- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
597

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - einsam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

einsam [za:m], a ensam, enslig, öde, avlägsen,
undangömd. Ein res Leben führen leva ett
tillbakadraget liv; r lebendes Tier
eremit-djur; ganz r leben leva som enstöring,
einsamenlappig, a bot. monokotyledon.
Einsamfamilienhaus, n -es -er† enfamiljshus,
einsamig, a hot. enfröig. Erkeit, f bot.
enfröig-het.
Einsamkeit, f O ensamhet, enslighet. -s|geld,
f läk. ensamhetsskräck.
einsammeln, tr samla in el. ihop, t. ex.
Beiträge, Gelder, Geld mit dem Hute r.
Kenntnisse r samla kunskaper; Lorbeeren r
Midi, skörda lagrar.
Einsammliler(in), m (/) [in]samlare. -ung, f
en [in]samling.
einsanden, «e versanden.
einsargen, I. tr lägga i [lik]kista; Midi, jorda,
begrava. II. refl. Sich r Midi, gräva ned sig.
Einsargung, f -en nedläggning i [lik]kista.
Einsasse, 1. se Insasse. 2. s« Kammsasse 1.
einsatteln, refl. Sich r sänka sig i form av en
sadel. Einsatt[e]lung, f -en sänkning, pass.
Einsatz m -es -e† 1. insättning. 2. är. bildl.
insats, t. ex. den r verdoppeln, den ganzen r
gewinnen. 3. ngt som insättes i ngt annat, ss.
lösskiva, utdragsskiva i bord, skjortveck,
isättning på kläder, munstycke på blåsinstrument
m. m.; jfr -stiick. 4.gruvt. charge. 5. sats ar
saker, som passa in i varandra, t. ex. r VOu Bechern.
6. mus. instruments, stämmors in|sats, -fallande.
7. fisksump, mindre fiskdamm. 8. bordställ,
t. ex. Öl- und Esdgr. -becher, m hopfällbar
bägare, turistbägare, -briefkasten, m
insatsbrevlåda. -eisen, n ⚙ spik-, bräck|jäm.
-gewichte, pl viktsats. -glocke, f eiektr. innerglob.
-härtung, f -en Øyt-, sätts|härdning. -kessel,
pl sats kittlar som kunna fogas i varandra. -Diauer,
f -n ⚙ slusströskel, -platte, f -n skiva att foga
in i ngt. -preis, m -es -e vid auktion lägsta bud.
-rennen, n insats[kapp]löpning. -röhre, f -n
förlängningsrör. -rose, f -rø O ark. rosace.
-schachteln, pl sats askar. -Schenkel, m löst
ben på passare, -schloß, n -schlosses -schlosser
⚙ instucket lås. -schiisseln, pl sats fat el.
assietter. -strafe, f -n jur. svåraste straff vid
sammanläggning av straff. -Streifen, m i-,
in|sättning på kläder, -stück, n -[e]s -e mellan|stycke,
-lägg, stycke att sätta till, att skjuta in
el. byta om. -summe, f -n insats, -teich, m
-[e]s -e fiskdamm, -type, f -n rörlig typ i
stämpel, -zeichen, n mus. dirigents tecken till
infall, invit. -Zirkel, m passare med lösa ben,
insntspassare.
einl|sauen, tr o. refl sich r P svina ned (sig),
-säuern, tr syra, t. ex. das Brot r. -saufen,
tr P supa, dricka, bidl. insupa.
Einsauge|nder, f -n, -gefäß, n -es -e anat.
absorberande kärl, lymfkärl, -mittel, n
absorberande medel,
einsaugen, I. tr suga in el. till sig; bidl. insupa,
i, ex. e-e Lehre, Vorurteile r. II. refl. Sich
r suga sig fast, suga sig in i ngt. Er, «, s«
Einsaugung.
Einsauger(in), m [f) en som suger in el. upp el.
insuper.
Einsauge‖rohr, n -[e]s -e, -röhre, f -n sugrör.
-ventil, se Saugventil.
Einsaugung, f -en insugning; absorption,
s|-fähigkeit, f -en, -s|kraft, f -e†
absorptions-kraft.
einsäumen, tr sy in, fålla.
Einsäung [e:], f sådd, [in]såning,
ein‖säuseln, -sausen, I. intr [s] susa in. II. tr
invagga, söva. -schaben, tr skrapa. Käse
r gräva i osten; Geld r skrapa till sig
pengar, -schachern, tr schackra, uppköpa,
einschachtein, I. tr 1. lägga in i ask,
skrinlägga. 2. foga el. sätta i vartannat.
Eingeschachtelte Sätze gram. periodiska satser. II.
refl. F Sich r stuva in sig, t. ex. in e-n engen
Wagen r. Er, n, se Einschachtelung.
Einschachteiung, f -en 1. skrinläggning. 2.
gram. periodbyggnad. 3. instuvning. -ssatz,
m -es -e† gram. periodisk sats. -s|theorie, f -n
evolutionsteori,
einilschaffen, tr I. stark böjn. E-m Wesen etw. r
vid skapandet förläna el. ingiva ett väsen ngt.
II. svag böjn. skaffa in. -schäkeln, tr
schack-la. E-e Ankerkette r schackla fast en
ankar-kätting. -schalen, tr ark., s« beschälen.
einschalig, a enskalig.
einschalten, tr 1. foga el. skjuta el. flicka in;
tillägga. E-e Bemerkung r inflicka en
anmärkning; eingeschalteter Tag skottdag; in
e-e Erzählung Eingeschaltetes i en berättelse
inlagd episod. 2. insmyga; språkvet.
interpolera, förfalska, t. ex. die Verse 33—40 sind
eingeschaltet. 3. ⚙ koppla in. Die elektrische
Beleuchtung r vrida på det elektriska ljuset.
Er, n, se Einschaltung.
Einschalter m interpolator.
Einschal[tier, » -[e]s -e zool. snäckdjur.
Einschaltung, f -en 1. in|skjutning, -flickning;
språkvet. interpolation. 2. ⚙ till|slagning,
-koppling, -s|verfahren, n interpolation.
ers|-weise, adv parentetiskt, -s|zeichen, n
parentes; boktr, infognings-, insignerings|tecken.
einschanzen, tr ⚓ omgiva med skansar,
för-skansa.
einschärfen, tr in|skärpa, -prägla, e-m etw. ngt
hos ngn. Er, n, Einschärf ung, f inskärpning.
einscharig, a enskärig, t. ex. rer Pflug.
einscharren, tr kasta in el. ned, mylla ned,
jorda. Einscharrung, f jordande, nedgräva
ning.
einschattig, a om invånarna vid vändkretsen
ensfcug-gad.
einschätzen, tr taxera un, t. ex. er war mit 8000
M. eingeschätzt; uppskatta, värdera,
värdesätta, t. ex. er hat sein Publikum richtig
eingeschätzt.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free