- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
346

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beschaffen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfång, ohägn, läk. kroppsskada, haveri,
sjöskada, an (dat.) å.
beschaffen, I. oo tr 1. an-, fram|skaffa. 2.
åstadkomma, verkställa. II. a beskaffad.
Es ist so daß es Aufmerksamkeit erregt
det är ägnat att väcka uppmärksamhet; die
Sache ist so ~ saken förhåller sig så; so ist
die Welt ~ sådan är världen; je nachdem
die Umstände ~ sind alltefter
omständigheterna; es ist übel mit ihm ~ ban är üla
ute. n, se Beschaffung. B^heit, f -en
beskaffenhet, egenskap, kvalitet. ~ des
Körpers kroppsbeskaffenhet; der ~ nach
kvalitativ; je nach ~ der Umstände alltefter
omständigheterna. B^heitsjwort, n -[e]s -er† %
gram. egenskapsord.
Beschaffung, f -en anskaffning, -s|kosten, pl
hand. självkostnad,
beschäften, od tr se Schäften.
beschäftigen, gd tr o.refl sich ~ sysselsätta,
upptaga ngns tid, tankar. E-n ~ äv. hålla ngn
sysselsatt el. i verksamhet, giva ngn (fullt
upp) att göra, F hålla ngn varm; sich mit
etw. sysselsätta sig el. 6yssla med ngt,
vara upptagen av ngt. jfr beschäftigt. B^,
», se Beschäftigung.
Beschäftiger m -s - arbetsgivare,
beschäftigt, a sysselsatt, upptagen, ibi.
beskäftig. ~ sein äv. ha sysselsättning; stark
«v. överlupen med arbete; die Fabrik ist
stark ~ fabriken ligger inne med stora
beställningar; sehr ~er Arzt mycket anlitad
läkare.
Beschäftigung, f -en sysselsättning, syssla,
göromål, verksamhet. Außer ~ gesetzt
werden bliva utan arbete, -sjart, f -en [slag av]
sysselsättning, b^s|los, a sysslo-, arbets|lös,
utan sysselsättning el. arbete, -s|losigkeit, f
⚙ arbetslöshet, -s |neurose [-no/rorza], f -n
läk. yrkesneuros. -s|ort, m -[e]s -e ställe där
man har sin sysselsättning, arbetsplats, [-s|-spiel[zeug], -] {+-s|-
spiel[zeug],+} n -[e]s -e t Kindergarten lekgåva.
-sjtrieb, m -[e]s -e arbets-, verksamhetslust,
-s[zeugnis, n -ses -se arbetsbetyg.
Beschä‖lanstalt, f -en hingatdepå, stuteri,
-aus-schlag, se Bläschenausschlag.
beschal|en, ao tr l. ø sätta skaft på en kniv
m. m. 2. brädfodra. E-n Mast ~ «£> skåla en
mast. 3. zool. -te Tiere, se Schaltiere. B~, n,
se Beschalung.
beschälen, oo tr 1. Bäume m. m. ~ skala bort
barken på träd m. m., avbarka träd m. m. 2.
»om hingst be|skälla, -täcka.
Beschaler m -s - en som sätter skaft på
knivar, brädfodrar m. m.
Beschä‖ler, m -s - 1. en som avbarkar träd. 2.
beskällare, avelshingst. 3. se -knecht.. -geld,
n -[e]s -er språngavgift, -hengst, m -es -e, se
Beschäler 2. -knecht, m -[e]s re
hingstskötare. -krankheit, f -en, se -seuche.
beschä|men, od tr «3> skalka.
Beschäl‖ort [o], m -es -e, -platz, m -es -er, se
^anstalt, -seuche, f -n veter. elakartad
be-skällarsjuka. -station [Jtcrtsi’om], f -en,
-stelle, f -n, se -anstalt.
Beschalung, f -en brädfodring, »i* skålning.
Beschälung, f -en 1. avbarkning, skalning av
träd. om hingst be|skällning, -täckning, -s -,
se Beschäl-.
Beschälzeit, f -en brunsttid.
beschäm‖en, oo tr 1. göra (ngn) förlägen el.
skamsen, komma (ngn) att blygas el.
skämmas, komma på skam, starkare förödmjuka,
‡ tadla. Sie ~ mich durch Ihre Güte el. Ihre
Güte -t mich jag känner mig generad över
er vänlighet; das ist für ... det är en
skam för.... 2. överträffa, ställa i
skuggan. -t, a skamsen, förlägen, F slokörad,
starkare skamflat. ~ dastehen få stå med
skammen.
Beschämung, f -en förlägenhet, blygsel, skam.
b^s|voll, a djupt skamsen, full av blygsel.
beschatten, qd tr 1. skugga, be-, över|skugga,
kasta skugga över, skänka skugga åt, bildl.
överskygga, be|slöja, -mantia. Die Augen mit
der Hand ~ skygga för ögonen med
handen. 2. mål. skugga, schattera. 3. ibi., se
be-schlafen 1. Bnw, n, se Beschattung.
Beschatt‖er, m -s - ngn el. ngt (t. ex. ett träd)
som skuggar el. kastar skugga, -ung, f -en
be-, över|skuggning, bildl. överskyggande.
beschatzen, ao tr 1. se abschätzen. 2. belägga
med skatt.
Beschau, f O 1. se Beschauung. - 2. se Braut-,
Fleisch\schau. -anstalt, se Schauanstalt,
farbar, a värd att beskåda el. betrakta, sevärd,
-blech, n -[e]s -e boktr, mellanslag.
beschau‖en, qd tr o. refl sich ~ 1. [be]skåda,
åskåda, betrakta. 2. syna, besiktiga,
inspektera. B/v;, se Beschauung. -end, se -lich.
-ens[wert [e:], -ens]würdig [y], a sevärd.
Beschauer m -s - 1. betraktare, åskådare. 2.
syne-, besiktnings|man. -in, f -nen
betraktare, åskådarinna.
beschaufeln, qd tr. Mit Erde ~ skövla jord
över.
beschaulich, a begrundande, kontemplativ.
B~keit, f O kontemplation.
beschäumen, ao tr betäcka el. hölja med skum.
Beschäumt skumhöljd, fradgig.
Beschau‖ung, f -en 1. be|skådande, -traktande,
kontemplation. 2. syn[ing], besiktning,
inspektion. -ungs-, se Beschau-zeichen, n -s
-förr guldsmedsstämpel.
Bescheid m -[e]s -e 1. besked, svar,
upplysning. E-m ~ erteilen, geben, sagen,
zukommen lassen giva el. lämna ngn besked; auf
alles ryj wissen veta besked på allt, icke vara
i förlägenhet om svar, icke vara svarslös;
in el. mit etw. wissen vara hemmastadd
et. bevandrad i ngt, förstå sig på ngt, ha
kännedom om ngt; ich weiß hier keinen ~
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free