- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
355

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bespeilern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varandra, -speilern, QD tr genomsticka med
steknål.
bespeisllen, cd tr bespisa. B-ung, f -en
bespisning, av manskap utspisning,
be‖spicken, OD tr 1. se spicken. 2. se besporen.
-spiegeln, cd tr o. refl sich m. Sein Antlitz
el. sich m spegla sig, titta sig i spegeln;
sich an... m wiai. spegla sig i....
Bespieg[e]lung, f -en spegl|ande, -ing. -s ]Iust,
/lust att spegla sig, bildl. fåfänga,
bellspi[e]kern, GD se anspiekern. -spinnen, cd tr
om-, kring|spinna, överspinna, -spitzein, CD
tr. E-n m poiissiang låta skugga ngn.
bespitzllen, cd I. tr. se àbspitzen. II. refl. Sich
m F skaffa sig en florshuva, dricka sig
pirum; bespitzt pirum, på kulan. B/v/, n,
B-ung, f -en f florshuva.
bellsporen, GO trmur. råhugga. -spornen [o],
cd tr o. 1’efl sich m sätta sporrar på (sig).
Be-spornt zool. [försedd] med sporre el. sporrar.
Bespött[e]ier, m -s - bespottare. -in, f -nen
bespott|arinna, -erska.
bespött‖eln, GO tr gyckla över, skämta el. driva
gäck med. B~, n -s , Bespött[e]lung, f -en
gyckel, skämt, gäckeri, F drift,
bespott‖en, cd tr håna, be|spotta, -gabba. B~,
n -s , B-ung, f -en hån, be|spottelse, -gabberi.
besprechen, cd I. tr 1. se bereden i. ©. 2. 2.
anmäla, recensera, t. ex. ein Buch, e-e
Aufführung m. Die Firma wird besprochen
hand. det glunkas åtskilligt om firmans
affärsställning. 3. överenskomma om, avtala.
E-e Heirat m göra upp ett [gif term [-åls]-parti.-] {+åls]-
parti.+} 4. läsa bort, t. ex. e-e Krankheit m.
5. föräidr. beställa, leja. 6. föråidr. E-n m
tillfråga ngn. II. refl. Sich mit e-m über (»c*.)
etw. m a) samtala med ngn om ngt,
diskutera ngt med ngn; 6) underhandla,
överlägga el. rådgöra med ngn om ngt; c)
överenskomma el. träffa avtal om ngt. B<v>, n, se
Besprechung.
Besprecher m -s - 1. anmälare, recensent.
2. klok gubbe, -in, f -nen klok gumma.
Besprechung, f -en 1. anmälan, recension. 2.
överläggning, förhandling, diskussion, riksd.
behandling, debatt, men abhaltendiskutera.
3. avtal. 4. bortläsande av sjukdom,
-s|exem-plar, n -s -e recensionsexemplar, -s|formel, f
-n besvärjelseformel.
bespreng‖en, cd tr 1. bestänka, stänka på,
t. ex. mit Weihwasser m, gator vattna, trädg.
sprita, [över]strila. Die Wäsche m stänka
[tvätt]kläder. 2. se sprenkeln. B~, n, se
Be-sprengung.
Besprenger m -s - stänkapparat, se äv.
Brause 2.
Besprengung, f -en bestänkning, av kinder
stänkning, trädg. spritning, [över]strilning. -sjtaufe,
f -n reiig. dop medelst bestänkning.
-sjver-fahren, n -s - spritnings-, [-[över]strilningsjför-farande, -] {+[över]strilningsjför-
farande,+} -metod.
Besprengwedel, se Weihwedel.
besprenkeln, od se sprenkeln.
bespring‖en, cd tr om djur bespringa, betäcka,
n, B-ung, f -en bespringande,
betäckning.
bespritzllen, cd tr bestänka, stänka pftj stänka
ned, bespruta, spruta på, överspruta. Mit
Blut -t blod[be]stänkt. B-ung, f -en be-,
ned|-stänkning, be-, över|sprutning.
bellsprossen, cd tr o. refl sich m. 1. se
be-knospen. 2. sätta pinnar på en stege,
«sprudeln, OO tr stänka på el. över, äv. vattna,
-sprühen [J"pry:on], OO tr stänka el.dugga på,
om guistor spraka på. -spucken, cd tr F spotta
på.
bespü‖len, cd tr om vSgor skölja, slå emot, t. ex.
das Ufer m. B-ung, f -en läk. irrigation,
sköljning.
Beßarabien [’a/ra:], n npr geogr. Bes[s]arabien.
Bessemer [’bssamer], m npr. ms Hochofen ⚙
metaii. bessemerugn. -birne, f -n
bessemer-ugn, konverter, -eisen, n -s O bessemerjärn.
-[fluß]stahl, m -[e]s O bessemerstål,
bessemer|n, -te ge-t tr ø metan, framställa stål
enligt bessemermetoden. B~, n
bessemerblåsning.
Bessemer‖prO|Zeß, m -zesses -zesse
bessemerprocess. -verfahren, n -s - bessemermetod.
besser, a (komp. av gut O. wohl) I. 1. bättre.
Je eher, desto m ju förr dess he‖re; das
kommt ja immer m iron. det blir allt bättre
och bättre; er war dadurch an nichts m
daran han hade det inte bättre för det;
~ machen, se bessern; er ist m daran als ich
han har det bättre än jag; es ist m el. das
me, daß... det är bättre (bäst) att...; du
tätest es m nicht det är bäst att (om) du
inte gör det; ~ werden om pers., se sich
bessern; bis es m wird till dess någonting
yppar sig; das wäre noch ml iron. så tokig el.
dum är jag inte; ~ gesagt rättare sagt. 2.
FP ~ laufen springa fortare; m schreien
skrika högre. 3. dial. längre, t. ex. ~ hin, m
unten. Komm m her! kom närmare. II.
B~|e(s), n adj. böjn., t. ex. -es gibt es nicht, in
Ermangelung e-s m[e]n. Das -e ist des
Guten Feind ordspr. det bästa är fiende till det
goda; das muß doch etwas -es sein, da
suche ich mir etwas -es aus F bättre upp
måste det vara: Sie können nichts -es tun
det är det bästa ni kan göra. -gestelit a
bättre ställd el. situerad. B^machen, n.
Tadeln ist leichter als m ordspr. det är lätt att
kritisera, men gör det bättre själv,
besser‖n, -e o. beflre -te ge-t I. tr 1. förbättra,
t. ex. die Gesundheit, die Sitten m. 2. rätta, äv.
avhjälpa., t. ex. e-n Fehler m. Nicht zu se
unverbesserlich. 3. Ich bin um nichts
gebessert jag har det inte bättre el. är inte bättre
ställd, äv. jag har inte blivit klokare för det.
4. se ausm. II. refl. Sich m bli bättre, [för]-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free