Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bremerblau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blau, n -s mil bremerblått. -erdorn, m bot.
En-bus piicatus (oorjiifoiius) björnbär, -ergrün, se
-erblau. -erin, f -nen} se Bremer I. b Isch, se
Bremer II.
Bremmer m -$ - gruvt. a) schakt för ensam
man; b) insprängt el. i avsatser delat schakt,
brernmer|n, -te ge-t tr gruvt. ensam draga npp
malm.
Bremstiabteil, n (wi) -[e]s -e jämv. bromskupé.
-achse, f -n ⚙ bromsaxel. -backe, f -n
broms|back, -kloss, -band, n -[e]s -erf
bromsband. -bäum, m -[e]s -e†, se -hebel. -berg, m
, -[e]s -ß gruvt. lutande plan (å vilka vagnar be.
fordra varandra upp och ned). -block, m -[e]s -e†
bromsskokloss, -dynamometer, n [m) -s
-bromsdynamometer. -e, f -n 1. (dim.
Brems\-chen -lein) zool. Tabanus broms. E-m e-e m
stechen F bildl. ge ngn en sittopp. 2. broms,
nosklämma. 3. ⚙ broms, hämsko.
Durchgehende m jämv. kontinuerlig el.
genomgående broms; die m anziehen, abspannen
draga åt, lossa bromsen,
brems|en, -te ge-t I. tr 1. ⚙ bromsa. 2. sätta
nosklämma på. II. intr [h o. s], se bi sen 2.
B/v/, n -s bromsning.
Bremsen-, i sms., se av. Brems-, b^artig [’a:], a
bromsartad. -larve [f, v], f -n zool. broms-,
styng fl ug|larv. -schwärmer, se Glasflügler.
-Schwindel, m -s veter. falsk kringsjuka. -stich,
m -es -e bromsstyng. -wärter, % se Bremser.
Bremsller m -s - bromsare. -er|häuschen, se
-häuschen. -fliege, se Bremse I. -gestänge, n
-s - koii. bromsstänger, -hängeeisen, n -s
-hän-gare för broms, -häuschen, n -s - järnv.
bromskur. -hebel, m -s - broms|hävstång, -spak.
-kasten, m, se -häuschen. -klotz, m -es -e†,
se -backe, -kurbel, fl -n bromsvev. -lein, n, se
Bremse I. -rad, n -[e]s -er† bromshjul; jfr
-scheibe. -regulator, m -s -en bromsregulator.
-Schacht, m -[e]s -e[f], se -berg. -scheibe,
.fl -n bromsskiva, -schuh, m -[e]s -e [Ju:a]
bromssko. -Schwengel, m -s - bromsBvängel.
-signal [zi’gnad], ra -s -e bromssignal,
»spindel, fl -n bromsskruv, -stange, fl -n
bromsstång. -Vorrichtung, fl -en bromsinrättning,
-wagen, m -s - jämv. bromsvagn. -werk, ra
-[e]s -e bromsverk. -Wirkung, fl -en
bromsverkan. -zaum, m -[e]s -e† Pronys
bromsdynamometer. -zugstange, fl -n
bromsdrag-stång. -zunge, fl -n, se -hebel. -Zylinder, m
-s - bromscylinder.
Brenki|e, fl -ra, -el, n -s - trä|kar, -bytta.
Brenn‖apparat, m -[e]s -e 1. ⚙
destillationsapparat. 2. läk. brännapparat, -arbeit, fl -en
⚙ metall, finering el. finbränning av silver,
b-bar, a brännbar, -barkeit, f brännbarhet.
-blase, fl -n ⚙ destillerings-,
brännvins|-panna. -borste, fl -n bot. bränn|borst, -hår.
b-borstig, a försedd med bränn]borst, -hår.
-blinde!, pl tändved, vedstickor. *dauer, fl
, bränntid. -docht, m -[e]s -e lampveke. -dolde,
fl, se -saat. -e,fl-n O betningsbad. -eisen, n
-s - 1. äv. läk. brännjärn. 2. hår-, friser-,
krus|tång. 3. goffreringsjärn.
brenn|]en, brannte -[e]te gebrannti. intr [å] o.
opers äv. bildl. brinna, t. ex. das Feuer, das
Holz -t gut, bränna, t. ex. die Sonne -1 hefltig,
das Geheimnis -t ihm auf der Zunge, das
Geld -1 ihm in der Tasche, brännas, t. ex. der
Ofen -1, es -1, bildl. låga, t. ex. sein Zorn -t,
om färg lysa, glänsa. Der Kopf -t mir mitt
huvud bränner el. är brännhett; die Lampe
-1 dunkel lampan lyser dåligt; lichterloh^
stå i ljusan låga; mich -fs wie Feuer, bis
ich... jag har ingen levande ro, förrän jag...;
nicht bis ihm (ibi. ihn) das Feuer aufl Ydie
Nägel -t inte förrän nöden tvingar honom el. F
han har smällpiskan över sig; es -t mir ch
mich aufl den Nähten jag är i knipa; laufen,
als wenn es hinter e-m el. F als wenn e-m der
Hintere -te springa för brinnande livet; der
Boden -t e-m unter den Füßen, es -t e-m
unter den Sohlen, die Sohlen m e-m bildh
marken bränner under ngns fötter; auf etw.
(ack.) ~ ivrigt längta efter ngt;/?7r e-ra *wara
dödligt förälskad i ngn, tbi. brinna för ngn;
nach Liebe m tråna efter kärlek; nach
Revanche m törsta efter revansch; vor
Ungeduld, Verlangen m. m. ~ brinna av otålighet,
längtan m. m. II. tr 1. äv. bildl. bränna, t. ex.
die Haare m, ein Loch ins Tuch m, der
Pfeffer -t mich (mir) auf der Zunge. Was
dich nicht -t, das blase nicht ordspr. vad man
inte lägger sig i, behöver man inte dra sig
ur; gebranntes Kind scheut das Feuer ordspr.
bränt barn skyr elden; e-m das gebrannte
Herzeleid antun vålla ngn en stor hj
ärtesorg; deine Augen m mich in Glut dina
ögon sätta mitt hjärta i brand; die Wunde
-t mich det bränner i såret; e-m eins auf
den Pelz m F a) ge ngn ett skott; b) ibi. slå
till ngn, F P ge ngn på skallen; sich (dat.)
e-e Kugel vor den Kopf m jaga en kula
genom sitt huvud. 2. bränna, märka med
brännjärn, t. ex. Holzgefäße, Vieh m,
brännmärka, t. ex. Verbrecher m. 3. ⚙ bränna, av.
kalcinera, äv. rosta, t. ex. Kaffee, Kakao m.
Ein Schiff m brimma ett fartyg; Silber m
finbränna el. raffinera silver; Wäsche m
pipa linne; gebranntes Wasser brännvin.
III. refl. Sich m bränna sig, t. ex. an den
Nesseln, am Ofen. Da -st du dich F där
har du hoppat i galen tunna; sich weiß
el. rein m bildl. ställa sig oskyldig, rentvå
sig; der Ton -1 sich weiß O leran vitnar
genom bränning. B~, ra -s bränn|ande, -ing,
bildh sveda, läk. kauteris|ation, -ering, O av.
kalcinering, röstning. ~ im Magen, se
Sodbrennen. jfr brennen, -end, a brinnande, t. ex.
mer Eifer brännande, t. ex. ~er Durst, me
Frage, mer Schmerz, glödande, t. ex. me
Kohle, me Liebe, adv. äv. ytterligt, t. ex. ~
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
