- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
506

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dichtfläche ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f tjock bark. D^enwachstum, n bot.
tjocklekstillväxt. D~e(r), m fi adj. böjn. F tjock karl
(kvinna), skämts, tjock|ing, -is.
D^erchen,n-s-F skämts, lilla tjockis, -erwähnt, se-berührt.
D^e(s), n adj. böjn. bottensats, dragg, grums,
i kaffe sump. D~farbe, f -n tjock färg. -farbig,
a belagd med tjock(a) färg(er). -fäustig, a
med tjocka nävar, -fellig, a tjockhudad, bildl.
okänslig. D^felligkeit, f tjockhudighet, bildl.
okänslighet, -flach, a, me Feile O tjock flat
fil. -fleischig, a köttig, hullig. -flügelig, a
med tjocka vingar, -flüssig, a [-tjock[flytan-de], -] {+tjock[flytan-
de],+} simmig. D^flüssigkelt, f simmighet,
konsistens. D^fuß, m 1. zool. oedicnemus
tjockfot. 2. bot. Boletus pachypus bittersopp. -füßig,
a med stora (klumpiga) fötter, mer Mensch
F bildl. klumper, luns. D^gehen, n -s
dräktighet. -gemeldet, se -berührt, -gesotten, a
hopkokad. -halsig, a tjockhalsad. D^haut, f läk.
elephantiasis. D^häuter, m zool. tjockhuding,
-häutig, a äv. bildl. tjockhudad; jfr -fellig.
heit, f, se Dme. Dihorn, n zool. Ovis (Caprovls)
montana tjockhornsfår. -hülsig, a bot. med
tjocka baljor. Deicht, n -[e]s -e tät dunge,
snår. D~igkeit, f ‡, se Dme. -klauig, a med
tjocka klor. D~knie, n, se Dmfufi 1. D^kopf,
m -[e]s -e† 1. tjockt (stort) huvud, äv. biiai.
trindskalle, F bildl. tjockhuvad person,
tjur|-huvud, -skalle, fä. 2. zool., se Döbel I. 2. o.
Kaulkopf. D^kopffalter, pl zool. Hesperidae
tjockhuvuden, -köpfig, a med tjockt (stort)
huvud, trindskallig, bildl. tjock]huvad,
-skallig, tjur|huvad, -skallig, fäaktig.
D^köpfig-keit, f trindskallighet, bildl. tjock-,
tjur|skal-lighet, fäaktighet. -lappig, a bot.
tjockfli-kig. -Ieibig, a tjock, fet[lagd], korpulent,
om saker buk[t]ig, Utsvängd, om böcker se
-bändig. D^leibigkeit, f fetma, korpulens;
tjocklek. -lich, a [[mindre]] tämligen tjock m. m., se dich.
-lippig, a med tjocka läppar.
D~maisch-verfahren, n -s O tjockmäskning. -mals, adv
ibi. ofta, många gånger, -mäulig, se -lippig.
D^milch, f se dick 1. D~mittel, n kök.
redning. D^mühle, f -n ⚙ valkkvarn. -musig,
a mosig, grötig. -näsig, a tjocknäst, P bildl.
högfärdig, nosig. -ohrig, -öhrig, a med tjocka
öron, tjockcrad, bildl. lomhörd. Ölpflanzen,
se Dmbl att pflanzen, -rindig, a med tjock
bark el. kant. D’vrlibe, f, se Beißkohl,
-rük-kig, a bredryggig. D^saft, m -[e]s -e†
fruktsirap, O sockertiiiv. tjocksaft, klärsel.
scliädel, se Dmkopf 1. -schalig, a tjockskalig.
-schenk[e]lig, a med tjocka lår.
D^schnabel-hühner, pl zool. Megapodidæ storfothöns. [-schnä-b[e]lig, -] {+-schnä-
b[e]lig,+} a tjocknäbbad. Dasein, n, se Dicke.
-stämmig, a tjockstammig. D^stein, m -[e]s
-e diamant tjocksten. D^stich, m -[e]s-e
klumpsöm. -stirnig, se -köpfig. DMau, n -[e]s -e i
kabel. D~te, fi boktr, bokstavens bredd.
