- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
580

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - eindichten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

leda, t. ex. ein Gespräch, e-n Briefwechsel o>.
E-e Sache schlau ~ gå slugt tillväga med
ngt. Einfäd[e]lung, f -en påträdning.
Einfadenllaufhängung, f -en elektr.
enkelfiber-upphängning. -stich, m -[e]s -e entrådsstyng.
einfahren, I. intr[s] l.fara el.åka el.resa el.köra
in, -i« segla in, inlöpa, gruvt. fara ned i en gruva.
Der o^de Dampfer ångaren på ingående;
der Zug fährt in den Bahnhof ein tåget kör
el. ångar in på stationen. 2. jakt. Der Fuchs
fährt ein räven går i gryt; das Wild fährt
ein villebrådet rusar i nätet. II. tr 1. köra
in, t. ex. Getreide 2. köra sönder, t. ex. e-e
Brücke, e-n Weg 3. köra in, provköra,
t. ex. Pferde, Wagen oj. III. refl. Sich oj
öva sig i körning. n -s in|körning, -fart;
<£> insegling; gruvt. nedfart, jrr Einfahrt.
Einfahrer m gruvt. gruvuppsyningsman.
Einfahrt, fl -en 1. färd in, inresa, infart, gruvt.
nedfart, tågets ingång. Freie ~ erhaltenjämv.
få signalen »klart»; bei der o, des Dampfers
in den Hafen vid ångarens inlöpande i
hamnen; bei meiner o, när jag åkte el. körde in.
2. inkörande,bärgning. 3. inkörsport, ingång;
inlopp till en hamn. - [s]|geleis|e, -[s]|gleis, n -es
-e järnv. infartsspår. -[s]signal, n -s -e
infartssignal. -[s]|tör, n -[e]s -e inkörsport.
Einfall m -[e]s -e† 1. infallande, infall, t. ex.
~ des Feindes in ein Land; infallande,
inträngande, t. ex. ~ des Lichts in ein
Zimmer; nedfallande, t. ex. ~ der Klinke in das
Schloß; nedslående, t. ex. ~ der Vögel auf
den Vogelherd. 2. in-, samman|störtande, ras,
t. ex. ~ e-s Hauses. 3. bildl. infall, idé, tanke,
hugskott. Ich geriet auf den ~ zu... jag fick
det infallet att...; er hat sonderbare
Einfälle han har besynnerliga idéer; was für
ein o>! vilken idé! 4. ⚙ på ur infallare.
einfallen, I. intr [s] 1. falla in. o.de
Lichtstrahlen infallande ljusstrålar. 2. jakt. slå
ned, t. ex. die Vogel fallen [auf den [-Vogel-herd]-] {+Vogel-
herd]+} ein. Das Wild fällt ein villebrådet
råkar i nätet. 3. plötsligt visa sig, falla in,
bryta in, göra infall, ⚓ falla över.
Feindlich in ein Land ~ göra ett fientligt infall i
ett land; Regen, Kälte fällt ein regn, köld
bryter in. 4. mus. falla in, t. ex. die Flöten sind
(el. haben) zur rechten Zeit eingefallen. 5.
infalla, falla i talet, avbryta. 6. komma att
tänka på. Da fällt mir gerade ein det
kommer just för mig; der Name fällt mir nicht
ein jag kan inte påminna mig namnet; dabei
fällt mir ein det påminner mig om; was fällt
Ihnen eint vad tänker ni på? vad går åt er?
fällt mir nicht ein! F faller mig inte in!
kommer aldrig i fråga; sich (dat.) etw. ~ lassen
komma att tänka på, få det infallet,
under-stå sig; das habe ich mir nie el. im Traume
nicht ~ lassen det har jag inte ens drömt om.
7. gruvt. falla, stupa. 8. falla ihop, instörta,
rasa. ~ wollen hålla på att instörta m. m. 9.
falla in[åt]. Eingefallene Augen, Wangen
insjunkna ögon, infallna kinder. II. tr. Sich
(dat.) den Schädel, den Kopf ~ falla och
spräcka huvudskålen, bryta nacken. Eoj,
n -s gruvt. sidostupning. ~ der Klinke
ingrepp av spärrhaken; jfr Einfall o. einfallen.
Einfallicht, n -[e]s -er fys. infallande ljusstråle.
Einfall[s]l|ebene, f -ttfys. inf allsplan, -linie, f -n
infallslinje, -lot, n -[e]s -e perpendikel till ytan
vid stråles infallspunkt, -punkt, m -[e]s -e ljusets
infallspunkt; art. nedslagspunkt, -winkel, m
1. fys. infallsvinkel. 2.art., se Fallwinkel 2.
Einfalt, f O 1. enfald. 2. enkelhet, oskuld,
naturlighet. Sie spielt die ~ vom Lande hon
spelar lantlig oskuld. 3. dum|merjöns, -bom.
einfalten, tr vika in el. ihop, slå in. Eingefal-
tet närslutet, bifogat,
einfaltig, a med ett veck.
einfältig, a 1. enfaldig. ~es Zeug strunt,
smörja, nonsens. 2. enkel, okonstlad,
oskuldsfull. E^keit, f se Einfalt 1. 2. -lieh, a o. adv,
se einfältig.
Einfaltspinsel m enfaldig stackare, dumbom,
einfalzen, tr ⚙ infalsa, infoga, sponta.
Einfamilienhaus, n -es -er† enfamiljshus.
Einfang m -[e]s -e† inhägnad, e^en, tr 1.
[in]fånga, gripa. Sie sucht ihn einzufängen
hon söker få honom fast. 2. omsluta,
einfärben, tr färga in; stryka på färg.
einfarbig, a enfärgad. E^keit, f egenskap att
vara enfärgad.
Einfaßband, n -[e]s -er† kantband.
einfassen, tr 1. infatta, omgiva. Mit e-r Mauer
~ omgärda med en mur; ein Bild in e-n
Rahmen ~ sätta ram på en tavla. 2. kanta,
garnera t. ex. ein Kltid oj. 3. Bier m. m. ~
fylla öl m. m. på fat; Bienen ~ stocka bin;
Getreide ~ packa spannmål i säckar. Eo,,
n, se Einfassung.
Einfasser(in), m (/) ädelstensinfattare.
Einfassung, f -en 1. infattande m. m., jfr
einfassen. 2. infattning, garnering, kant, ram,
bågar på glasögon, -s|band, se Einfaßband,
-s|-kasten, m -s - boktr, infattningslåda. -s|linie,
f -n typ. infattningslinje, -s|mauer, f -n
ringmur. -s|pflanze, f -n trädg. kantväxt.
s|-schnur, f -en o. -e† kant|snodd,’-band.
ein‖faulen, intr [s] ruttna, -feilen, tr fila in.
-fernen, tr. Schiueine o, driya el. släppa svin
på ollonbete. -fenst[e]rig, a med ett fönster,
-fenzen, tr inhägna; jfr -friedigen, -fesseln, tr
fjättra, lägga i bojor, -fetten, tr smörja,
gnida in med fett, inolja, -feuern, intr [h] starkt
elda, elda på. E-m (el. ibi. tr e-n) ~ bildl.
uppelda ngn, försätta ngn i eld och lågor,
-lie-ren, tr i« fira på.
einfinden, refl. Sich o, 1. infinna sig, inställa
sig [personligen]. 2. Sich in etw. (ack.) oj, se
hineinfinden. E^, n -s inställelse; ankomst,
efn|tfing[e]rig, a enfingrad. -flächig, a med en
yta.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free