- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
352

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - besehens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


besehens-, i «ms., se sehens-.
Beseh‖er(in), se Beschauer[in). -klötzchen, n-s
-0 boktr, besekloss.
besehnen, OO tr. E-n Bogen ~ sätta sträng på
en båge.
Besehung, f -en be[seende, -traktande,
skärskådande, synande,
beseichen, P, bepinkeln.
Beseicher(in), se Bettnässer.
bellseifen, GD I. tr. se einseifen. II. refl sich
F ‡, se berauschen, -seilen, «3/, se -segeln 3. ©.
auftakeln. -seiten, te beseitigen.
beseitigen, GD tr avlägsna, undanröja, avvärja,
sr. minska, lindra, t. ex. Schwierigkeiten
avsluta, göra ifrån sig, t. ex. e-e Arbeit
E-n r\» röja ngn ur vägen; e-n Zwist m
bilägga en tvist; md läk. abortiv. B~, n, se
Beseitigung.
Beseitigt|er, m -s -, -erin, fl -nen en som
avlägsnar, undanröjer, -ung, fl -en
avlägsnande, undan|röjande, -röjning, avslutande (av
ett arbete), biläggning (av en tvist); äv.
minskande, lindrande,
beselig|en, GD tr salig-, lycklig|göra, md, -1
salig, säll. B~ n, se Beseligung.
Beseliger m -s - salig-, lycklig|görare. -in, fl
-nen salig-, lycklig|görerska.
Beselfgt‖heit, f O, -sein, n -s O sällhet.
Beseligung, fl -en salig-, lycklig|görande, av.
sällhet.
Besemschon [’berzam/om], m (») -s håna.
be-semschon.
Besen, ms- (dim. Bes\en\chen -lein) I. [-[sop]-kvast, -] {+[sop]-
kvast,+} mindre viska, kök. visp, O mur.
mnr-borste, t. ex. neue ~ kehren gut. Spanischer
f\> »i* bottenskrubbare. 2. F i sht studentspr.
pigesch, städ, kvins, sydt. tös. -bewurf, m
-[e]s -e† ⚙ mar. avslamning (med murborste).
-binder, m -s - kvastbindare, -binderin, fl
-nen kvastbinderska, F viskgumma.
besenden, se beschicken I. 3.
besenlldflrr, a torr som en sticka, -förmig, a
kvast|lik, -formig.
besengen, OD, se ansengen.
Besenllginster m bot. sarothamnus scoparius barris.
-heide, fl bot. caiiun» vulgaris ljung, -kresse, f
bot. sisymbrium sophia dillsenap, stillfrö, -markt,
m -[e]s -e† kvasttorg. E-n über den ~ jagen
bildl. piska upp ngn. -pfriemen, m, se -ginster.
-putz, m -es 0, se -bewurf. b-rein, a väl
rengjord. -reis, n -es -er, -reisig, n -s
kvastris. -schaum, se Besemschon. -stiel, m r[e]s
-e kvast|skaft, -käpp. Steif wie ein m bildl.
stel som en eldgaffel. -Strauch, m, se
-ginster. -strich, m -[e]s -e tag med en kvast,
-stumpf, m -[e]s -e† kvaststump, utsliten
kvast, -wurf, m, se -putz.
besessen, 1. p p, se besitzen. 2. a besatt, t. ex.
vom Teufel m, ursinnig, rasande. Vom Geiste
der Zerstörung m sein vara gripen av
förstörelselusta; wie ~ schreien skrika som en
galning. Bme[r), m o. f i sht mm. besatt.
Bsx/heit, f -en, B^sein, n -s O besatthet,
ursinne, galenskap.
Besetze, n -s 0, im./O, se Besatz.
besetz]en, GD tr 1. besätta, förse, sätta på,
kanta, garnera, pryda. Mit Bäumen plantera
med träd; ein Land mit Einwohnern m
befolka ett land; e-n Teich mit Fischbrut m
utplantera fiskyngel i en damm; die Wälle
mit Geschütz m uppställa kanoner på
vallarna; Schiffe mit Mannschaft ~ bemanna
fartyg; den Tisch mit Speisen m sätta fram
mat på bordet. 2. besätta, tillsätta. Ein Amt
mit e-m utnämna ngn till ett ämbete; Ydie
Rollen e-s Schauspiels das Schauspiele teat.
besätta el. fördela rollerna i ett stycke. 3.
besätta, intaga, taga i besittning, ⚓ ocknpera,
om plats m. m. upptaga. Das Feld ist mit viel
Rennen -1 sport, fältet är besatt el.
sammansatt med många löpningar. 4. a) mij. göra
en boll; b) Das Haus war schlecht -t teat. av.
det var dåligt hus; der Hafen war mit
Schiffen -t hamnen var kantad med fartyg;
e-e Karte, e-e Nummer mit zehn Mark m spelt,
sätta ut tio mark på ett kort, ett nummer.
5.Ein Bohrloch ~ gruvt. fördämma ett
borrhål; e-n Ofen m metall. uppsätta en
masugn ; das Pflaster ~ nedstöta gatstenarna;
mit Leisten ~ byggn. bekläda med lister. 6.
Ein Bindsei ~ belägga el. göra fast en
bändsei; vom Lande -t sein vara omgiven av
land på alla sidor; auf Legerwall -1 sein
vara i lägervall; von Eis -t om fartyg instängd
av is, infrusen. B’n/, n, se Besetzung.
Besetzllpartie [’ti:], f -n [-’ti:an] mij. pyramid,
-platte, fl -nbyggn. tegelplatta (till
golvbeläggning). -schlegel, -Stößel, m s - ⚙
handdocka, jungfru, -teich, m -[e]s -e damm för
fiskodling.
besetzt, a besatt, äv. fullsatt, om plats m. m.
upptagen, byggn., her. krenelerad, t. ex. alle Plätze,
alle meine Stunden sind m. Jfr besetzen.
Besetzung, fl -en 1. besättande, förseende,
kantning, garnering, prydande. 2.
tillsättning, utnämning, teat. rollbesättning,
-fördelning. e-r Schulklasse lärjungeantalet i
en skolklass. 3. besättande, intagande,
besittningstagande, j& ockup|ering, -ation, av
plats upptagande. 4. spelt, utsättande. 5. ⚙ i
l&s besättning, inrikte, villa, skom. lapp.
-s|-recht, » -[e]s -e kyrki. kallelserätt.
-s|vor-schlag, m -[e]s -e† tjänsteförslag,
beseufzen, GD tr sucka el. klaga över.
besichtigen, OD tr besiktiga, syna, inspektera.
n, se Besichtigung.
Besichtiger m -s - besiktningsman,
syneför-rättare, inspektör, -in, fl -nen inspektris.
Besichtigung, f -en besiktning, [-syn[eförrättning], -] {+syn[eförrätt-
ning],+} avsyning, inspektion, Visitation,
»s|amt, n -[e]s -er† besiktningsbyrå. -s|attest,
n -es -e, se -zeugnis. -s|befugnis, f -se, se
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free