D^tebuchstabe, m -n[s] -n boktr,
prov|bok-stav, -typ. D^tuch, n -[e]s -e hand. 3vanboj.
D^tuer, m -s - F skrävlare, storskrytare.
D^tuerei, f -en F skryt, skrävel, -tuerisch,
(sup. ~[e]si) a F skrytsam, skrävlande, -tun,
tut dick tat dick -getan intr [h] F skryta,
skrävla. D~tun, n, se Dmtueret. D^ung, fi
en se Dmicht. D^walken, n -s
valkning. -wandig, a tjockväggig. wanst, m
-es -e†, se Dmbauch. -wanstig, se -bäuchig.
D-^werden, n -s tjocknande, löpnande;
tilltagande fetma, -wollig, a tätullig. -wulstig,
a uppsvälld, -zehig, se -klauig. O^zirkel, m
⚙ dickcirkel, -züngig, a med tjock tunga.
Di‖daktik [’dak], fi didaktik, -daktiker, m
di-daktiker. d-daktisch, (sup. <v[e]s£) a
didaktisk. -daskal|ia, -ie [’ka:lia:, -To], f -ien
di-daskali.
dideldum[dei], interj trallala.
didynamisch [’na:], a bot. didynamisk,
tvåväldig.
Dieb m -[e]s -e (dim. -chen -[/]lein) 1. tjuv. Ein
m! haltet den m! tag fast tjuven I wie ein m
in der Nacht ordst. som en tjuv om natten; Ydie
kleinen me hängt man, die großen läßt man
laufen ordspr. små tjuvar hänger man, stora
låter man löpa; es iver den nicht alle me gehängt
ordspr. icke alla skälmar hänger man;
Gelegenheit macht me tillfället gör tjuven. 2. F
tjuvpojke, skälmunge. 3. [ljus]tjuv, skare.
4. trädg. vattenskott. 5. zool., se Bohrkäfer.
-ei m. m., se Döbel II. m. m. dieb|en, -té ge-t
tr o. intr [7i] F % stjäla, -erei, fi -en 1.
tju-veri, tjuvnad. 2. tjuvaktighet.
Dieb[e]sl|apfel, m -s -† äppelformig munkavle,
-auge, n -s -n lysten blick, -bände, f -n
tjuv|-band, -liga. -beute, fi tjuvars byte el. rov.
-brut, f -en tjuv]yngel, -pack. -daumen, m.
E-n m bei sich tragen F Midi, ha bondtur el.
flax. -fänger, m tjuvfångare. d-fest, se d-sicher.
-finger, m. m haben F vara långfingrad.
-ge-fährte, -gehilfe, m -n -n, se -helfier. -gelüstj[e],
n -es -e tjuvaktighet. -ge|noß, -ge|nösse, m
-nossen -nossen, se -helfier. -gerät, n -[e]s -e, se
-Werkzeug, -gesell|[e], m -en -en, se -helfier.
-gesicht, n -[e]s -er galgfysionomi. -gesindel,
n -s tjuvpack, -gewerbe, n -s , se -handwerk.
-glück, n -[e]s F bondtur, flax. -griffe, se
-kniffe. -grüß, m -es -e† hälsning tjuvar
emellan. -gut, n -[e]s tjuvgods, -haken, m -s -,
se Diet[e]rich, -handwerk, n -[e]s
tjuvhantverk. -hehler, m tjuvgömmare. -hehlerei, fi
gömmande av tjuvgods, -helfer, m
med-brottsling vid stöld, -herberge, fi -n
tjuv|-härbärge, -näste, -höhle, f -n tjuvhål.
-in-sein, pl geogr. Die m Ladronerna. -instrument,
n -[e]s -e, se -werkzeug. -kniffe, pl tjuv|knep,
-konster, -kluft, fi -e† t, se -höhle, -krabbe,
fi zool. Birgus latro pung-, rövar|kräfta. -kunst,
fi -e† en tjuvs skicklighet; jfr -kniffe,
-la-terne, fi -n tjuv-, blind|lvkta. -leiter, fi -n
tjuvstege. Die m haltenvara delaktig i
stölden. -leuchte, se -laterne. -nest, n -es -er
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free