Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dornflossig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fening. d-flossig, a taggfenig. d-förmig, a
- a tagg-, torn|formig. -fortsatz, m -es -e† anat.
tagg-, torn|utskott. -gebüsch, -es -e,
-ge-sträuch, -gestrüpp, n -[e]s -e törnsnår. -gewehr,
n -[e]s -e ⚔ tappgevär, -gradierhaus, n -es
-erf O graderverk (med risknippor),
gras-mlicke, f zool. Sylvia sylvia (cinerea) törn|sångare,
-smyg. -grundel, f, se Steinpeitzker. -hag, m
-[e]s -e, se -hecke. -hai, m zool. Acanthias
vul-garis pigghaj. me Spinacidae pigghajar, -hecke,
f -n törnhäck. -herz, n zool. Isocardia cor
hjärt-snäcka. -icht, n -[e]s -e törnsnår. d-icht,
d-ig, a taggig, törnig, fnll av törnen äv. bildl.,
bildl. törnbeströdd, kinkig, svår, bot. tornig,
försedd med tornar, -igkeit, f tornighet,
taggighet, bildl. kinkighet, svårighet.
Dörnl|lein, se Dorn. -ling, m -s -e bot. Agaricus
prunuius mjölskivling.
Oornjjmuskel m -s -n (f -n) anat.
ryggrads-mnskel. d-reich, a, se d-enbesäet. -reich, -rich,
m -[e]s -e, se Grasmücke. -roche[n], m *ooi.
Raja clavata knaggrocka. -röschen, TI l sagan
Törnros[a], Prinsessan i den sovande
skogen. -rose, f bot. a) Rosa canina nypon; 6)
sömntorn, bedegnar. -rücken, m, se ’roche[n].
-schere, f -n stor trädgårdssax. -schlag, m
-[e]s -e†, se -stein. -schloß, n -schlosses
-schlosser O dornlås, tyskt lås. -schrecke,
f zool. Tetrix subulata Sylformig fälthoppa.
-schwamm, m, se Dömling. -schwänz, m zool.
Uromastix taggstjärt, d-spitzig, a bot. utlöpande
i en torn. -stein, m -[e]s -e ⚙ utfällt salt i
graderverk. -stock, se Knotenstock. -Strauch,
m -[e]s -er† törnbuske, törne, -strich, m -[e]s
-e limspö. d-tragend, a bot. tornbärande,
-wand, f -e† ⚙ gradervägg. -wicke, se
Zaun-wicke. -zäun, m -[e]s -e†, se -hecke. -zweig,
m -[e]s -e törnkvist.
Doroban|ze, m -n -n pi. äv. -tsi ⚔ dorobanti.
Doro‖thea [’te-a:], -thee [’te:a], f npr Dorotea,
dörperlich, o se tölpelhaft.
Dorre, f -n fisk. drag.
Dörre, se Darre.
dorr]en, -te ge-t intr [s] torka, vissna,
dörr|en, -te ge-t tr äv. O torka. ra, se Dör-
rung. >-
Dörrl|fleckenkrankheit, f -en lantbr. gråfläcksjuka
(& havre). -fleisch, n -es torkat kött.
Dorrj|gatter, ra -s - torkolla. -gemiise, n torkade
grönsaker, -gerüst, n -es -e, se -gatter. -haus,
n -es -er† torkhus, -obst, n -es torkad frukt.
-Ofen, m -s -† torkugn.
Dörrung, f -era äv. O torkning,
dorsal, a dorsal. D~, m -s -e fon. dorsal.
Dorsch m -es -e (dim. Dörsch]chen -lein) 1. zool.
Gadus morrhua (callariag ) torsk. 2. bot., se
Kohlrübe. -e, f -n sty. stjälk, i sht kålstock,
-leber-tran, m -[e]s -e fisklevertran. -rogen, ni -s
-torskrom.
Dorstenie, f -n bot. dorstenia.
Dort [o], m -[e]s -e namn p& ogräs, se Trespe,
Lolch, Råde.
dort, adv 1. där[borta], därstädes, där på
platsen. Da und m här och där; ab m,frei m,
t\j genommen hand. fritt där på platsen;
drüben, oben m. m., se under da I. A. 1.’, m
üben, se drüben; nach m dit [bort], ditåt, åt
det hållet; von m där[bort]ifrån. 2. bildl. på
andra sidan [graven], i det tillkommande
livet. D~, ra det tillkommande livet.
Dortchen, Dörtchen [o: a:, o æ], ra, f npr Dora.
Dorten m -s se Dort. d~, adv se dort.
Dörthe [e:], se Dortchen.
dort‖her [’d-’h], adv. [Fora] ~ därifrån, -herab
[’d-], adv dit ned. -hin [’d-’h], adv dit [bort],
dithän, -hinab, adv dit ned. -hinein, adv dit
in. -hinüber, adv 1. dit över. 2. där borta,
-hinunter, adv 1. dit ner. 2. där nere.
»hinwärts, adv ditåt, åt det hållet, -ig, a 1.
därvarande, där[städes], t. ex. die men
Verhältnisse. Am men Platze där på platsen. 2.
därifrån [härstammande el. kommande],
dörtig [æ], a förorenad av »Dort»,
dort‖lands, adv % där. D-sein, ra -s därvaro,
-seitig, a kanslispr., se dortig, -seits, adv kansli,
spr., se (von) dort, -selbst, adv se dort.
-wärts, adv ditåt, åt det hållet, -zulande, adv
därstädes.
Dosados [do-za:’do:], » - - i dans dos-à-dos.
Dosage [’za^a], f -n kem. dosering, O dosage.
Dt>se, f -n (dim. Dös[chen -lein) 1. dosa, ask,
för konserver burk, låda. Faule mn, se Flausen
(machen); in den kleinsten mn sind Ydie
besten Salben ordspr. smått folk har ofta stort
sinne. 2. se Dosis.
Döse, f -n ⚙ brygg. jäskar,
dös|en, c?ös[es]£ -ie ge-t intr [h] F dröna, dåsa,
gå och sova, sitta och slöa.
Dosen‖barometer, ra fys. dosbarometer, -bild,
n -[e]s -er målning å snusdosa, -decke|, m
dos-, ask|lock. -fleisch, se Büchsenfleisch.
-früchte, pl konserverad frukt,
fruktkonserver. -gesicht, n -[e]s -er porträtt å snusdosa,
-lehre, f, se Dosiologie. -Iibelle, f -n fys.
dos|-libell, -vattenpass, -macher, m 1. tillverkare
av dosor, dosmakare. 2. F bildl., se
Flausenmacher. -Schildkröte, f zool. Cistudo Carolina
Carolina-, dos|sköldpadda. -Schnecke, f zool.
trumpetsnäcka, -stück, n -[e]s -e miniatyr
å snusdosa.
Döserei, f, se Dösigkeit.
dosier‖en [’zi:], -te -t tr farm. dosera. ra,
D-ung, f -era dosering,
dösig, a F drön-, sömn|aktig, dåsig, dum.
D^keit, f F drön-, sömn|aktighet, dåsighet,
dumhet.
Doslüologie [’gi:], f läk. dosiologi. d-iologisch,
o dosiologisk.-‖s, f -era äv. bildl. dos, dosis,
bildl. portion, t. ex. e-e starke m Stolz besitzen.
Dös‖kopf, m -[e]s -e† F damhuvud, -lein, se
Dose.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
