- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
360

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bestimmungshafen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


grund, -s|hafen, m -s -† ett fartygs
bestämmelse-, destinations|ort. -s|tand, n -es -erf
adressland. -s|mensur, f -en stndentspr.
regle-menterad övningsduell, -s|ort, m -[s-e
bestämmelse», destinations-, adress]ort.
s|-postanstalt, f -en adresspostanstalt. -s|recht,
n -[e]s -e bestämmanderätt, -s |station [-Qta-tsi’oin], -] {+Qta-
tsi’oin],+} f -en jnmr. bestämmelsestation,
-s|-wort, n -[e]s -er† gram, a) bestämningsord; b)
adverb,
bestirnt, se besternt.
bestl|kundig, a kunnigast. B-mann, m -[e]«
-leute <1* rorgängare. -möglich[st], o bästa
möjliga, adv så bra som möjligt,
bestöbern, GD tr 1. om sn« yra över. 2. se be-
schnaube[r]n.
Bestochenheit, /. Die m des Beamten ist... att
ämbetsmannen har blivit el. är mutad är....
bestochern, GD tr peta i (ngt).
1. bestocken, GD I. tr. Den Weinberg mit
Reben m plantera vinstockar, anlägga en
vingård. II. refl. Sich se sich bestanden.
2. bestocken, GD intr [s] bli möglig, mögla.
Bestückung, f -ew iantbr. bestockning.
bellstöpseln, od tr 8e [zu]stopfen, -stoßen,
gd tr o. refl sich m 1. ⚙ av|trubba, -hyvla,
-fasa, -fila, -mejsla. 2. kantstöta. Sich ~
bli kantstött.
Bestoßllfeile, f -n ⚙ bestötfil. -hobel, m -s - ⚙
bestöthyvel. -lade, f -n ⚙ boktr, [-[be]stöt-låda.-] {+[be]stöt-
låda.+} -tisch, m -es -e ⚙ boktr, bestötbord.
-ung, f -en O av|trubbning, -hyvling,
-fasning, -filning, -mejsling. -zeug, n -[e]s -e
boktr, färdiggöringsbord, bestöttyg; stans,
bestrafbar, a straffbar. B^keit, f O
straffbar-het.
bestraf‖en, gd tr [be]straffa, für, wegen, um
för. B~, n, se Bestrafung, -ens|wert, a
straffvärd. B-er, m -s -, B-erin, f -nen
be-straffare. B-ung, f -en bestraffning, straff,
-ungs-, se -ens-.
bestrah‖len, gd tr bestråla, stråla på, itk.
strålbehandla. n -s , B-ung, f -en be-
strål|ande, ning. B-ungsbehandlung, f -en
bestrålningsbehandling. B-ungstechnik, f
strålningsteknik,
bellstrauchen, -sträuchen, gd tr tr&dg. Erbsen
m. m. ’v risa ärter m. m.
bestreb‖en, OD refl. Sich bemöda sig,
anstränga sig, sträva; sich um etw. m
vinnlägga sig om el. arbeta för ngt. B>n/, n, se
B-ung. -sam, s? strebsam, -t, a. sein, se
sich bestreben. B-ung, f -en bemödande,
ansträngning, strävan[de], tr. benägenhet,
tendens.
bestregiert [’bsst], a bäst styrd.
Bestreichbatterie [-’ri:], f -n [-’ri:9n] ⚓ be-
stryknings-, enfiler|batteri.
bestreich‖en, GD tr 1. se beschmieren 1. 2. vani.
⚙ [be]stryka, överstryka, stryka över. Brot
mit Butter m breda smör på bröd; bestriche-
ne§ Brötchen mjuk smörgås; den Teig mit
Eiweiß ~ bag. pensla [över] degen med
äggvita; mit Leim ~ bokb., se planieren; die
Fugen mit Mörtel ~ mur., se verstreichen; die
Kette mit Weberkleister m var. klistra
varpen. 3. stryka på (ngt), överfara, lätt
beröra, om vinden stryka el. svepa [fram] över.
Die Küste ~ hålla sig el. segla tätt intill
kusten. 4. ⚓ bestryka, enfilera. Der Långe
nach m bestryka längs efter. 5.Den
Rüh-ken jds m hud stryka ngn. B’x/, se
Bestreichung. B-feuer, n -s - ⚔ enfilade. B-ung,
f -en 1. se Beschmierung. 2. [be]strykning,
överstrykning. 3. strykande, strykning,
överfarande, (lätt) beröring. 4. ⚓ bestrykning.
bestreiten, od tr 1. göra strimmig, randa. 2.
lätt vidröra, snudda vid.
bestreitbar, a bestridlig, omtvistlig,
diskutabel. Br^keit, f O bestridlighet, omtvistlighet.
bestreit‖en, gd tr 1. bogie språk bekämpa,
angripa. 2. bestrida, förneka. 3. bestrida,
bära, täcka, «. ex. die Kosten m. Den
dringendsten Bedarf m fylla det
oundgängligaste behovet; das hann ich nicht det har
jag icke råd till; ein Hahn -et mehrere
Hühner en tupp räcker för flera hönor. 4. jakt.
Ein Schwein m ansätta och gripa ett
vildsvin. B*x/, n, se Bestreitung. B-er, m -s - %
1. bibl. motståndare, vederdeloman. 2. en
som bestrider, tvistar om. B-ung, f -en 1.
bekämpande. 2. bestridande. 3. bestridande,
täckande, t. ex. zur m der Kosten.
bestreu‖en, gd tr beströ, strö på el. över,
överströ. Den Weg mit Blumen ~ blomsterströ
vägen; etw. mit Pfeffer, Salz, Sand, Zucker
peppra, salta, sanda, sockra på ngt. B-ung,
f -en beströende, på-, över|ströende.
1. bestricken, od tr översticka.
2. bestrick‖en, od tr 1. binda med snöre(n),
slå snöre(n) om. E-n f v * lägga ngn i bojor.
2. bildl. [in]snärja, fånga (i sina snaror),
fängsla, fjättra, [be]dåra, tjusa, förtrolla.
B~, n, B-ung, f -en mim. [in]snärjande,
fängslande, fjättrande, [be]dårande, tjusande,
förtrollning.
beüstriemen, gd tr % göra strimmig. -ströh|en,
gd tr t. -tes Dach, se Strohdach. -ström|en,
gd tr 1. om flod skölja. 2. överskölja,
strömma ned för, över. Blut -t die Erde blod
rinner i strömmar på marken, -stroppen, gd tr
& stroppa. -strumpfen, -strumpfen, cd tr t
sätta strumpor på. Bestrumpflt klädd i
strumpor, -stückeln, gd tr se zerstückeln.
bestück‖en, CD tr ⚔ bestycka. B-ung, f -en
bestyck|ande, ning.
bestufen, gd tr 1. förse med trappor. 2. gravt.
Das Gestein m probera bergarten.
Bestuhlung, f -en (en kyrkas) förseende med
sittplatser.
bellstulpen, -stülpen, od tr. Stiefel sätta
kragar på stövlar.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free