- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
540

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Druckrohr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drüslein, se Drüse.
DrUssel, m -s - 1. 0, se Drempel. 2. nty. tröskel.
Drüswurz, f bot. a) Ranunculus acris smörblomma;
b) Oenanthe fistulosa pipstäkra.
Dryad‖e, f -n 1. myt. dryad, trädnymf. 2. bot.,
se Silberwurz, d-isch, a dryadisk, dryad-.
d. s., förk. 1. tarm. = detur signetur. 2. mus. dal
segno.
ds., förk. = dieses.
Dschangel, f -n djungel, jungel.
Dschengis-Chan, m npr Djingis-kan.
Dschiggetai m -s -s zool. Equus hemionus dschigg-,
dsjigg|etai.
dsching, interj. ~ f x» bing bång.
Dschinn m (/) pi. -5 djinn.
Dschonke, f -n i junk, djonk, d[s]junk.
Dschun‖gel, -ke, se Dschangel, Dschonke.
Dsungarei, npr. geogr. Die Ds[j]ungariet.
Dtz[d]., förk. = Dutzend.
du, i brev alltid Du, pers pron 2. pers. sing. (gen.
deiner, dat. dir, ack. dich) du, återgives leke efter
rei. pron., t. ex. m,der m mein Freund bist, motsv.
i utrop av din, t. ex. ~ Narr! i anuan kasus än nom.
dig din, t. ex. kein Mädchen nimmt dich
Windbeutel. Was m kannst, was hast ~ was
kannst <v F av alla krafter, allt vad du
orkar, ar glatta laget; wie m mir, so ich dir!
lika mot lika! mir nichts, dir nichts helt
lugnt, utan vidare, alldeles ogenerat, utan
några ceremonier, F utan krus och
komplimanger; das ist dir (etisk dat. lämnas ofta
oöversatt) e-e wahre Lust det är en sann fröjd, må
du tro; mit e-m auf m und stehen vara
du [och bror] med ngn, stå på intim fot
med ngn. [obs.l m användes till släktingar, barn,
goda vänner m. m.]. Du, n oböjl. du, t. ex. das
trauliche m. (Er ist) dein and[e]res el. zweites
/v ditt andra jag el. alter ego.
Dual [’a:], m -s -e, -‖s, m - -e gram. dual[is].
-ismus flis], m - dualism, -ist, m -en -en
dua-list. d-istisch, a dualistisk, -ität [’ts:t]/
dualitet.
Dubbel-, se Doppel-.
Dubel, m. m., se Döbel m. m.
Dub]|gras, se Doubgras. -hammer, m -s -† ø
drivhammare.
dubi‖os, -ös [’o:s, ’eis], a (sup. -est) dubiös,
tvivelaktig.
DublIIee [’ble:], n -s -s 1. äv. -eegold, n -[e]s
dou-blé. 2. biij. dubblé. -ette [’bleta], f1.
dubblett, duplett, språkv, dubblett. 2. jakt.
dubblé, dubbelträff. 3 ädelsten dubblett,
dublier|en [’bli:], -te -t I. tr dubblera, fördubbla.
2. biij., O väv. ⚓ dubblera. II. intr [h] boktr,
dubblera sig. -ier|maschine, f -nväv.
dubbleringsmaskin. -ier|stein, m -[e]s -e ⚙ metan,
skärsten. -one, f -n mynt dublon. -üre, f -n
1. foder. 2. uniformsuppslag.
Ducht [u], f -en 1. ⚙ repsi. dukt. 2. ⚓ toft.
Dückdalbe [’dalba], fl -n ⚓ dykdrdb, dikt|al,
-alb. -n|stich, m -[e]s -e pålstek.
ducke‖n, -te ge-t intr [h] P lura, skoja.
duck|ten, -te ge-t F I. tr böja, t. ex. den Kopf
kröka, t. ex. den Rücken E-n ~ bildl.
förödmjuka el. F stuka ngn. II. intr [K] o.
vani. reß sich böja el. huka sig ned, krypa
undan, om «imf&giar dyka; bildl. kröka rygg,
krypa, förödmjuka sig, falla till föga. D-ente,
f si Taucher. D-er, m -s - 1. se Auf [-lau[e]rer.-] {+-
lau[e]rer.+} 2. dial. litet fisknät. 3. tooi., se
Schopfantilope. 4. ⚙ vattenbyggn.
dykarledning, dykare. 5. »i*, se Düker 3.
Ducker, se Düker.
Duckllfenster, n ark. mezzaninfönster. -mäuser,
m -s - F krypande människa, hycklare,
lis-mare, räv, filur, smiler. -mäuserel, f -en F
kryperi, lismeri, rävaktighet, hyckleri,
skenhelighet. d-mäus[er]ig, d-mäuserisch, a F
krypande, lismande, rävaktig, hycklande,
skenhelig, d-mäuser|n, -te ge-t OD intr [h] F
krypa, lisma, hyckla, d-nackig, a krokig,
kutryggig, bildl. krypande, lismande. -Stein,
m -[e]s -e dial., se Kalktuff o. Trafl.
Dudel, f -n P madnsa. d-bimbam, d-del, se
di-deldum. -del, n -s F skräp; strunt, lappri,
spottstyver, t. ex. etw. für ein ~ hingeben;
jfr -ei 1. o. 2. d-dum[dei], se dideldum. -el, f
en F 1. tutande, birfilande, kattmuBik. 2.
pladder, prat, snack. 3. söl.
Dud[e]ler, m -s - Fi. säckpipblåsare; birfilare.
2. söl|are, -korv.
Dudelllkasten, -mann, se Leier]kasten, -mann.
-mannskram, m ntj. Das ist m det är bara
skräp.
dudel|n, dud[ë\le -te ge-t F intr [h] o. tr 1.
blåsa på säckpipa; tuta, göra kattmusik,
csterr. jodla. Ein Lied <x, nynna en visa. 2.
söla. n, se Dudelei.
Dudelsack m -[e]s -e† 1. säckpipa. Den
Himmel für e-n ~ ansehen, se ex. under Baßgeige.
2. P a) blodpölsa; b)~ Dudel. -pfeife, f -»,
se Schalmei, -pfeifer, m säckpipsblåsare.
Dudler, se Dud[e]ler.
Duell, n -s -e duell, i sht jur. envig. Ein m mit
e-m auskämpfen duellera med ngn; e-n zum
t\* [herausfordern utmana ngn p& duell,
-ant, m -en -en duellant. -forderung, f -en
utmaning på duell, -gegner, m motståndare
till dueller, duellier|en [’Ii:], -te -1 refl. Sich
~ duellera, -[ier]wut, f duellmani.
»mandat, n -[e]s -e ung. duellplakat, -narr, m
en -en en som har mani för dueller,
pisto-le, f -n duelleringspistol. d-süchtig, a
begiven på dueller.
Duenj|a, Duenn|a [du’en(j)a:], f pi. -as o. -en
duenna.
Duerne [’sr], f -n boktr, duern.
Duett, n -[e]s -e mus. duett, -chen, n -s -ln|o
[’ti:no:], n -os -i liten duett, -ist, m -en -en,
-Sänger, m duettist.
duff, a dial. matt, glanslos.
Düffel m -s - tyg. doffel.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free