- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
482

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - daransein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-schauen, -sprechen, se -reden, -willigen, intr
[K] gå in därpå, samtycka därtill.
darführen, tr * föra fram.
Darge, f -n fisk. dörj.
dargeben [’darr], tr föråidr., se darreichen o.
hingeben.
darg|en, -té ge-t tr fisk. dörja.
darhalten [’da:r], tr föråldr. o. högre språk räcka el.
hålla fram.’
Dari, n -s , se Durra.
darin [’rin, betonande saken’da:], (F drin) adv 1.
däri, i den (det, dem), [jfr prep. in och de ord,
som styras av el. konstrueras med denna.] Ein Käfig
und ein Vogel m en bur med en fågel i; mit
einbegriffen inberäknad el. innefattad däri;
er sucht etw. m, zu ... han lägger an på att
... 2. rei. föråidr., se worin, -nen, (F drinnen)
adv 1. där inne, däri, äv. inne, inomhus. 2.
rei. föråidr. vari, däri, där.
Darius [’ri:us], m npr Darius.
Darlllage [’da:r], f föråidr., se Auslage. d-Iegbar,
a som kan framställas, förklaras,
ådagaläggas m. m. d-Iegen, tr 1. fram|lägga, -ställa,
-visa, förete; visa, ådagalägga, lägga i dagen,
uppenbara, röja; utveckla, utlägga, förklara.
Etui. e-m Schiedsgericht m underställa ngt
en skiljedomstol. 2. föråidr. erlägga, betala,
deponera, -legen, n, se -legung. -leger, m en
som framställer, förklarar, utvecklar m. m.
-legung, f -en fram|läggande, -ställning m. m.,
se darlegen, -leh[e]n, n lån, jur.
försträckning. E-m ein m geben el. machen lämna
ngn ett lån.
Darleh[e]nsl|antrag, m -[e]s -e† låneansökan,
-bank, f -en lånebank. -empfänger, m
låntagare. -geber(in), m (/) långivare, -hingäbe,
f -n utlåning, an (med ack.) till. -kasse, f -n
lånekassa, -[kassen]verein, m -[e]s -e
kreditförening, i Tyskland Raffeisenförening. -klage,
f -n lagsökning för lån. -nehmer, se
-emp-fänger. -Sucher, m lånsökande, -summe, f
-n låne|belopp, -summa. -Vermittler, m
förmedlare av lån. -Zinsfuß, m -es -e† låneränta.
Darülehn, n -[e]s -e, 8« -leh[e]n. d-lehnen, se
d-leihen. -leih, m, -leihe, f %, se -lehen.
d-leihen, tr låna [ut], utlåna, försträcka,
-leihen, ra, se -leihung. -leiher(in), se [-leh[e]ns-geber[in), -] {+-leh[e]ns-
geber[in),+} -leihung, f -en utlåning,
försträckning, lån.
Darm m -[e]s -e† ibi. -er† (dim. Därm\chen,
-lein) 1. anat. tarm, F bildl. lång och skranglig
människa, humlestör. Dicker el. großer m,
se Dickm; dünner m, se Diinnm; hungriger
m, se Hungerleider; Grimmen el. Reißen in
den Därmen, se -grimmen. 2. fjälster. 3. se
-saite. d<vähnlich, s« dmartig. -anhang, m -[e]s
-e† anat. tarmdivertikel. dmartig [’a:], a [-tarm-lik[nande].-] {+tarm-
lik[nande].+} -ausleerung, f -en
tarmuttömning, stolgång. -bandwurm, m zool. binnike-,
band|mask. -hein, n -[e]s -e anat. tarm ben.
