- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
541

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drüslein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

duft, a hantrerkssiang utmärkt, beprövad,
erfaren.
1. Duft, f, se Ducht.
2. Duft, m -[e]s -e† (dim. Düft\chen, -lein) 1.
dunst, ånga, lätt dimma, töcken, dis, meteor,
dimfrost, på frukt doft, dagg, mål. förtoning,
bildl. slöja, poet. % fläkt. 2. doft, lukt i sht
vällukt, arom, bouquet, parfym, -anhang, m -[e]s
meteor, frostdimma, dimfrost. -bruch, m -[e]s
-e† skogsv. brott förorsakat genom frostdimma.
dUfte-, i sms., se duft-.
Düfte|-, se Tiiftel-.
dliftel|n, -te ge-t intr [å] dofta svagt.
duft|en, diiftjen, -ete ge-et I. intr 1. [s]
uppstiga som åuga m. m., se 2. Duft; fördunsta.
2. [Å] vaui. opers överdragas med imma, slå
sig, om murar svettas. Es -et um den See det
står ett dis kring sjön, dimmor uppstiga
kring sjön. 3. [Å] dofta, lukta, nach äv. II.
tr % utdunsta. D~, n -s , se 2. Duft 2.
duftend, pal. fuktig. 2. se duftig.
DuftÜessig, m -s -e aromatisk ättika, -gebilde,
n -s -, -gestalt, f -en dimbild, töckengestalt,
-gewebe, n -s - töckenvävnad, d-gewebt,
d-ge-woben, pp o. a eterisk, dim-, töcken-,
-gewollt, n -[e]s lätt moln, molntöcken, -hauch,
m -[e]s -e balsamisk fläkt.
duftig, a 1. dunstig, dimmig, töcknig, disig;
förtonande, blånande, t. ex. mes Gebirge; om
frukt daggig; om hud fuktig. 2. doftande,
välluktande, aromatisk, balsamisk. sein om
▼in ha bouquet. D^keit, f se 2. Duft.
Duft‖lein, se 2. Duft. -ling, m -s -e F % späd,
ömtålig el. eterisk varelse.
duft‖los, a doft-, lukt|lös. D-losigkeit,
/lukt-löshet. -reich, a rik på vällukt, starkt
doftande, % doftrik. D-SChuppe, f -n zool. hos
fjärilar doft-, han|fjäll. -schwer, a dofttyngd.
D-stoff, m -[e]s -e doft-, lnkt|ämne. -voll, a
doftfylld. D-wolke, f -n, se D-gewölk.
Dugong [’durgog], m -s -e o. -s zool. Haiicore
du-gong dugong, havs|ko, -jungfru, siren.
duhn[e], a P berl. 1. berusad, på kulan. 2.
propp-mätt.
Dühnung, se Deining.
Duiflöte, f -n i ©rgei dubbelflöjt, fiauto-doppio.
du jour [dy^urr]. f v sein ⚔ ha jouren.
Dujung, se Dugong.
Dukaten m -[s] - dukat, -falter, m, se -vogel.
-gold, n -[e]s dukatguld. -kacker, P, -macher,
-mann, m -[e]s -er† cl) penningkarl; b)
skämt-figur man (’gubbe’) som >gör> pengar,
-nu-deln, pl kök. nudlar med kräftsmör, -scheißer,
P, se -backer. -vogel, rn zool. Polyommatus
(Cbrjso-phanus) virgaureæ dukatguldvinge.
Dukdalbe, se Dückdalbe.
Dük‖er, m -s - 1. se Taucher. 2. se Ducker 4.
3. «i* dykert. -ing, f, »v der Kimm »i*
horisontens dalning.
Dukt ior [’duk], m -s -en [’to:], O typ.
färgcylinder. -us, m - penndrag.
Dulcillan. mus. dul-, dol|cian. -nea, se Dulzinea.
duldbar [a:], a uthärdlig, dräglig. Nicht
outhärdlig. D^keit, f uthärdlig-, dräglig|het.
duld‖en, -ete ge-et I. tr o. intr [å] 1. tåla, lida,
fördraga, uthärda, finna sig i, underkasta
sig. Es -ete ihn nicht mehr im Hause han
kunde icke längre uthärda att vara inne. 2.
tåla, tolerera, tillåta. II. ref. Sich m se
sich gedulden. D-en, n -s tålande, uthärdande
m. m., undergivenhet, resignation, -end, p a
tålig, fördragsam. D-er, m -s -, D-erin, f
-nen tåligt lidande el. uppoffrande person,
martyr. D-er[miene, f -n martyrmin.
D-er|-sinn, m -[e]s en martyrs sinne[lag]. -sam
[za:m], a 1.fördragsam, tolerant. 2. se
geduldig. 3. ae-bar.
D-samkeit, f fördragsamhet, tolerans. D-ung, f -en tolererande,
överseende tillåtande. D-ungs|edikt,
D-ungs|-patent, n -[e]s -e hist. toleransedikt. -willig,
a se -sam 1.
Dull-, se Doll-.
Dulle, f -n ⚓ årtull.
Dullerche, se Heidelerche.
Dult, f -e[n] sty. marknad.
Dulzine|a [’ne:a:], f -en o. -as dulcinea,
käresta.
Duma, f pi. -s duma.
Dumdum‖geschoß, n -geschosses -geschosse,
-kugel, f -n ⚔ dumdumkula.
dumm, a (komp. -er† -stf) 1. dum, obegåvad,
enfaldig, inskränkt, F korkad, fånig; slö;
fjollig, narraktig, mer August På cirkus
Dumme Petter, Pelle Jöns; mer Junge, se Junge;
mer Kerl el. Mensch dum|huvud, -bom; ~es
Zeug F dumheter, snack, nonsens; \na~] so
m! P så dum är jag inte! det fattas bara!
der ist schön m, daß er so etwas glaubt han
måste vara bra dum, som tror något sådant;
etw. m angreifen bära sig dumt,
klumpigt el. tafatt åt med ngt; e-m m kommen F
ge ngn ett näs vist el. näbbigt svar; e-n m
machen F lura el. kugga ngn. 2. dum,
otrevlig, förarglig, fatal, t. ex. me Geschichte. 3.
bedövad, yr [i huvudet], feter. lidande av
kringsjuka el. koller. 4. nästan föråidr. a) om
matvaror fadd, smaklös, me Farbe matt el.
urblekt färg; wo nun das Salz m wird bibl. om
saltet mister sin sälta: b) känslolös; c) döv;
stum. D~|e(r), m (/) adj. böjn. dum|bom,
-snut, våp. Der Dme sein få betala fiolerna
el. kalaset; die Dmen (el. die dümmsten
Bauern) haben die größten Kartoffeln, die Dmen
haben das meiste Glück (bekommen die besten
Karten el. haben das beste Leben) ordspr. de
dummaste bönderna få de flesta potatisarna;
die Dmen werden nicht alle ung. dumheten
dör aldrig ut; damit fängt man die Dmen
ordst. det är till att lura bönder med.
D~-bart, Dsvbarthel, wi, se Dmkopf. D^beutel, m.
Mit dem m geklopft el. geschlagen mycket
dum el. F korkad, -dreist, a dumdristig, fram-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free