- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
403

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blutgerinnsel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


n -[e]s -e blodsdomstol. -gerinnsei, n -s
-iäk. koagulerat blod, blodpropp, -gerinnung,
f blodets koagulation, -gerüst, n -es -e
schavott, b-geschrieben, a skriven med blod,
om lag drakonisk. b-geschwollen, a blodsvälld.
-geschwulst, f -e† läk. hematom, -geschwür,
n -[e]s -e läk. furunkel, spikböld. b-getränkt,
a bloddränkt, -gier, f blod|lystnad, -törst,
b-gierig, a blod|lysten, -törstig, -gierigkeit, se
-gier, -gießen, n -s biol. bestänkning med
blod. -hänfling, m zool. Fringilla (Acanthis) linaria
gråsiska. -harnen, n -s läk. blodpinkning,
hematnri, veter., se -stallen. -heil, n, se
(viereckiges) Hartheu, -hirse, f bot. Panieum
sangui-naie blodhirs. -hochzeit, /. Die Pariser e hist.
Parisiska blodsbröllopet, Bartolomein ätten,
-holz, n -es kampeschträ. -holzbaum, se -haum.
-hund, m -[e]s -e äv. bildl. blodhund, -husten
[u:], m -s läk. blod|hostning, -spottning,
b-hu-stend, a som hostar el. spottar blod. b-ig, a 1.
i aiim. blodig, äv. blod|fläckad, -stänkt,
ned-blodad, bildl. blodtörstig. eer Anfänger
teaterslang grön nybörjare; eer Auswurf
blodig upphostning; keinen een Heller haben
F inte ha ett kopparöre el. rött öre; mit eer
Schrift schreiben skriva med blod; ~e
Tränen weinen gråta tårar av blod; eer Witz
el. Kalauer F hårresande kvickhet; ^e
Wunde blodvite; die Finger e arbeiten m. m.
arbeta m. m. så att fingrarna blöda; e-n e
beißen, schlagen m. m. bita, slå m. m. ngn så
att blodvite uppstår; sich (dat.) etw. e
machen blöda ned ngt; e-m die Nase e
schlagen slå näsan i blod på ngn. 2. se blutrot.
-blütig, a i sms. 1. -blodig, t. ex. heiß-, kalt[e.
2. bot. -blomstrig, t. ex. lippene.
Blut‖ige|, se -egei. -igkeit, f blodighet.
-ig-machen, n -s nedblodande. b -i q rot, se b-rot.
-igsein, n -s blodighet. -jaspis, m -ses -se min.
heliotrop, b-jung [’b-’jug], a helt ung, späd.
-kasten, m -s - jakt. hjärta, -klee, m bot. Tri.
folium incarnatum blodklöver, -klumpen, m -s
-blod|kluns, -lever, -knoten, m -s - läk.
he-morrhagisk infarkt, -kohle, f -n blodkol.
-koralie, f -n blodröd korall, -körperchen, n
-s - fysiol, blod|kropp, -cell. Rotes e
erytro-cyt; weißes e leukocyt. -krankheit, f -en
iak. dyskrasi. -kraut, n bot. a) Lythrum Saiicaria
fackelros; b) Geranium sauguineum blodnäva.
-kreislauf, m, se -bewegung. -kristall, m -s -e
iak. heminkristall. -kuchen, m -s - fysiol,
blod|-kaka, -lever, -kügelchen, n -s - blod|kula,
-kropp, -lache, f -n blodpöl. -lassen, n
se Aderlaß, -lauf, m -[e]s -e† 1. blodig diarré.
2. se -bewegung. -lauge, f -n kem. blodlut.
-laugensalz, n -es -ekem. blodlut[s]salt, -leben,
n -s animaliskt liv. b-lechzend, se b-dürstig.
b-leer, se b-arm 1. -leere, -leerheit, se -armut.
-lehre, f läran om blodet, -leim, m, se
Hau-senblase.
Blütlein, n 1. se Blut. 2. se Blütchen 2.
