- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
345

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Berühmtheit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

F inte som värst bra, inte vidare styv,
tämligen tarvlig. Brs^heit, f -en berömdhet av.
om pers., ryktbarhet, namnkunnighet, om per«,
celebritet.
berührbar, a som kan beröras el. tagas på.
B<x<keit, f O egenskap att kunna beröras el.
tagas på.
berühr‖en, oo tr 1. beröra, vidröra, röra av.
bildl., taga el. känna på, mat. tangera, läk.
tuschera, t. ex. ein Thema keine Speise
e, sich durch etw. schmerzlich (freudig) -t
fühlen. E-n e bildl. röra ngn, komma ngn
vid; den Grund ha bottenkänning; die
Leier e slå på lyran; sich e beröra el.
vidröra varandra, mat. tangera el. äv. oskulera
varandra; die Häuser e sich husen stöta
ihop el. ligga intill varandra. 2. E-e Frau
e röra el. ligga när en kvinna. B^n/, n, se
Berührung.
berührig, B^igkeit, se rührig, Rekeit.
berührtermaßen, adv på berörda sätt, som
ovan nämnt.
Berührung, f -en be-, vid|röring, kontakt^ mat.
tangering, oskulation, läk. tuschering, i sms.
ar. taktil-, -s|ebene, f -n mat. tangentplan,
-s|elektrizität, f -en o-a. berörings-,
kontaktsl-elektricitet. -s |t|äche, f -n beröringsyta.
-s|-kurve [v], f -n mat. oskulerande kurva, -s |linie
[li:nTö], f -n mat. tangent, b^s|los, a utan
beröring el. vidröring. -s|punkt, m -[e]s -e
beröringspunkt, mat. tangeringspunkt, vid
kurvor oskulationspunkt, O kontaktpunkt,
-slspannung, f -en elektr. kontaktspänning,
-s|winkel, m -s - beröringsvinkel.
be‖rümpfen, oo tr t E-n e rynka på näsan åt
ngn. -runzelt, a, se runs[e]lig, -rupfen, qd,
se [aus]rupfen, -rußen [u:], od tr sota ned.
-rußt sotig, nedsotad. -rüsten, qo tr bjggn.
förse med ställning. Ein Gewölbe e
uppsätta valvstomme till ett valv.
Beryll [bc’rel], m -s -e min. beryll, b^artig
[’a:], a beryllartad. -erde [’e:], f O kem.
beryllium oxid. -ium, n -s O kem. beryllium.
bes. = besonders.
bellsabbeln, -sabbern, qd tr refl sich ~ F
dregla på (sig), dregla ned (sig), -sacken,
od i. tr s* beladen, bepacken. ii. refl F.
Sich e proppa magen (sig) full, bildl. sko sig.
-säen, od tr beså, bildl. beströ, översålla. Ein
Gerstenfeld mit Klee e lantbr. så i klöver i
korn; mit Sternen -säet stjärn[be]strödd.
-sage, prep med gen. föråidr. kansiispr. enligt,
-sagen, qd tr 1. om|förmäla, -nämna,
angiva. 2. betyda, innebära. 3. betyda, vara
av betydelse el. vikt, t. ex. das hat viel
(nichts) zu Das will nicht wenig e det
vill inte säga litet, -sagt, a bemäld,
omför-mäld, nämnd, sagd, ibi. bekant, känd.
-sag-ter|maßen, adv på berört el. nämnt sätt.
-sai-ten, OD tr stränga [upp], sätta strängar på
instrument. -salben, qd tr o. refl sich ~ [[mindre]] 1.
se beschmieren. 2. F dtai. smutsa el. söla ned
(sig). .3. se anschmieren 3.
besam‖en, QD tr O. refl sich e 1. besä, skogiv.
befröa. 2. Sich e fortplanta sig genom frön,
gå i frö. 3. befrakta. B^, n, se följ.
Besamung, f -en 1. besående, skogsv. befrö-
ande. 2. befruktning,
Besan [be-’zcun], m -s -e ⚓ mesan, -baum,
m -[e]* -e† mesanbom.
besanden, qd tr sanda, beströ med sand, järn.
vägsbyggn. grusa,
besänftigen, qd i. tr blidka, lindra, mildra,
iak. kalmera. ii. refl, se sich beruhigen.
se Beruhigung.
Besänftig‖er[in], -ung, se Beruhig\er(in), -ung.
Besan‖gaffel, f -n el. mesangaffel, -mast, m
-es -e[n] mesanmast. -rahe [ra:o], f -n
mesanrå. -schot(e), n (f) bomskot. e
an-holen sjömansslang utdela en brännvinsration
(till besättningen), -segel, n-s - mesansegel,
-stag, n -[e]s -e mesanstag. -stagsegel, n-s
-mesanstagsegel, stagapa. -stenge, f -n
mesanstång. -wanten, pl mesanvant.
Besatz m -es -e† 1. pl klädesplagg besättning,
garnering, eef ar. gramaner. 2. boskapshjord
på en säter, jakt. viltstam, -artikel [-ti:], m
-8 - besättnings-, garnerings|artikel. -band, n
-[e]s -er† garneringsband. -stoff, m -[e]s -e
garneringstyg.
Besatzung, f -en 1. besättning, ar. garnison,
«1« äv. manskap, järnv. tågpersonal. E-e Stadt
mit e-r e versehen, ~ in e-e Stadt legen
inlägga besättning i en stad. 2. ⚙ i läs
besättning, inrikte, villa, -s [artillerie [-’fi:],
f -n [-’ri:an], ⚓ besättningsartilleri, -s|dienst,
m -es -e garnisonstjänst, -s [etat [e^ta:], m
-s -s besättnings-, bemannings|lista.
-B|recht, n -[e]s -e pol. rättighet att lägga
gar-. nison i en stad. -s|truppen, pl
besättningstrupper.
be‖sauen, qo tr P svina ned el. till. -saufen,
od refl. Sich e P supa sig full. -soffen
drucken, full, berusad, -saugen, od tr suga
på. -säumen, qd tr fålla, kanta, O kantskära,
kanta.
Besäung, f -en besående, besåning, bildl.
beströende, översållning.
bellsäuseln, od refl. Sich e F taga s’g en
florshuva. -schaben, od tr vani. O 1. skava el.
skrapa [på]. 2. avputsa. 3. beströ med
skrapavfall el. skavspån.
beschädig|en, qd tr skada, om «åker ar. anställa
skada på, göra åverkan på (ngt), om perg. ar.
tillfoga (ngn) skada. Sich ~ om saker skadas,
bli skadad, om pers. skada sig, göra sig illa;
sich selbst e bibl. fördärva sig själv; leicht
zu ed hand. ömtålig; -1 ⚓ äv. havererad.
B/>#, », se Beschädigung.
Beschädig‖er(in), m (f) en som skadar, gör
åverkan m. m., jfr beschädigen. -ung, f -en
skadande, skada, skadegörelse, åverkan, jur.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free