-beinkamm, m -[e]s -e† anat. höftbenskam. -be-
wegung, f -en fysiol, tarmrörelse, peristaltisk
rörelse, men äv. Peristaltik, -bruch, m -[e]s
-e† läk. tarmbrock. -drüse, f -n anat.
tarm-körtel. -drüsenblatt, n -[e]s -er† biol.
ento-derm, inre groddblad, -einklemmung, f-en
läk. tar minklämning, -einschiebung,
einstUi-pung, f -en läk. tarminstjälpning,
invagina-tion. -entzündung, f -en läk.
tarm|inflamma-tion, -katarr, -faden, m -s -† catgut. -faule,
f se Ruhr, -feil, se Bauchfell, -fett, n -[e]s-e
tarmister. -feuer, ra, se Milzbrand, -fieber, n -s
gastrisk feber, -gang, m -[e]s -e†, se -kanal.
-gas, n -es -e ikk. tarmgas. -gegend,f-en anat.
tarmtrakt, -gekröse, n -s - anat. tarmkäx.
-geschwulst, f -e† läk. tarmtumör, -geschwür,
n -[e]s -e läk. tarmsår. -gicht, /1. se
-grimmen. 2. läk. ileus, miserere. -gichtkraut, n, se
Buffbohne. -grimmen, n -s kolik, magknip.
-gurren, se -knurren, -haut, f -e† 1. se
Bauchfell. 2. se -netz, -inhalt, m -[e]s -e fysiol,
tarminnehåll, -jämmer, m -s , se -gicht 2.
-kanal, m -s -e† tarmkanal, -knochen, m -s
se -bein. -knurren, n -s kurrande i
magen. -kolik}f se -grimmen, -kollern,
se-knurren. -kot, m -[e]s exkrement[er], -krampf, m
-[e]s -e†% se -grimmen, -krankheit, f -en,
-leiden, n -s - tarm|sjukdom, -lidande, d^los, a
utan tarm, tarmlös. -netz, n -es -e anat. nätet,
-reißen, se -gicht. -reißer, m F surt vin. -röhr,
n -[e]s -e, -röhre, f -n tak. tarmkanal, -ruhr,
se Ruhr. -saft, m -[e]s -e† fysiol, tarmsaft.
-saite, f -n tarmsträng. -saitenfabrlk, f -era
fabrik för tillverkning av tarmsträngar.
-schleim, m -[e]s -e tarmslem. -schleimerei, se
saitenfabrik. -schlinge, f -n tarm|slinga,
-slynga. -schmerz, m -es -en, se -grimmen.
-spritze, se Klistierspritze, -stein, m -[e]s -e
lak. tarmsten, enterolit. -Streicher, m F, se
Bierfiedler, -strenge, f, se -grimmen, -übel,
se -leiden. -Verengerung, f -en läk.
taim|för-trängning, -stenos, -verschließung, f -en läk.
tarmobstruktion, -verschlingung, f -era
tarmvred. -Verschluß, m -schlusses -schlüsse, se
-Verengerung, -verschlingung. -Verstopfung, f -en
förstoppning, retensk. koprostas. -wand, f -e†
tarmvägg, -weh, n -[e]s -e, se -grimmen.
-wind, se Magenwind, -windsucht, f veter.
trumsjuka. -wunde, f -n tarmsår. -wurm, se
Spulwurm, -zotte, f -n anat. tarmtråd. men
koii. tarmludd. -zwang, m -[e]s läk. stoltvång.
dar‖nach, se danach. D-nachhaltung, f kanslispr.
efterrättelse, -neben, -nieder, se da[neben,
-nieder, -ob, se -über. -Ohne, adv föråidr.
där-förutan.
Darrllarbeit, f -en O torkningsarbete, metan,
segring, -balken, m -s - O bjälke, som
håller gallret (plåten) i en kölna. -blech, n -[e]s
-e1. torkplåt. 2. metall, dörr till en
seg-ringshärd. -boden, m -s -[†] O torklave (för
malt), -brett, n -[e]s -er torkbräde, -e, f -n
1. se Darren. 2. ⚙ kölna, för säd ria, för frukt
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free