Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - drosch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drosch, drösche, se dreschen.
Droschke, f -n droska, t. ex. [in e-r] ~ fahren.
droschk|en, -té ge-t intr [h O. s] ᚼ åka [i] droska.
Droschkenilanstalt, f -en hyrkuskverk.
-besit-zer, m droskägare, hyrkusk, -fahrgeld, n -[e]s
-er, se -fahrtaxe. -fahrt, f -en drosk|färd,
-tur. -fahrtaxe, f drosktariff, åkartaxa.
-fuhrherr, m -n -en, se -besitzer. -fuhrjmann,«
m -[e]s -er† o. -leute, se ’hutscher, -gaul, m
-[e]s -e† F åkarkamp, -halteplatz, m -es -e†
dro8kstation. -kutscher, m droskkusk, åkare,
-marke, f -n drosknummer. -pferd, n -[e]s -e
drosk-, åkar|häst. -stand, m -[e]s -e†, se
-halte-platz. -tarlf, m -s -e, -taxe, se -fahrtaxe.
-uhr, f -en taxameter.
Drösllelei, f -en vridning, snoning, biiai. se
Tüftelei, d-el|n, drös[e]le -té ge-t I. tr. sc
drieseln I. o. drillen I. 1. II. intr [ä] ᚼ söla.
Drosllerazeen, pl bot. droseracéer. -ometer, n
-s -, -oskop, n -s -e fys. drosometer,
daggmä-tare.
Drossel, f -n 1. zool. Turdu« trast. 2. jakt.
luftstrupe. -åder, f -n anat. halsven. d^artig [’a:],
a trastartad. -bart, m. König ~ Kung
Trastskägg. -beere, se (gemeine) Eberesche, -hein, se
Schlüsselbein, -klrsche, se Vogelbeere, -klappe,
f -n ⚙ ångm. drottel-, stryp|ventil. -knopf, m
-[e]s -e† jakt. struphuvud, -maschine, f O
spinn, trostelmaskin. drossel]n, -e o. drofile
-te ge-t tr 1. ⚙ ångm. strypa. 2. se
erdrosseln. -rohrsänger, 771 zool. Acrocephalus arundinaoeus
trastsångare, -schneise, f -n dona (snara) till
trastfångst, -spule, f -n ⚙ elektr. drossel-,
dämp|spole. -stuhl, m -[e]s -e†, se -maschine.
-ung, se Droßlung. -ventil, n -s -e, se -klappe.
Droßlung, f -en O ångm. strypning.
Drost [o], m -es o. -en -e[n] förr drost,
landshövding. -ei, f -en en drosts
förvaltningsområde el. bostad.
D. R. P. = Deutsches Reichspatent.
Dr. phil., techn., theol. = Doctor philosophiæ,
rerum technicarum, theologiæ.
drüb‖en, adv där borta, på andra sidan, ibi.
bortom el. på andra sidan havet. Hüben und
e på bägge (ömse) sidor (im. m. gen. om),
både här och där; ~ überm Fluß på andra
sidan floden; ~ überm Wasser på andra
sidan el. hinsidan Atlanten; von ~
därbort-ifrån; von e über, se jenseits. D~, n livet
på andra sidan graven, det tillkommande
livet, -er, adv F, se darüber.
Druck m -[e]s 1. Pi. -e† i aiim. äv. bidl. [-tryck-[ning], -] {+tryck-
[ning],+} läk. kompression, bildl. är.
påtryckning, press, t. ex. e-n e auf e-n ausüben; ibi.
tyngd, börda, t. ex. ~ der Steuern; eftertryck,
«v, der Hand handtryckning; ~ des Sattels
ridk. sadelbrott; auf der Brust läk. tyngd
över bröstet; ~ auf die Preise band.
nedtryckning av priserna; e-m den letzten e
geben ge ngn nådestöten. 2. om druvor m. m.
pressning, äv. dial. pressat vin m. m. 3. pl. -e
⚙ boktr. o. om tyger, äv. konkr. tryck, tryckning.
E-n e abziehen avdraga ett korrektur; im
ee under tryckning, i press; im ee
erscheinen (herausgeben) utkomma (utgiva) i
tryck el. på trycket; in e geben el. sty. legen
gß ut i tryck; in e gehen gå i press; zum
el. in [den] e geben lämna till trycket el.
till tryckning, -arbeit, f -en tryckeriarbete,
tryckning.
Drückllbank, f -e† ⚙ biecksi. trycksvarv, d-bar,
a hoppressbar, i sht mek. sammantryck|bar,
-lig.
druck‖bar, se -fertig. O-baum, m -[e]s -e† ⚙
typ. pressbom. D-beanspruchung, f -en O mek.
tryckpåkänning. D berichtiger, m *
korrekturläsare. D-berichtigung, f -en %
korrekturläsning. D-besorger, m reviderläsare.
D-be-sorgung, f revidering till press. D-beule, f -n
svullnad förorsakad av tryck. D-bewilligung,
fi se D-erlaubnis. D-bild, n -[e]s -er fysiol,
fosfen.
Drückblech, n -[e]s -e ⚙ (grov-, tunn|)plåt för
pressning.
Druck‖bogen, m -s - tryckark, -bohrer, se
Drillbohrer. -bolzen, m -s -, se Kurbelzapfen.
-buchstabe, m -n[s] -n ⚙ typ., en [-[tryck]-stilar.-] {+[tryck]-
stilar.+} -bügel, m O pressbygel.
Drückeberger m -s - F a) en som håller sig
undan, smiter el. skolkar, rymmare; 6)
pultron, kruka.
Druck‖elastizität, fi mek. elasticitet mot
sammantryckning. d-empfindlich, a trycköm.
druck|en, -te ge-t tr 1. ⚙ typ. o. om tyger trycka.
Gedruckt äv. i tryck, t. ex. sich el. seinen
Namen ge-t sehen; etw. ist el. wird eben ge-t ngt
är under tryckning; er lügt wie ge-t ordst.
han ljuger som det vore tryckt el. som en
häst travar; (er spricht) wie ge-t som en bok.
2. sty., se drücken. n -s tryck|ande,
ning.
drück|en, -te ge-t I. tr 1. trycka, t. ex. e-n an
sein Herz, in seine Arme e; pressa, klämma,
krama; om skodon klämma, tränga; om bäst
bryta. Der Alp -1 ihn maran rider honom;
jeder weiß am besten, wo ihn der Schuh -t
ordst. ingen vet bättre var skon klämmer än
den som bär den; dieselbe Bank e skoi.
sitta på samma bänk; [auf] den Markt e
hand. trycka marknaden; die Preise e
nedtrycka priserna; breit el. platt e tillplatta;
e-n tot e klämma ihjäl ngn; wund e skava;
sich (dat.) den Fuß wund e få skoskav; an die
Wand e trycka mot väggen, bildl. bringa i
klämma, hårt ansätta; seine Lippen auf etw.
(ack.) ~ trycka sina läppar mot ngt; den Hut
in die Stirn e trycka ned hatten i pannan.
2. bildl. [ned]trycka, tynga på, ligga tungt
på, t. ex. die Steuer -t das Volk schwer el. -t
schwer aufi das Volk el. auf dem Volke;
plåga, förtrycka. Das -t mich nicht jag tar
saken lätt; (sein böses Gewissen) -t ihn slår ho-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
