Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dritte(r) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till vartannat ord; Wurzel mat. kubikrot
zu ~ tre [stycken] *i. tre man bögt; zum ~en
för det tredje. D~|e(r), m (/) adj. böjn. tredje
person el. man, tredje part; skilje|domare,
-man. Den -en abschlagen lek. två slå den
tredje. D~|e(s), n adj. böjn. Ein -es en tredje
sak; da gibt es kein -es, ein -es gibt es
nicht ordst. något tredje gives icke, tertium
non datur. -ältest, a sup. tredje (i ålder),
-arten, se dreiarten, -[e]halb, a oböji. två ocb
en (ett) halv(t).
Dritteil, n -[e]s -e, te Drittel, d^en m. m., se
dreiteilen m. m.
Drittel, n -s - 1. tredjedel. 2. ᚼ mynt. Auf die
/N/ kommt es an ordst. pengar förmå allt. 3.
⚙ typ. tredjedelsfyrkant. 4. gruyt., se
Dreidrittelarbeit. d~, a oböji. tredjedels, t. ex. e-e
Meile, -arbeit, se Dreidrittelarbeit. -bauer,
m -s o. -n -n bonde som äger ett tredjedels
hemman, -bogen, m -s - boktr, tredjedels ark.
-dirne, f -n, se -magd.
Dritt[e]ler, m, se Drittelbauer.
Drittelllfaß, n -fasses -fässer drittel, -führér,
m gruvt. förman för ett (åttatimmars)skift.
-geviert [f], n -[e]s -e, se Drittel 3. -gut, n -[e]s
-erf tredjedels hemman, -kiste, f -n
tredjedels låda. -knecht, m -[e]s -e lantbr. tredje
dräng, -magd, f -e† lantbr. tredje piga.
dritte‖n, dritt[e]le -te ge-t tr. se dreiteilen, -pipe,
f -n rymdmått tredjedels pipa. >s|deckung, f
en bank. tredjedels [guld]täckning. -tonne, f
-tø, se -faß. -Wirtschaft, f -en lantbr. ung.
hälf-tenbruk.
drittliens, adv för det tredje. D-e(r), se under
dritt. D-ermann, m tredje man; jfr ex. under
dritt o. Dritte[r). D-e(s), se under dritt. D-feier*
tagsstimmung, f ung. annandagsstämning.
D-geschwisterkinder, pl sysslingar. -grüßt, a
sup. tredje i storlek, -halb, se -[e]halb. -jüngst,
a sup. tredje från slutet (i ålder), -letzt, a
tredje från slutet. n»e Silbe gram.
antepenultima. -nächst, a sup. nästa på två när.
D-schuld-ner, m gäldenärs gäldenär, jur. tredje man.
Dr. jur., Dr. med. = doctor juris, doctor
medicin ce.
drob, adv F, se dar\ob, -über, -en, adv där uppe
el. ovan, ovantill. Von ~ där uppifrån.
Drogbank, ⚓ se Sandbank.
Droge [’dro:ga], f -n hand. drog. sty.
specerier. -n|geschäft, n -[e]s -e, -n handel, m rs
droghandel, -n|händler, m droghandlare,
n|-handlung, f -en, se -n\geschäft.
-n|kunde, f far-makognosi. -n|laden, m -s -[f], se -n[geschäft.
Drog| erie [’ri:], f -n droghandel, -eriejware, f
-n drog. -ett [’gst], m -[e]s -e tyg drogett.
-ist, m -en -en drog|ist, -handlare, -ue, m. m.,
se Droge m. m.
Drohllbettelei, f -en penningutpressning
(genom hotelser), -blick, m -[e]s -e hotfull blick,
-brief, m -[e]s -e hotelse-, salmoni|brev. -burg,
se Zwingburg.
droh|en, -te ge-t intr [h] o. tr hota, e-m mit
etw. ngn med ngt. E-m mit dem Finger
♦x, höta åt ngn; den Einsturz (einzustür^
zen), e-e Ohnmacht ~ hota att instörta, att
falla i vanmakt; es -t [mit] Regen det hotar
att bli regn; wer -t, hat oft die meiste Furcht
ordspr. ung. rädda hundar skälla mest; wer -t,
- macht dich nicht tot ordspr. ung. den hund som
skäller mest biter minst; e-m nach dem
Leben hota ngn till livet. n -s hot.
drohend, p a hot|ande, -full. f x» aussehen om
person se ut som ett åsk|moln, -väder.
Drohm, se Drahm. -lade, f -n P berl.
dummør-jöns.
Dröhn]|bart[h]el, m, se -er. -baß, m -basses
-bässe mus. brumbas.
Drohne, f -n äv. btidi. drönare.
dröhn‖e|n, t, se dröhnen 3. -|en, -te ge-t intr
[h] 1. dåna, dundra, skrälla, braka;
åter-skalla, genljuda, om sträng klinga. Der Schmerz
-t mir bis in den kleinen Finger det värker
ända ut i lillfingret. 2. skaka, skälva. 3. F
ntj. tala släpigt. Was -st du wieder1 F P vad
står du och jamar om? 4. P dröna, söla.
D-en, n -s , se D-ung.
drohnenllartig [’a:], o drön|aktig, -ig. D-brut, f
en drönaryngel. -brütig, a. ~er Bienenstock
kupa endast innehållande drönaryngel. -haft,
se -artig. D-mütterchen, n bi vise som endast
lägger drönarägg. D-scheibe, f -n vaxkaka
med drönaryngel. D-schlacht, f -en bi
drö-narslakt. D-tum, n -[e]s bildl. drön[akt]ighet,
dröneri. D-zelle, f -n drönarcell.
Dröhnller(in), m [f), -ert, m -[e]s -e bildl.
drön|are, -erska, sölkorv, trögmåns. d-ig, a F nty.
släpig.
Droh|nis, f (») -se t, se -ung.
Drohnl|hans, -kötel, m, -liese, f se Dröhner[in).
Drohnote, f -n dipl. hotfull not.
Dröhnllpeter m F, se -er. -ung, f -en 1. dån,
dunder, skräll, brak. 2. skakning, skälvning.
3. F nty. släpigt tal. 4. P berl. örfil, lusing.
Drohl|rede, f -n hotfullt tal, hotfulla ord. -stelr
’ung, f -en biol. hotställning, -ung, f -en
hot[eise], -[ungs]wort, n -[e]s -e hotande el.
hotfullt ord, hotelse.
Drolerie [’ri:], f -n tokeri, putslustighet.
Drolllle, f -n o. äv. -erei, f -en lustighet, upptåg,
F skoj; löjlighet, d-icht, se rau. d-ig, a lustig,
[tok]rolig, skämtsam, komisk, löjlig, F
skojig. nuer Kerl el. Kauz underlig kurre; n»er
Mensch skämtare, lustigkurre. -igkeit/-e»,
se -e.
Dromedar [dro’me’’da:r, ’dro:], n -s -e äv. bildl.
dromedar, bildl. drasut.
Drom‖els, -en [’dro:], n ⚓ a) svabb; b)
tjär-borste.
Drommete, f -n föråidr. o. poet., se Trompete.
Dronte, f -n zool. Didus ineptus dront, dodo.
Drontheim, n npr geogn Trondheim.
Drop [o], m (») -s -s frukt karamell.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
