Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brathering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ring, m -s -e stekt sill. -kachel, f -n fat-,
tall-riks|värmare. -kartoffeln, pl stekt potatis.
-koch, m -[e]s -e† kock (som bar stekniugen om
band), -leber, J -n stekt lever.
Brätling m -s -e 1. bot. Lactarius voiemus
man-delriska. 2. zool. ciupea sprattus vassbuk.
Bratllmaschine, f -n, se -gerät O. -ofen. -ofen,
m -s -† stekugn. -pfanne, f -n stek|gryta,
-panna, äv. långpanna, -pilz, m -es -e, se
Brätling 1. -röhre, f -n stekugnsrör. -rost,
m -es -e halster, stekrist.
bratsch [a:], interj kratsch.
Bratschaufel, f -n stekspade.
Bratsch‖e [a:], f -n 1. mus. altviol. 2. se Pratze.
-e[n]spieler, -er, m -s - altviolinist, b-ig, a ‡
-ty., so pratschig.
Bratschirm m -[e]s -e kök. eldskärm framför
stekspett, cnisiniëre.
Bratschist m -en -en, se Bratscher.
Brat‖schmalz, n -es -e, se -enfett. -spieß, m
-es -e 1. stekspett. 2. F skämts, spjut, pamp. 3.
se -spit. -spießbock, se -bock. -spießdreher,
m -s - stekvändare. -spießuntersatz, m -es -e†
långpanna (under stekspettet), -spill, n -[e]s -e »i>
bråspel. -spillbeting, m -s -e (/ -e) i
brå-spelsbeting. -spit, n -s änterspik.
trom-mel, f -n kök. vagga, -wurst, f -e†
bräckkorv, i Bayern kokt kalvkorv. -Würstchen, n
-s - siskon-, prins|korv. -wurstmaul, n -[e]s
-erf F mun med utstående läppar.
Bratzlle, se Pratze, b-eln, se brägeln.
Brau, Bräu, -[e]s Bräue I. m 1. se Brauer.
2. se Brauerei o. Brauhaus. II. m [n) brygd,
braullberechtigt, a som har rättighet att
brygga. B-bottich, m -[e]s -e bryggkar.
Brauch m -[e]s (dim. Bräuchlein) 1. pl ⚙ föråidr.,
se Bedarf. 2. pl .0, se Gebrauch, Benutzung.
Zu welchem ~ef för vilket ändamål? 3.
pl -e† bruk, sed[vänja], praxis. Es herrscht
bei uns der m det är sed hos oss; das ist des
Landes nicht der m poet. det är icke sed el.
bruk i landet; im m sein äv. brukas, vara
vanlig, b^bar, a brukbar, användbar, om
person lämplig, passande. B^barkeit, f -en 1.
brukbarhet, användbarhet, om person
lämplighet. 2. men % användbara saker,
brauch|en, -te ge-t I. tr med ack., ibi. intr [Å] med gen.
1. bruka, använda, nyttja, begagna [sig av],
göra bruk av, ha användning för. Gebrauchte
Bücher, Kleider begagnade böcker, kläder;
Arznei ~ taga in läkemedel el. medicin; e-e
Brunnenkur m genomgå en brunnskur;
Vorsicht m iakttaga försiktighet; seine Zeit gut
m väl använda tiden. 2. {pp äv. brauchen) (vid
inf.) behöva, vara i behov av, tarva, som bjäip.
verb med zu (dial. utan zu) o. inr. behöva, t. ex.
das hättest du nicht zu tun Etw. m äv.
vara utan ngt; damit wir nicht zu sehen m
för att vi skola slippa se; er -te e-n Monat,
bis er hinkam han behövde en månad för att
komma dit el. det drog om en månad innan
han kom dit; lange m behöva lång tid; (wie
heißen Sief m. m.) das -t niemand zu wissen
det har ingen med att göra. 3. förbruka,
göra av med, t. ex. viel Geld, Holz <v. II.
opers med ack. el. gen. behövas, vara behövlig,
t. ex. dazu -t es längere Zeit. Das -1 es (sty.
sich) nicht det behövs inte, det är inte
nödvändigt; was -t es so viel Umstände? varför
göra så mycket bråk el. så många
omständigheter? B’n/, n brukande, användande,
nyttjande, begagnande.
bräuchlich, a 1. föråidr., se brauchbar, nützlich.
2. se gebräuchlich. B^keit, f -en se
Brauch.
Braue, f -n ögonbryn.
Braueig[e]ner, m bryggare (med bryggerirättighet).
brau|en, -te ge-t I. tr 1. brygga, t. ex. Bier,
Kaffee, Punsch 2. bildl. anstifta,
hop-spinna, F koka ihop, utkläcka. Die Hexen
m Sturm, Unwetter det drar ihop till storm,
oväder; der Mond -t Sturm månen bådar
storm; Unheil m anstifta olycka. II. intr
[Ä] t bildl. 1. koka, sjuda, t. ex. das Meer, das
Wasser -t. Es -t etw. ngt är i antågande el.
i görningen, t. ex. es -t ein Sturm, Unheil.
2. uppsända dunster, t. ex. die Berge m. Der
Fuchs el. der Hase -t ordst. skogsfrun
brygger, mosskäringen eldar. B~, n brygg|ande,
ning, brygd. Jfr brauen.
bräuen, föråldr., se brauen I. 2.
Brauer m -s - bryggare, -bund, m -[e]s -e†
bryggarförening. -ei, f -en 1. bryggeri. 2. se
Brau\ergewerbe o. -kunst. 3. ᚼ brygd,
-ei|an-låge, f -en bryggeri[företag]. -ei|besitzer, m
-s - bryggeriägare, -firnis, m -ses -se ⚙
hartslack. -gewerbe, n -s - bryggeri|hantering,
-näring, -gi|de, se -innung. -in, f -nen
bryggerska, bryggarfru. -innung, f -en förr
bryg-gar|ämbete, -skrå. -knecht, se Brauknecht.
-schule, f -n bryggar|skola, -akademi, -tag,
m -[e]s -e bryggarmöte. -zunft, f -e†, se
-innung.
Brau‖fach, n -[e]s -er† o. -e bryggeribransch,
-faß, n -fasses -fässer, se -bottich. -gefäß [s:],
n -es -e, se -gerät, -gemeinde, f-n,
genossen-schaft, f -en kon. förr sammanslutning av
borgare med rättighet att brygga öl (på en
viss ort), -gerät, n -[e]s -e bryggattiralj,
ge-rechtigkeit, f -en förr rättighet att brygga
öl (på en viss ort), bryggeriprivilegium,
-gerste, f bryggkorn. -gewerbe, -gilde,
se-er|-gewerbe, -gilde. -hafer, m -s havre till brygd,
-haus, n -es -er† brygghus, bryggeri. Ordspr.,
se Backhaus, -herr, m -n -en, se -eig[e]ner.
-hof, m -[e]s -e†, se -haus. -innung, se
-erin-nung. -kessel, m -s - bryggkittel. -knecht, m
-[e]s -e bryggardräng, -kriicke, f -n ⚙
mäskroder. -kufe, f -n, se -bottich. -kunde, f -n,
-kunst, f -e† bryggerikonst, -malzsteuer, se
Malzsteuer, -meister, m -s -1. bryggmästare.
2. se -eig[e]ner.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
