Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drängen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aneinander m tränga sig intill varandra,
tränga el. maka ihop sig: sich auf den ersten
Platz m tränga sig fram till främsta platsen;
sich durch etw. m tränga el. starkare streta
sig fram genom ngt; sich in e-e Ecke m
krypa in i en vrå; sich in das Vertrauen jds
m tränga sig in i ngns förtroende; sich um
Karten m slåss om biljetter; sich unter Ydie
Menge m blanda sig i hopen; sich zu e-m
Amte m sträva att få el. F slitas om ett
ämbete; sich zwischen die Streitenden m kasta
sig el. träda emellan de stridande. IV.
Gedrängt p. a. 1. hop|trängd, -packad m. m.,
(tätt)sluten, t. ex. in dicht men Reihen, ar. i
stor mängd, om kroppsbyggnad nndersätsig, satt,
om säd tät, tätvuxen, bot. gyttrad. ~ voll till
trängsel fylld; sehr m sitzen sitta mycket
trångt. 2. om stil koncis, knapp, hopträngd,
koncentrerad, ibi. förtätad. In ~er Kürze i
få ord, i ali korthet; ~ schreiben om handstil
skriva tätt. D~, n -s 1. hop-, [-samman]trängning, -] {+samman]träng-
ning,+} knuffande m. m. ~ und Treiben ävlan
och id. 2. ansättande, plågande,
trakasserande. 3. på|drivande, -skyndande. 4.
längtan, iver. 6. påyrkande, enträgenhet, är.
enträgen bön. Auf sein m [hin] på hans
tillsky ndan. 6. läk., se Drang 4.
Dräng‖e|*, m -s - 1. farttidr. o. poet. en som ansätter
m. m., se drängen. 2. Stürmer und m utter,
skald tillhörande Sturm- und
Drangriktnin-gen. -erei, f -era F, se -en. -erin, f-nen, se
-er 1. -ler, m P, se -er 1.
drangmäßig, a ledd av ivrig längtan el. åtrå.
Drängnis, se Bedrängnis.
Drangperiode, f se under Drang 2.
Drängraben [s:], m -s -† täckdike.
Drangllsal [za:l], f -e o. ra -[e]s -e trångmål,
besvärlighet, betryck, nöd, veder|möda,
»värdighet, plåga, d-sal|en, -te ge-t -salier|en,
’te ’t tr plåga, pina, trakassera, d-salvoll, a
1. full av besvärligheter, vedermöda m. m. 2.
se d-voll 2. d-stillend, a läk. som lindrar
stoltvång el. tenesmer.
Drängung, se Bedrängnis.
drangvoll, a 1. till trängsel fylld. 2. nedtyngd av
vedermöda,betryckt. 3. full av iver, impulsiv.
Drängwasser, n-s - vattenb. läck-, slag|vatten.
drän‖ierbar [a:], a som kan dräneras,
täckdikas el. torrläggas, -ier|en, -te -1 tr dränera,
täckdika, torrlägga. D-ieren [’nkr], ra -s , se D-age.
D-ierer, m -s - dränerare, täckdikare.
D-ie-rung, f -en, se D-age. D-ierversuch, m -[e]s -e
dräneringsförsök. D-ierziegel, m, se D-röhre.
D-kanal, m -s -e†, se D-graben. D-plan, m -[e]s
-e† dränerings-, täckdiknings|plan. D-rinne,
/-ra, D-rohr, n -[e]s -e, D-röhre, f -n [-drän[e-rings]-, -] {+drän[e-
rings]-,+} täckdiknings|rör. D-röhrenpresse, f
-n ⚙ press för tillverkning av dräneringsrör.
D-strang, m -[e]s -e† täckdikessträng. D-werk*
zeug, n -[e]s -etäckdikningsredskap. D-ziegel,
»ra, se D-röhre. D-zug, se D-strang.
Drap [a:], n -s -s tyg drapp.
Drapa, n -s -s utter, drapa.
Drap‖erie pri:], f -n drap|eri, -ering. -erlelicht,
n -[e]s -er meteor, norrskensdraperi, d-ier|en
[’pi:], -te -t tr drapera, -leren, n -5, -Ierung,
f -en drapering,
drasch, dräsche, se dreschen.
Dräsine, se Draisine.
Draß m Drasses Drasse hand. bottensats i olja,
drastisch, a drastisk.
Drau, f npr geogr. Die m Drava.
dräu|en, -te ge-t intr [h] högre st», se drohen.
drauf m. m., se darauf n. m. D~gänger, m Fi.
gåpåare, våghals. 2. en som lever nndan,
vivor, -gängerisch, a F gåpåaraktig,
våghalsig. Dtx/gängertum, ra -[e]s F 1.
gåpåarak-tighet, våghalsighet. 2. lättsinnigt el.
utsvävande liv. D/vgeld, 1. se Angeld. 2. se
Aufgeld. -los, se under darauf 2. D^losleben, n -s
levande undan el. för dagen, -setzen, tr 1.
spendera, bjuda på, t. ex^ noch e-e Flasche
Schaumwein m. 2. lämna i sticket. D<vSteuer,
f-n tilläggsskatt.
Draum m -[e]s -e† o. ar. -enf garnända.
draus, adv 1. se daraus. 2. poet., se draußen.
dräusch|en, -te ge-t intr [h] F dial. slamra,
snattra, om regn smattra. Es -1 det öser ned,
det hällregnar.
drauß, för&idiv, -en, adv 1. [där]ute, utanför.
Da, hier m där, här ute; von m utifrån. 2.
ute, utomhus, i det fria. 3. [där]ute (i den
vida världen), [där]borta (i främmande land).
4 ⚓ i öppen el. rum sjö.
Drawback [’dro:bsk], m -s -s draw-, drå|back,
a) tullrestitution, b) bildl. olägenhet,
Drazäne [’tss:], f -n, se Drachenbaum.
Oreadnought [’drsdnoit], m -[s] -s «t ⚔
dread-nought.
Drechse‖|bank, f -e† O svarv|bänk, -stol,svarv,
-bankspitze, f-nø svarvdubb. -ei, f -en bildl.
[till]svärvning, -kunst, f svarvkonst, [-drechsel]n, -] {+drech-
sel]n,+} drechs[e]le -te ge-t tr o. intr [h] 1. ⚙
svarva. Zeilen m typ. slå emellan. 2. bildl.
svarva [till], väl forma el. turnera, t. ex.
Komplimente m. Gedrechselt svarvad,
väl-formad, fulländad, -n, n -s ar. bildl.
svarvning. jfr sms. med Drechsler-.
Drechsler m -s - 1. svarvare. 2. rooi., se
Dorn-drechsler. -arbeit, f -en 1. svarvaryrke. 2.
svarvat arbete, svarvararbete,-bude, f -n, se
-Werkstatt, -docke, f -n ⚙ spindeldocka, -ei, f
en 1. svarvaryrke. 2. svarvarverkstad,
-eisen, n ⚙ svarvjärn, -kunst, se Drechselkunst.
-meister, m svarvarmästare, drechsler|n, -te
ge-t intr [h] F svarva för sitt nöjes skull, roa sig
med svarvning, -puppe, se -docke, -ware, f
-ra, se -arbeit 2. -Werkstatt, -werkstätte, f -n
svarvarverkstad, -wippe, f -n ⚙ vippsvarv.
Dreck m -[e]s (dim. -chen -lein) 1. orenlighet,
träck, exkrementer, smuts, snusk, ar. uidi. F
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
