Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diaphanie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-phanie [’ni:], f -n [’ni:an] diafani. »phora
[’afo-], f retor. diafora. -phragm|a [’frag], n
-as -en vetensk. diafragma.
Diäres‖e [di-a’’re:z9], -is [’e:re*zis], f -en gram.
dieresis; trema.
Dia|[ri[um [’a:], n -ums -en diarium, »rrhöe
[’r©:], f -n diarré, d-rrhöisch, a diarré-,
-skopie [’pi:], f -n [’pi:an] fys., läk.
röntgen-genomlysning, radioskopi. -spor [’spo:r], m
-s min. diaspor, -spora [’aspo*ra:], f O reüg.
diaspora, förskingring, -stase [’sta:za], f -n
kem.diastas. -styl, -styl|on [’sty:], n -öns -a ark.
diastyl.
diät [’s:t], a. ~ leben leva dietiskt, hålla diet.
D~, f 1. ⚙ diet. E-m s verordnen föreskriva
ngn diet; nach der ~ leben hålla diet. 2.
pi. -en pari. session. D~ar [’ta:r] m -s -e
extraordinarie (tjänsteman), -arisch, a
extra-ordinarie. D"mari[us, m - -en, se Dsar. D^en,
pl dag|traktamente, -avlöning, -arvode, pari.
riksdagsmannaarvode. D^enbewilligung, f
en pari. beviljande av riksdagsmannaarvode.
D^engelder, se Dsen. D~enlosigkeit, f Pnri.
arvodeslöshet. D~etik [’te:tik], f -en
dietetik. -etisch, a (sup. -[e]si) die[te]tisk, diet-,
hälsö-. D~fehler, m dietfel.
diatherman [’main], a fys. diaterman.
Diät‖ist, m -en -en, se -ar. -kur, f -en läk.
dietkur.
Dia‖tomee [’meia], f -n bot. diatom[ac]é.
-to-meen[erde, f geoi. diatomacéjord. d-tonisch
[’tö:], a mus. diatonisk. -tribe [’tri:be:], f -n
diatrib.
Dibbe|l|maschine, f -n ⚙ dibblings-,
dibbel|-maskin. dibbel[n, dibb[ele -te ge-t tr lantbr.
dibbla. -saat, f -en dibbel[sådd, -såning.
dibber|n, dibb[e]re -te ge-t intr [h] jud. tala sakta.
Dibrachys [’di:braxYs], m - - metr. dibrachys.
Di‖chore us [ko-’rs:], m - -en metr. ditroké.
-cho-tomie [qo-to ’mi:], f dikotomi. d-chotomisch
[’to:], a dikotomisk. -chroismus [kro*], m
-fys. dikroism. d-chromatisch [kro-’ma:], a
di-kromatisk.
dicht, I. a i aiim. tät; fast, kompakt, hård,
massiv, solid; tätt åtsittande, ses Roheisen
tätt tackjärn; ~ sein, se 1. dichten II; s
werden tätna, hårdna. II. adv 1. tätt, nära,
dikt. s anschließen om kläder sitta åt; ~
bevorstehen vara nära förestående; e-ms folgen
följa tätt efter ngn; ~ haltenäv. bildl. hålla
tätt. s an, s bei tätt in[vid, -till, nära;
am Winde ⚓ dikt bidevind; s
bei-,neben\-einander tätt tillsammans; ~ beim Lande
»i* tätt under land; ~ beim Winde laufen
»ti segla dikt till vinden; ~ dabei, daneben
el. nebenbei tätt [där]in[vid, -till; es ist 10
Uhr oder s daran klockan är 10 eller så
omkring; kommen Sie s heran! kom alldeles
intill mig; ~ hinter tätt bakom el. efter; ~
hinter e-m her sein vara tätt el. alldeles i
hälarna på ngn; ganz s neben dem Er ha"
benen liegt das Lächerliche från det su-’
blima till det löjliga är det blott ett steg;
~ vor der Stadt strax el. alldeles utanför
staden. 2. tillsammans med adj. s bebuscht m. m.
komp. dichter, superi, am dichtesten bebuscht
m. m., se dicht[bebuscht m. m.
