m. m. (med
käppar, stenar). 3. E-n s kalla ngn för
bängel, lymmel.
Bengell|schaft, f se Bengelei. -scheide, f -n
tjp. pressbängelns handtag. -
Benjamin [’bsnjcrmi:n], m npr Benjamin,
bellnicken, qd tr. Etw. s nicka bifall till ngt.
-niesen, oo tr. Etw. s F nysa på ngt.
-nippen, oo I. tr. Den Becher s läppja på
bägaren. II. refl. Sich s F skaffa sig ën
florshuva, bli smått pirum.
Benne, f -n dial. flätad vagnskorg,
korgvagn.
Benno [’bsno:], m -s -s npr Bernhard.
Benöl, se Behenöl.
benommen, a bedövad, yr i huvudet el. F i
mössan, vimmelkantig, läk. soporös. B^-heit,
f O, B^sein, n -s O bedövning, domning,
yrsel, vimmelkantighet.
benötig‖en, od intr o. tr. -t Sein med gen, el.
ibi. ack. vara i behov av, behöva, -t, a
behövlig, erforderlig, t. ex. das se Geld, -tenfalls,
adv i händelse av behov,
bensch|en, -\_e~\st -te ge-t jud. välsigna.
Bentgras, se Straußgras.
benummern, oo tr numrera. -
benutzbar, a användbar, brukbar, duglig.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free