Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buschmensch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lachesis rhombeata buchmeister, sururuku.
-mensch, m -era -en 1. se -mann 1. 2. se -affe.
-neger, m maronneger. -obst [o:p], n -es
trädg. frukt från buskträd, -ratte, f zool.
Hypsi-prymnus setosas kängururåtta, b-reich, a
busk-rik, rik på buskar, -reiher, m zool. Arde»
gar-zetta ägretthäger. -reiter, m, se -klepper.
-[rohr]sänger, in zool. Sylvia sångare.
"Schlüpfer, pl zool. Troglodytidae gärdsmygar, -schnepfe,
se Waldschnepfe, -spinne, f zool. Mygale avlcularia
fågelspindel. -Streu, f -era strö av torra löv.
-truthuhn, se -huhn. -wald, m -[e]s -erf
småskog, buskskog. -weg, m -[e]s -e buskig väg
el. stig. -weide, f -n 1. bot., se Mandelweide.
2. skogsbete, skogshage. -werk, n -[e]s
busk|-verk, -snår, buskage. -Windröschen, ra, bot.
Anemone nemorosa vitsippa.
Buse (äv. Buse), f -n 1. se Heringsbüse. 2. F
kisse[katt].
Busekatze, f -n, se Büse 2.
Büsel, ra -s - dial. slant.
Busen (föråldr. Busem), m -s - 1. äv. bildl. barm,
bröst, biidi, sköte, t. ex. ~ des Meeres (jfr 3.),
innersta, hjärta, bibl. kvinna, jur.
nedstamning, koll. släktingar. Falscher ~ lösbarm;
zu viel ~ haben vara alltför yppig; seinen
~ öffnen bildl. öppna sitt hjärta; im, tiefsten
/v bildl. djupt i sin barm, i djupet av sitt
hjärta; seinen Kummer in den ^v» e-s
Freundes ausschütten utgjuta sin sorg för en vän;
in seinen «u greifen bildl. gripa [in], se
XSXel.</small> söka i sin egen barm; im ~ hegen,
halten el. einschließen bildl. gömma inom sin
barm; e-e Schlange im el. am »» hegen el.
nähren bildl. nära en orm i el. vid sin egen
barm; ein Kind im ~ tragen bära ett barn
under sitt hjärta; e-ra Schalk im ~ tragen
vara en filur. 2. fördjapning, sänka, t. ex.
e-s Berges. 3. havsvik, bukt. -band, n -[e]s
-erf, se -schleife. -freund(in), m (/) hjärtevän,
förtrolig el. intim vän. -front, f -era
skjort|-bröst, -veck, pà fruntimmerslinne Chemisett,
-hal-ter, m -s - brösthållare. -jünger, m bibl. den
lärjunge Jesus älskade (Johannes), -kind,
n -[e]s -er älsklings-, skötebarn, -krause, f
-n, se -streif[en], -nadel, f -n bröst-,
schal|-nål. -schfeier, m-S - nunnors bröstdok. -schleife,
/-rabröst|rosett, -slejf. -schweiler,?» -s -
lösbarm. -spange, f -n bröstspänne, bro sch.
-Streif, m -[e]s -e, -streifen, m -s -
bröstremsa, pä skjorta bröstkrås. -sünde, ᚼ se
’Schoß-sünde. -tasche, se Brusttasche, -tuch, n -[e]s
-erf bröst|duk, -schal, fischy. -wurm, % se
Ge-wissenswurm.
Bushel [bujal], m -s -s o .ss. måttsord -
rymdmått bushel, t ex fünf
busig, a 1. se buchtig, bauschig. 2. i sms.
bar-mad, t. ex. weiß~ vitbarmad.
Büß m Busses Busse dial. kyss, puss. -aar, m
se följ,
Bussard [’busart, före vok. -d-], m -[e]s -e zool.
äuteo vråk. Gemeiner ~ b. ruigarls vanlig
orm-vråk; rauhfüßiger Arcbibuteo lagopus
fjäll-vråk.
Buß‖bank [u:], f -e† skampall. -bruder, m -s -f,
se Büßer, -buch, n -[e]s -er† kyrki. botbok.
-disziplin, f -era, se -zucht. -e, f -n 1. i sht
kyrki. bot, botgöring, penitens, i friare bet. [-ån-ger[känsla], -] {+ån-
ger[känsla],+} ruelse. Öffentliche ~
offentlig avbön; e-m e-e auferlegen kyrki.
ålägga ngn bot; ~ tun göra bot [och bättring].
2. böter, vite, plikt. 3. ⚙ * >e -fach.
Bussel, ra -s , se Buß.
büß|en [y:], -[es]* -te ge-t I. tr 1. se <x, II. 2.
tillfredsställa, stilla, t. ex. e-e Lust 3. bibl.,
poet. o. dial. pliktfälla, um till. E-n
Schaden "v gottgöra en skada; e-ra um e-s
Fehlers m. m. willen f>s ᚼ straffa ngn för ett
fel m. m. 4. föriidr. o. dial. laga, lappa, flicka,
t böta. Die Lücke ~ wid!, fylla luckan,
ersätta (ngn). II. intr [h] 1. Für etw. ~ få
plikta för ngt, sona ngt, få böta för vi.
umgälla ngt, F få sota för ngt. 2. göra bot.
Die »»de Magdalena den botfärdiga
Magdalena; trunken gesündigt, nüchtern gebüßt
ordspr. drucken mans glädje är nykter mans
sorg. B~, ra, se Büßung. B’vde(r), m f adj.
böjn., se Büßer[in).
Büßer m -s - en som sonar, gottgör m. m.,
botgörare, -gewand, n -[e]s -erf, se Bußkleid.
-halle, se -Vorhalle, -in, f -nen botgörerska.
b-isch, se bußhaft, [jfr sms med Buß-.]
Busseri, ra -s , se Buß.
Bußermahnung [’s], f -era förmaning till bot
och bättring.
Büßerlimönch m -[e]s -e botgörarmunk. -orden,
m-s - kyrki. botgörarorden. -schaft, f kon.
botgörare, -tum, n -s penitens. -vorhalle, f
-ra ark. vapenhus.
Bußilerweckung, f väckande av ånger[känsla].
-fach, n -[e]s -er† O hattm. lappfakt.
b-fäl-lig, %, se straffällig, b-fertig, a botfärdig,
ångerfull, -fertigkeit, f botfärdighet,
ångerfullhet. -fest, n -es -e, se -tag. -gang, se
Bittgang 1. -gebet, n -[e]s -e botfärdig bön,
syndabekännelse, -gedank|e[n], m -ens -era
botfärdig tanke, tanke på bot och bättring,
-gefängnis, n -ses -se tukthus,
korrektionsinrättning. -geld, se Strafgeld. -gesang, m -[e]s
-e† botpsalm, -gewand, n -[e]s -erf, se -kleid.
-grad, m -[e]s -e kyrki. botövningsgrad. b-haft,
a ᚼ botgörande, botgörar-. -haus, n -es -erf,
se -kloster, -hemd, n -[e]s -era
botgörar-skjorta. -kämpf, m -[e]s -e† teol. botkamp.
-kasteiung, f -era % späkning. -kleid, n -[e]s
-er bot[görar]dräkt. -kloster [o:], ra -s -f
botövningshus, ofta magdalenahem. -lied, n -[e]s
-er, se -gesang.
Büßling [y:], m -s -e honplanta av hampa.
Bussole [bj/soila], f -n fys. bussol.
Bußj]orden, se Büßerorden. -Ordnung, f -era, se
-buch, -prediger, m botpredikant, -predigt,
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