Dicht|art, se -ungsart.
dichtllbebuscht, a (tätt) betäckt el. bevuxen
med buskar, -behaart, a täthårig, luden,
-belaubt, a tätt lövad, lövrik, lummig,
-bepflanzt, a tätt planterad, -bevölkert, a tätt
befolkad, -bewachsen, a tätt bevuxen,
»bewaldet, a tätt bevuxen med skog, skogrik.
-bewohnt, a tätt bebodd, -buschig, se
’bebuscht. D-e, se D-igkeit. -eingeschlossen, a
tätt innesluten. D-eisen, n ⚓ diktjärn.
Dicht‖elei, f -en ᚼ rimmeri. d-el[n, dicht[e]te
-te ge-t intr [h] % rimma.
1. dicht|en, -ete ge-et I. tr göra tät, fast el. hård,
täta, t. ex. Fenster, Kolben s, förtäta, ⚓ o. ⚙
dikta, ⚓ äv. kalfatra. Sich ~ tätna; die Fw
gen ~ mur. fylla i fogarna. II. intr [å]. Die
Packdose -et packdosan tätar el. är tät.
n, se Dichtung 1.
2. dichten, (böjn. som /.) tr o. intr [h] 1. Auf
etw. s und trachten (sinnen) ha sina tankar
riktade på ngt, låta hela sin diktan och
traktan gå ut på ngt. 2. dikta, idka
skaldekonst, skriva vers el. poesi, kväda. 3. [-[upp}-dikta, -] {+[upp}-
dikta,+} fritt skildra, hitta på, fingera. 4. om
sàugfågiar lära sig melodier. D«*, fi 1. s und
Trachten diktan och traktan. 2. se
Dichtung 2.
Dichter m -s - diktare, skald, poet, sångare,
-ader, f -n bildl. skaldeåder, poetisk åder.
-art, f. Nach s på skalder[na]s vis. -berg,
m -[e]s Parnassen, -beruf, m -[e]s -e [-diktar-kall[else].-] {+diktar-
kall[else].+} -born [o], m -[e]s diktens källa,
Hippokrene. -ei,f-en förakti. diktande,
rimm|-ande, -eri, versmakeri, -feuer, n -s
skaldelåga. -flug, m -\e]s -e† poetisk flykt, -fiirst, m
-en -en diktar-, skalde|furste. -gäbe, f -n
diktar-, skalde|gåva. -geist, m -[e]s skaldenatur;
poetisk ingivelse, -glut, f, se -feuer. ’in, f
-nen skaldinna, poetissa. drisch, a skaldisk,
poetisk, dikterisk. ~e Freiheit poetisk
frihet, licentia poetica. -itis [’ri:], /F, sn
Dicht-sucht, -jüngling, m -s -e ung skald el. poet, F
skaldeyngling, -komponist, m -en -en skald
och tonsättare, -kraft, se Dichtungsvermögen.
-kunst, se Dichtkunst, -leben, n -s diktar-,
skalde|liv. -ling, m -s -e rimmare, rimsnidàre,
versmakare, poetast. diChter[n, ^te ge-t I. intr
[h], se dichtein. II. tr se erdichten, -pferd, n
-[e]s vinghästen, Pegasus, -quelle, f, sq-born.
-roß, n -rosses, se -pferd. -schule, /*-»
diktar-, skalde-, sångar|skola. -schwung, m -[e]s
poetisk lyftning, -stirn, f -en diktarpanna.
-volk, n -[e]s F skalderna, poeterna, -werk, n
-[e]s -e dikt-, skal de| verk, poetiskt verk.
-wort, n -[e]s -e diktarord.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