Blutleiter m -s - anat. blodledare.
-b|ütler, se -blüter.
Blut‖iiebe, f 1. se -durst. 2. ibi. släktkärlek,
-lohn, m -[e]s -e† blodspenningar,
syndapengar. b-los, o blodlös; jfr b-arm.
-losig-keit, se -armut. -mal, n -[e]s -e 1. blodfläck,
märke efter blod. 2. födelsemärke. 3. ärr.
-mangel, m -s , se -armut. -marke, f -n, 8e -mal
1. -masse, f -n blod|massa, -mängd, -mehl,
n -[e]s -e lantbr. blodmjöl. -melken, n -s veter.
blodmjölkning. -mensch, m -en -en
blodtörstig människa, -milchen, se -melken, -nelke,
f bot. Dianthus Carthusianorum karthäusemejlika.
Blütner m -s - blomsterhandlare.
Blutl|netzen, se -harnen, -nuß, f bot. Coryius
maxima atropurpurea blod|hassel, -nöt. -Ohr, »
iak. öronblodsvulst. -orange, se -apfelsine.
-pfropf, m -[e]s -e[f] läk. blodpropp, tromb.
-pilz, m bot. Boletus satanas vargsopp. -pissen,
se -harnen. -plasma, n -s -s fysiol,
blod|-plasma, -vätska, -plättchen, n -s - fysiol,
blodplätt, -probe, f -n blodprov,
-quellen, se -regen, -räche, f blodshämnd,
-rächer, m blodshämnare. -regen, m -s
-meteor, blodregn, rött regn. b-reich, a
blod|-rik, -full. -reichtum, m -[e]s blod|rikedom,
-fullhet. b-reinigend, a läk. blodrenande,
-reinigung, f -en blodrening,
-reinigungsmit-tel, n -s - farm. blodrenande medel, -richter,
m 1. domare i livssak. 2. bödel, -rinne, /’
⚔ på sabel, bajonett blodränna, b-rot [’b-’r],
a blodröd, pol. äv. brandröd. eer Jaspis, se
Blutjaspis, -rot, n, se Blutfarbstoff, -ruhr, f -en
läk. rödsot, dysenteri, b-rünstig [’b-], a
blodig, blodstrimmig. E-n e schlagen slå ngn
så att han får blodvite, slå ngn till blods,
-saft, m -[e]s -e† läk. serum, b-sauer [’b-’z-],
a F rysligt svår el. ansträngande. Es sich
e zoerden lassen ha den största möda el.
anstränga sig till det yttersta, -saugen, n, se
-saugerei. b-saugend, a blodsugande.
-Sauger, m äv. bildl. blodsugare, zool. vampyr,
sau-gerei, f eg. blod|sugning, widi. -sugeri.
b-sau-gerisch, a blodsugande, -schände, f
blodskam, incest, -schänder(in), m (/)
blodskän-d|are, -erska. b-schänderisch [’b-], a
blod-skändande. -scheibe, f -n, se -körperchen.
b-scheu, a rädd för blod, ibi. blodskygg,
-scheu, f rädsla för [att se] blod, ibi.
blod-skygghet. -schlag, m -[e]s -e† 1. läk. blodslag.
2. veter. mjältbrand, b-schlecht, a ᚼ ytterst
dålig. -Schmarotzer, m fysiol, hematozo. -schnee,
m -s meteor, blodsnö. -schöffe, -schöppe, m
-n -n bisittare i blodsdomstol, -schuld, f
blod[s]skuld. b-schuldig, o belastad med
blod[sjskuld. -schwamm, m -[e]s -e† 1. bot.
a) Fistulina bepatica OxtungSVamp; 6) se -pilz.
2. läk. blodsvamp, -schwäre, f se
-geschwür. -schwitzen, n -s \äk. blodsvettning.
b-selten [’zel-], a synnerligen sällsynt,
-senkung, f -en läk. hypostas. -se^um, n -ums
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free