- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
413

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Börde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Börde [0:], f -n dial. fruktbar slätt.
Bordeaux [bo/do:], m - - 1. Tin bordeaux. 2.
rarg bordeauxrött. -bowle [bo:-],’/ -n
rödvinsbål. b^farben, se bmrot. -mischung, f
en trädg. bordeauxvätska. b^rot, a vinröd,
-wein, m -[e]s -e bordeaux[vin],
Bord|einfassung, f -era, se -leiste.
Bördeleisen [>ai], n -s - O biecksi. bärtel-,
bet-tel|järn.
Bordeieslle, >» -n -n bordeauxbo. -er, a
Bordeaux-, bordeaux-. ~ Brühe, se
Bordeaux-mischung.
Bördelkante, f -n ⚙ stagningskant.
Bordell [bor’dsl], ra -s -e bordeil. -besucher,
»1 en som besöker bordeller. -dirne, f -n
glädjeflicka, sköka, -gängor, se -besucher.
-halter, m, se -wirt. -hure, se -dirne. -mutter,
f -†, se -wirtin. -väter, m -s -/■, -wirt, m
-[e]s -e bordellvärd, -wirtin, f -raera
bordellvärdinna.
Bördelmaschine, f -n1. biecksi. bärtel-, bet-
tel|maskin. 2. se Rändelmaschine.
bördel[n, börd[e]le -te ge-t tr1. biecksi. bärtia.
2. patroner, se rändeln.
Bördelnietung, f -en O flänsnitning.
bord[on, -ete ge-et tr 1. ⚙ kanta, infatta. 2.
börda, lägga om bord med, äntra. B~, n -s
1. ⚙ kantning, infattning. 2. bordning,
ombordläggning, äntring.
Borden-, i sms., se Borten-.
Borderau [borda’ro:], m (n) -s -s borderau.
Bordiamant m -en -en bordiamant.
bordier‖en [’di:], -te -t tr sätta bårder på,
kanta med bårder el. band, galonera. Ein
Gemälde m inrama en målning. B~, ra, se
Bordierung. Bordierer, m -s - en som
galonerar m. m. Bordierung, f -era 1. påsättning
av bårder, kantning med bårder el. band,
galonering. 2. konkr. garnering, galoner, ber.
bård, sköldkant.
Börd‖ing, m -s -e i«, se Lichter, -kriegsgericht,
n -[e]s -e »i* ⚔ krigsrätt ombord, -leiste, f -n
1. kantlist. 2. skvättbord. -linie [li:ma],
f -n <&> lastlinje, -mittel, pl »i* fartygets egna
medel, -pfahl, se Außenpfahl, -planken, pl
bordläggning.- b-recht, adv. m fahren i fara
utan slagsida, b-reich, a dial., se steinreich.
-schäbe, f -n, se -blech. -schicht, f -era ⚙
taksprång. -schiene, f -n jämv.
vinkeljärnskoning. -schwelle, f -n 1.0 ramstycke;
dödplåt. 2. se -stein, -sesse|, m -s - däckstol.
-Standgericht, ra -[e]s -e ⚓ & ståndrätt
ombord. -stein, m -[e]s -e Pà trottoar kantsten.
-Stück, ra -[e]s -e tjock planka, -uhr, f -era
skeppsur. -un [’du:n], m -[e]s -e mus. borduna.
-lire [-’dy:ra], f -n, se Bordierung 2. b-voll,
a bräddfull. -wand,f -e† skeppssida, -zeit,
/-era skeppstid.
Bor‖e, f -n tys. bore. -eade [-’a:], m -n -n mytol,
boread. b-eal[isch], a boreal. -eas [’bo:], m
- - nordanvind, Bore. -etsch, se Borretsch.
1. Borg [o], se Barch. ,
2. Borg, m -[e]s O 1. kredit. Auf m, dial. auf
ms på kredit, F på krita; vom ~ leben leva
på kredit. 2. «i borg. -bindsel, » -s - &
borgbändsel. -brassen, pZ borgbrassar.
-dreh-reep, ra -[e]s -e borgfall.
borg|en, -te ge-t I. tr 1. äv. aritm, låna, t borga.
Etw. von e-m ~ äv. taga ngt på kredit hos
ngn; auf den alten Kaiser mordst. låna på
obestämd tid; wer gern -1, bezahlt nicht gern
ordspr. en flink låntagare är trög betalare;
wer will der komme morgen ordspr. ung.
den som något vill ha, måste ock fram med
slanten. 2. låna [ut], lämna på kredit. Lange
geborgt ist nichtsgeschenkt ordspr. länge
borgat är icke skänkt; Geld geborgt bekommen
få pengar till låns. 3. [[mindre]] bildl. spara. II. refl.
Sich zu etw. m % låna sig till ngt. B~, ra 1.
lånande. ~ macht Sorgen ordspr. den som går
i borgen, går i sorgen; m will ein
Wiedergeben ordspr. den som lånar måste betala igen.
2. utlåning.
Borg‖er, m -s - lån|tagare, t -givare, -erei, f
-era vana att låna el. taga på kredit, -erin,
f -nen lån|tagerska, [[mindre]] -giverska. -ge[e]rde,
f -n borggård, -hänger, m ⚓ extra rå på borg.
Borgheslle [’ge:ze:, ’ge:zo], m npr Borghese.
-isch, a borghesisk.
Borgllholz, ra -es -er† ⚓ borg. -is, f boktr,
borgis. -kauf, m -[e]s -e† köp på kredit,
-pardun, n -s -e o. -s , -pardune, f -n &
borg-bardun. -rahe [ia:a], f -n borg-, reserv|rå.
-segel, n -s - reservsegel, -stag, n -[e]s -e
borgstag. -tau, n -[e]s -e borgända.
-unwesen, n -s låneoskick, -want, f -en, -wanttau,
n -[e]s -e borgvant. b-weise, adv på kredit.
Borium, ra -s , se Bor.
Bork, 1. se Barch. 2. i sms., se Borken-, -e, f -n
1. är. O garv. bark. 2. [sår]skorpa, ruva.
Bork[en]l|dach, ra -[e]s -er† barktak. -haus, ra
-es -er† barkhus. -käfer, m zool. barkborre.
-laus, se Rindenlaus, -tier, n zool. Halicorc (Rhy.
tina) Stelleri StelleiS havsko. -Wurm, m 1. zool.
Lampyris lysmask. 2. trädg., se Wurmfraß.
borkig, a 1. barkig, av bark, bark-. 2.
betäckt med [sår]skorpa el. ruva.
Borkirche, se Emporkirche.
Born [o], m -[e]s -e 1. vaui. poet. brunn, äv. bildl.
källa. 2. dial. a) källvatten, äv. i allm. dryck;
b) vattningsställe (för kreatur). 3.
saltgrop. -block, m -[e]s -e† vattenho.
born|en, börn[en, -te ge-t tr 1. vattna (kreatur).
2. Ein Kalb ~ uppföda en kalv med mjölk.
Borneo [’borne-o:], ra npr geogr. Borneo. iét
sein Vaterland F han är en dumskalle,
-kampfer, m -s farm. borneokamfer.
Börner, se Hirschkäfer.
Born‖fahrt, f -era O inspektion av saliner,
-garn, n -[e]s -e jakt. nät utspänt nära én
källa för fågelfångst, -herr, m -n -en ägare
av salin(er).
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free