- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
592

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - einmalig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kationstabell. -ig, a biott en gång
förekommande, en enda. se Kosten
engångskostnader; nach nur sem Durchlesen gab ich
dir das Buch sedan jag läst boken blott en
gån g, gav jag dig den. E^schmelzerei, f -en
enkel smältfärskning.
einllmännig, -männisch, a 1. se -schläfig. 2.
monogamisk. 3. bot. se Pflanze monandrist.
4.se Kurbel enmansväv.
einmarinierüen [’ni:], tr lägga i kryddad lake.
E-ung, f -en inläggning, nedsaltning.
ein‖marken, tr avgränsa, inhägna, -markten,
tr uppköpa, köpa upp.
Einmarsch m -es -e† in|marsch, -tåg. edieren
[fi*.], intr [s] marschera in.
Einmaß, n -es förlust vid mätning, viktförlast,
undermått.
Einmaster m -s - ⚓ enmastare, enmastad båt.
einmastig, a ⚓ enmastad, med en mast.
einmauern, tr 1. mura in el. fast i ogt. 2. med
mur omgiva, innesluta. E-n in ein Kloster
m. m. ~ bii.ii. inspärra ngn i kloster m. m.
n, Einmauerung, f -en inmurning,
einmäulig, a försedd med en mun.
ein‖mausen, tr ⚓ musa hakar, -mehlen, tr mjöla
ned.
einmeißeln, tr mejsla in. Einmeiß[e]lung, f -era
inmejsling.
einmengen, I. tr inblanda. II. refl. Sich in etw.
(ack.) ~ blanda sig i ngt, t. ex. in fremde
Angelegenheiten. Du mengst dich in alles ein
du lägger dig i allt möjligt. E~, se
Ein-mengung.
Einmeng|[er(in), m (/) en som blandar sig i.
-erei, f -en inblandning, e-erisch, a
framfusig, påflugen, näsvis, -sel, n 1. blandning.
2. röra, mischmasch. -ung, f -en
inblandning.
einllmessen, I. tr mäta upp ngt i ngt, mäta och
hälla i. II. refl. Sich s minska el. förlora i
måttet, -metzgen, se -schlachten.
einmieten, I. tr 1. hyra in. 2. lantbr. Kartoffeln,
Rüben s lägga potatis, rovor i stuka. II.
refl. Sich bei e-m s hyra [in sig] hos ngn.
É^, «, se Einmietung.
Einmietller m 1. o. -erin, f hyresgäst. 2. zool.
parasitisk gallstekel. -ung, f -en in|hysning,
-hyrande.
einllmischen, m. m., se -mengen. Die Lose s
blända om lotterna, -mittein, tr ⚙ centrera,
-monatig, -monatlich, a en månads-, som
räcker en månad, -morteln, se -mauern 1.
-mul-den, se -satteln, -mumme[l]n, tr o. refl sich s
svepa in (sig), maskera (sig),
einmünden, intr [h] 1. mynna el. falla ut i ngt.
sd utmynnande, sder Fluß biflod. 2. person
vika in.
einmündig, a 1. med en mun, enstämmig. 2.
se einmäulig.
Einmündung, f -en mynning, utmynnande,
-s|-winkel, m mynningsvinkel.
einmünzen, tr smälta ned för myntning,
ny-mynta. E~, ra, Einmünzung, f -en om-, ny|-
myntning.
einl|muscheln, F, se -mumme[T]n. -muskelig, a
zool. med enkel muskel.
Einmuskler m zool. Monomyaria,
einmustern, tr mönstra in.
Einmut, f%, se Einmütigkeit.
einmütig, a en|dräktig, -stämmig. E~keit, f O
en|dräkt, -stämmighet.
ein‖nabelig, a med en navel, -nageln, tr spika
in el. fast i ngt. -nagen, I. tr. Ein Loch in
etw. s gnaga hål i ngt. II. refl. Sich s
gnaga el. äta sig in. -nähen, I. tr 1. sy in
ngt i ngt, t. ex. Waren in Packtuch, den
Namen in den Überzieher s. 2. insy, inbrodera,
t. ex. Blumen in Spitzen s. 3. sy el. taga
el. lägga in, taga ihop, minska. 4. E-e
Nähmaschine s ställa in styngen i en symaskin.
II. refl. Sich s 1. sys el. läggas in. 2. lära
sig sy. Sich recht s bli skicklig i sömnad.
Einnahme, f -n 1. intag|ande, ning, t. ex. ~
e-r Stadt, e-s Mittags. 2. inkassering,
uppbörd. ~ der Steuern skatteuppbörd. 3.
in|-komst, -täkt. ~[n] und Ausgabe[n]
inkomster och utgifter; sn und Ausgaben ins
Gleiche bringen få inkomster och utgifter ätt
gå ihop; in s bringen, stellen bokföra som
inkomst, -buch, n -[e]s -erf, -journal, n -s -e
inkomst-, kassa|bok. -quelle, f -n
inkomstkälla. -posten, m -s - inkomstpost, -reste,
pl oguldna utskylder, -stelle, f -n
uppbörds-ställe.
ein‖namig, a med ett namn. -narbig, a bot. med
ett märke, -nässen, se nässen -nehmbar [a:],
a intag|bar, -lig.
einnehmen, tr 1. taga in, t. ex. Ballast,
Wasser, Ladung s. Kohlen s köla. 2. inmundiga,
taga in, intaga, t. ex. Arznei, sein
Frühstück, Speise und Trank s. Verweise s bildl.
svälja tillrättavisningar. 3. uppbära, få in,
t. ex. Geld s. Wenig s hand. förtjäna litet
el. dåligt; Karten, Stiche s ta[ga] hem kort,
stick. 4. intaga, erövra, bemäktiga sig,
t. ex. e-e Stadt, e-e feindliche Stellung, e-e
Festung mit Sturm s. 5. intaga, innehava,
t. ex. e-ra Platz, e-e bedeutende Stellung s.
Ein Amt s bekläda ett ämbete; e-e feste
Stellung zu e-r Frage s intaga en fast
ståndpunkt till en fråga; denselben Rang s wie
ha samma rang som; die zweite Stelle s ha
andra platsen, komma i andra rummet. 6.
upptaga, ta[ga] [i anspråk]. Die Treppe nimmt
viel Platz ein trappan tar stor plats; der
Aufsatz nimmt dreizehn Seiten ein
uppsatsen tar el. är tretton sidor. 7. intaga, vinna,
stämma gynnsamt (ogynnsamt), påverka,
göra partisk, t. ex. ihre Anmut nimmt mich
für sie ein. E-n gegen den anderen s göra
ngn fientligt el. ogynnsamt stämd mot en
annan; die Leidenschaft nimmt ihn el. sein
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free