Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bestandjagd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadighet, stabilitet, är. ståndaktighet. 2.
(oavbruten) fortvaro.
Bestand‖jagd, >« Pachtjagd. -liste, f -en
inventarieförteckning. b-Ios, m. m., se
unbeständig m. m.
Bestandsllgründung, f -en skogsv.
beståndsför-yngring, beståndsvård. -karte, f -n skogsv.
beståndskarta, -nachweis, m -es -e post.
förteckning, inventeringsinstrument, -pflege,
f -n skogsv. beståndsv&rd. -pflegehieb, m -[e]s
-e skogsr. beståndsv&rdshuggning. -reinigung,
f -en skogsr. självgallring, beståndsrensning,
-wert [e:], m -[e]s -e skogsv. rotvärde.
Bestand‖teil, m (») -[e]s -e beståndsdel,
ingrediens. -Verzeichnis, n -ses -se, se -6mcä 0.
-Zisfe. -wesen, n -s O substans.
bestärk‖en, oo tr o. refl sich ~ [be]styrka(s),
stärka(s), widi. befästa(s). Bo/, w, B-ung, f -en
[be]styrkande, stärkande, bildl. befästande.
bestätllen, se -igen o. bestatten. B-er(ei), se
Be-stätter[ei).
bestätig‖en, -fe -† QD tr 1. ᚼ göra stadig el.
fast, 2. o. refl sich ~ bekräfta(s), besanna(s),
intyga(s), betyga(s). i)e» Empfang e-s
Briefes ~ erkänna mottagandet av ett brev;
eidlich ~ med ed styrka, bekräfta el.
stadfästa. 3. stadfästa, fastställa, sanktionera.
Den Frieden o> ratificera freden; in
seinem Amte -t werden erhålla fullmakt å sin
syssla. 4. jakt. fastställa viltbeståndet i en
skog (med tillhjälp av spårhund); jfr
aufspüren. 5. hand., se spedieren. Bo«, n, se
B-ung. Bestätiger(in), m (/) bekräftare,
intygare, bestyrkare, stadfästare. B-ung,
f -en 1. bekräft|ande, -eise, in-, be|tygande,
bestyrkande, erkännande. 2. stadfäst|ande,
-eise, fastställande, sanktionering,
ratifikation. E-r (dat.) Wahl die o» erteilen fastställa
ett val.
Bestätlgungs]|belag, m -[e]s -e† verifikation,
-mittel, n -s - medel för bekräftande m. m.
-recht, n -[e]s -e sanktion[ering]srätt.
-schreiben, n -s - stadfästelsebrev. -urteil [u], n
-[e]s -e stadfästelsedom.
bestatt‖en, od tr o. refl sich o, 1. E-n [zur
Erde, poet. zu Grabe] ~ begrava, jorda el.
jord-fästa ngn. 2. Jakt. uppspåra. Sich O/ om
kronhjortar lägga sig. Bo,, w, se Bestattung.
B-er(in), se Totengräber o. Leichenbestatter.
bestätt‖en, gd tr band. spediera. B-er, m -s
-hand. 8peditör. B-erel, se B-ung. -er|n, gd tr
förflytta till sin plats. B-ung, f -en
varutransport, spedition.
Bestattung, f -en begravning, jordande,
jordfästning. -s|feier, f -n
begravnings|högtid-lighet, -akt. -s|geld, m -[e]s -e† bos parsema
tystnadens torn.
bellstauben, GD intr [s] täckas med damm,
bli dammig, -stäuben, OD tr 1. betäcka med
damm, neddamma, damma ned. Mit Mehl
o# mjöla ned; [sich (dat.)] das Haar mit Pu-
der ~ pudra sitt hår. 2. bot. pollinera. 3.
dial., se raubeschen.
bestaubt, a dammig; jfr bestäubt.
bestäubt, a dammig, bot. a) pollinerad, b)
pudrad, mjölig, om sl&nbär m. m. blådaggig, zool.
om fjärilsvingar betäckt med stoft. o>e Tapete
0 stofttapet. Boheit, f O, Bo/sein, n ⚙
mjö-lighet, blådaggighet.
Be|istaubung, -stäubung, f -en bot. pollin|ering,
-ation.
bestaudllen, gd refl. Sich ~ skjuta sidoskott.
B-ung, se Bestockung.
bestaunen, gd se anstaunen.
best‖bekannt, a vittbekant, namnkunnig,
frejdad. -beleumundet, a välberyktad. -bietend,
a högstbjudande.
Bestechllahle, f -n ⚙ lasksyl, syl att sticka
med. b-bar, se b-lich. -draht, m -[e]s -e† ⚙
förreglingstråd.
bestech|len, gd tr 1. ⚙ sy sticksöm på, kasta
över, bokb. besticka. Ein Knopfloch o, sy ett
knapphål. 2. gruvt. Das Gezimmer o/
undersöka förtimringen. 3. bildl. besticka, muta,
durch Geld med pengar, vinna [för sig],
t. ex. e-n durch Freundlichkeit o/. Zeugen ~
köpa vittnen; sein Außeres besticht [e-n] el.
hat etwas B^des hans yttre har något
bestickande el. vinnande hos sig; sich
lassen äv. taga mutor; sich nicht durch schöne
Redensarten o> lassen icke låta dupera sig
av vackra fraser. Bo/, «, se Bestechung.
B-er, m -s -, B-erin, f -nen en som besticker
el. mutar. B-garn [a], n -[e]s -e, se B-draht.
-lich, a besticklig, mutbar, fal. o,e Person
F mutkolv; ~ sein äv. taga mutor.
B-lich-keit, f O besticklighet, mutbarhet, falhet.
B-naht, f -e† stick-, slät|söm. B-ort, m [n)
-[e]s -e, se -ahle. B-presse, f -n bokb.
bestickpress. B-stich, m -[e]s -e kråksöm, stickning
1 zick-zack.
Bestechung, f -en bestick|ande, ning,
mut|-ande, ning. -s|geld, n -[e]s -er mutor,
s|-kunst, f -e† besticknings-, mutnings|konst.
-s[system [zYs’te:m], n -s -e besticknings-,
mut|system. -s|geld, n -s mutningssystem.
-s|versuch [u:x], m -[e]s -e besticknings-,
mut-nings|försök.
Besteck, n -[e]s -e 1. bestick, etui, fodral.
Mathematisches ~ cirkel-, rit|bestick. 2. a)
uppsättning av instrument; b) bordskuvert
(kniv, gaffel och sked). 3. stör (till stöd för
vinrankor). 4. studentspr. klassik, underlig
kurre. 5. a) skeppsb. utkast till byggandet
av ett fartyg; b) bestick. Observierter o;
observerat ställe; gegißter ~ ställe enligt
besticket, räknat ställe; ~ absetzen el.
aufmachen avsätta besticket, -aufnähme, f -n,
se -rechnung. -auszug, m -[e]s -e† <£»
över-seglingskort med angivna kurser,
besteck‖en, OO I. tr sätta (ngt) el. sticka fast
(ngt) på (i), t. ex. den Finger mit Ringen, das
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
