Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Ding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höga tankar om ngn, hålla mycket el. F styvt
på ngn; große me vorhaben välva stora
planer; gut m loill Weile haben ordspr. fort
och väl förlikas ej el. följas icke gärna åt;
aller guten me sind drei ordspr. alla goda ting
äro tre; guter me sein vara vid gott mod
el. humör; es ist ein hartes m um die
Armut fattigdomen är tung att bära; jedes
m hat seine zwei Seiten ordspr. var sak har
två sidor; jegliches m will seine Zeit haben
ordspr. allt har sin tid; bei Gott ist hein m
unmöglich för Gud är ingenting omöjligt;
es ist ein höstliches m um e-n Freund en vän
är en härlig sak el. en dyrbar gåva; Ydie
letzten me reiig. de yttersta tingen; es ging alles
mit natürlichen men zu det gick
alltsammans naturligt till; es geht nicht mit rechten
men zu det går el. står icke rätt till, det
hänger inte rätt ihop, F det är något
fanstyg med i spelet; das sind \mir\ schone me!
iron. det var just snygga saker ei historier!
das müßte mit sonderbaren me~i zugehen,
wenn ... det vore väl märkvärdigt, om ...;
es wäre kein übles m, wenn ... det vore inte
illa om ...; unbedeutendes m småsak;
un-verrichteter me med oförrättat ärende. 2. pl.
-er (dim. -chen -lein -eichen pi. äv. -erchen) a)
tingest; b) väsen, varelse, t. ex. jedes lebende
m, karl, F företeelse, figur, persedel; barn,
flicka, tös, pojke, unge, stackare, F pyre,
kräk. Albernes el. dummes m F toka, gås;
das dumme m! en sådan dumbom! so ein
lieb m en sådan raring; naseweises m
näspärla; niedliches m söt[unge, -nos; c) mer
eufemistiskt blygddelar; läk. das bose m
fulslag, onda bettet; die bösen mer pormaskar;
das keilige m ros. 3. F ms da, se Dingsda.
2. Ding, n -[e]s -e föråidr. o. dial. ting.
ding, se dang 2.
Dingllbank, f -e† domarsäte, d-bar, a som kan
lejas, städjas, tingas, hyras, om person äv. fal.
-brief, m -[e]s -e leveranskontrakt, -e-, i sms.,
se Ding-, -eichen, n, se 1. Ding 2.
Dingelehre, f t mos. ontologi.
ding|en, dang o. -te -[e]tfe äv. dünge o. dänge
ge-dungen o. ge-t I. tr tinga, [för]hyra, leja, i
dài. bem. leja, köpa, om person äv. anställa,
engagera, om tjänare städja, städsla, värva, »i»
om sjömän inmönstra, om fartyg befrakta. II.
intr [h] köpslå, pruta, um etw. om (på) ngt.
D~, ii -s tingande m. m.
Ding‖er, 1. m -s - t en som tingar, lejer,
städjer m. m. 2. o. -erchen, se 1. Ding 2. [-erich-[shausen], -] {+-erich-
[shausen],+} se Dings, d-fest, a 1. föråidr.
fastställd i lag, lagfästad. 2. E-n m machen
försäkra sig om ngns person, häkta ngn.
-flucht, f rymning, d-flüchtig, a. m werden
rymma (ur häktet), -fried|e[n], m -ens förr
tingsfrid, -geld, n -[e]s, se -pfenni[n]g.
-ge-richt, n -[e]s -e domstol, -hof, m -[e]s -e† 1.
förr herrgård med domsrätt över underlydan-
de, gårdsrätt. 2. arrendegård, -hofsherr, m
-n -en förr herreman med domsrätt över
underlydande. -hörer, m bisittare i gårdsrätt.
Dingi, n -s -s å> jolle.
Dinglein, n, se /. Ding 2.
dinglich, a jur. saklig, sak-, real. mer Arrest
realarrest, kvarstad; mes Recht [-sakrätt[ig-het];-] {+sakrätt[ig-
het];+} mer Vertrag realkontrakt. Doskeit, f
saklighet, realitet.
Dingo m -s -s zool. canis Dingo dingo, varragal.
Dingpfenni[n]g, m -[e]s -e handpenning,
städsel, handsöl.
Dings, -da, oböji. I. m (/) -hausen, m herr
(fru) den och den, herr (fru) N. N. Ich habe
Herrn mda gesehen m. m. jag har sett m. m.
herr — vad heter han nu. II. n 1. Das m
da den där saken, tingesten. 2. o. äv.
-kir-chen den och den platsen el. orten. In m där
och där.
Dingllstatt, f 0,-statte, f -n, -stuhl, m -[e]s -e†
tingsställe, -ung, f -en, se Dingen. -wort, »
-[e]s -er† gram. substantiv, tingord.
dinier|en [’ni:], -te -1 intr [h] dinera.
Dinkel, 111 -s - bot. Triticum spelta spält. -gerste,
f, -korn, n -[e]s bot. Tritioum monococcum
enkorn-vete. -weizen, m, se Dinkel.
Dino‖saurier, m paieont. dinosaurier. -theri|um
[’te:], n -ums -en paieont. dinotherium. -zerat
[’ra:t], m -en -en paieont. dinoceras.
dinsen, intr [s] föråidr., brukl. endast i p p
gedunsen, se aufgedunsen.
- Dinte m. m., se Tinte m. m.
Diöc-, se Diöz-.
Diol|genes|krebs, m zool. cænobha diogeneskräfta.
d-genisch [’ge:], a efter el. enligt Diogenes.
Dm av el. beträffande D. -kletian [tsi’cun], m
npr Dioclet-, Dioklet|ianus. d-kletianisch, a
diokletiansk. -nä|ä [’ns:a:], f -en bot. Dionæa
flugsmälla. -nys, -nysios, -nysius [’ny:], m
npr Dionysi|os, -us. -nysien, pl ant.
diony-sier. d-nysisch, a dionysisk, -nysos, m npr
mytol. Dionysos, d-phantisch [’fan], a
dio-fantisk.
Diop‖ter [’optor], n -s fys. diopter. -terlineal,
n -s -e lantm, diopterlinjal. -trie [’tri:], f -n
[’tri:an] fysiol., opt. dioptri. -trik [’optrik], f
fys. dioptrik. d-trisch, a dioptrisk.
Diollram|a [’ra:ma:], n as -en diorama.
d-ra-misch, a diorama-. -skur|[o] [’ku:], m -en -en
mytol, dioskur. -skurenfeuer, n -s ⚓ Castor
och Pollux.
Diözllesan [di*ø-tse*’za:n], m -en -en kyrki. 1.
superintendent. 2. innevånare i ett stift,
stifts-bo. 3. stiftspräst, -esan|bischof, m -s -e†
biskop. -esanjgeistlichkeit, f ett stifts präster,
-esan|verfassung, f -en diecesanförfattning,
stiftsstyrelse, -ese [’tse:zo], f -n dieces, a)
biskopsstift, b) superintendentur. -ie[’a:tsla],
f -n bot. diecist. d-özisch, a bot. dioik.
Diphther‖ie [’ri:], f läk. difteri,-ie|bazille, f -n
difteribacill. -ie|heilser|um, n -ums -en o. -a
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
