Print (PDF) - On this page / på denna sida - E - Einschließen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einschließen
- 600 —
einschnüren
eingeschlossen; inne|sluta, -fatta, t. ex. e-n in
sein Gebet s. 6. In Klammern s sätta inom
parentes. 6. inskränka. II. refl. Sich s 1.
stänga ei. låsa in sig. 2. t Sich auf etw. s
inskränka sig till ngt. Es, », se
Einschließung.
einschließlich, I. prep med gen. ei. är. ack.
inberäknad, inklusive, t. ex. ~ des Kostgeldes. II.
adv till och med, t. ex. die Ferien dauern bis
zum lo. April s, bis s den 10. Nov.
Einschließung,/->en 1. instängning, a». X
inne-slutning. 2. inberäkning. -s|linie, f -n &
inneslutningslinje. •s[zeichen, » parentes.
einHschlingen, tr 1. fläta in, knyta in. 2. sluka
i sig, svälja ned. -schlitzen, tr fläka upp,
göra snitt ei. skåra i. -Schluchten, tr mest p. p.
eingeschluchtet inne-, om|sluten av raviner,
•schlucken, tr äv. biidi. svälja ned. E-e
Beleidigung, seine Tränen s svälja förtreten,
gråten, -schlummern, I. intr [s] slumra in.
II. tr se -schläfern. -schlüpfen, intr [s]
smyga sig in. -schlürfen, intr sörpla i sig,
med välbehag insupa el. insuga.
Ein[schluß, m -sch lusses 1. inneslutning,
bifogande, upptagande. Den s der
landwirtschaftlichen Kinderarbeit in das Gesetz
fordern yrka på att användandet av barn vid
jordbruksarbete upptages i lagen; mit s von
etw. ngt medräknat; mit s der Verpackung
inklusive emballage. 2. det inneliggande ëi.
bifogade; bilaga. 3. parentes, -gebiet, »-[e]s
*e enklav, -klammer, f -n parentes,
klammer. -röhre,/-n kem. högtrycksrör. erweise,
adv I. som bilaga. 2. parentetiskt, -zeichen,
se -klammer.
einllschmalzen, tr smörja med flott,
-schmarotzen, refl. Sich s snylta ei. nästla sig in.
•schmauchen, se -räuchern, -schmeichelig, se
-schmeichelnd under -schmeicheln II.
einschmeicheln, I. tr. E-m etw. s genom
smicker el. smek förmå ei. locka ngn till ngt. II.
refl. Sich s ställa sig in, bei e-m hos ngn.
Sich in die Gunst jds s genom smicker söka
vinna ngns ynnest, sd in|ställsam,
-smickrande: sde Stimme, Melodie smekande röst,
melodi. E~, n, Einschmeich[e]lung, / -en
inställsamhet,
ein|[schmeichlerisch, se -schmeichelnd ander
-schmeicheln II. -schmeißen, tr 1. Fslå in ei.
sönder. 2. P E-n s häkta ngn.
einschmelzen, I. stark böjn. intr [s] smälta ned
et< ihop. II. vani. svag böjn. tr 1. smälta [ned],
t. ex. Goldstücke. e-e Glocke s. 2. smälta ei.
gjuta in ngt i ngt.
Einschmelz||rohr, n -[e]s -e 0 bombrör. -ung, /
-en nedsmältning,
einilschmettern, I. tr under brak slå in et. sönder.
II. intr 1. [s] braka [ned], störta ihop under
brak. 2. [s o. A] mus. smattrande falla in.
-schmieden, tr smida fast ngt i ngt. E-n
Verbrecher s slå en förbrytare i järn. -schmie-
gen, refl. Sich s 1. smyga sig in; ställa ei*
nästla sig in. 2. krypa ihop.
Einschmierapparat, m -[e]s -e O smörjapparat,
einschmieren, tr 1. smörja ei. gnida in. 2. stryka
in ngt i ngt. E-m Kinde Brei in den Mund s
proppa gröt i ett barn; e-m etw. s F plugga
ei. tratta i ngn ngt. 3. klottra in. E^, n,
se Einschmier ung.
EinSchmierl|lappen, m -s - O smörjlapp. -ung,
/ -en [in]smörjning.
einschmirgeln, tr gnida in ei. slipa med
smärgel, smärgla.
einschmuggeln, I. tr smuggla in.
Eingeschmuggelte Ware smuggelgods. II. refl. Sich s
smyga sig in. E~, », Einschmugg[e]lung, /
-en insmuggling, smnggleri.
Einschmuggler(in), se Schmuggler[in).
ein||schmutzen, I. tr smutsa ned. II. intr [s]
bli oren ei. full med smuts, -schnallen, tr
spänna ei. knäppa in ei. igen.
einschnappen, I. tr. Luft s kippa efter andan.
II. intr [s o. A]. Das Türschloß schnappt ein
dörrlåset smäller igen.
Einschneideüdecke, se Ein schubdecke, -maschi-
ne,/-n 0 skärmaskin,
einschneiden, I. tr 1. skära et. karva i, göra
en skåra ei. inskärning i, t. ex. e-n Stock s.
2. skära in, t. ex. seinen Namen, Figuren,
Buchstaben s. Brot in die Suppe ~ skära
bröd och lägga i soppan; Bäume s blecka
träd; Fleisch s skära upp kött. 3. lantbr.
avmeja, slå, skörda, inbärga. II. intr [A] o.
refl sich s 1. skära in, intränga. Die Feile
schneidet ein filen biter. 2. biidi. gripa in.
Tief ins Herz s göra ett djupt intryck,
skära i hjärtat; der Krieg schnitt tief in
die bürgerlichen Verhältnisse ein kriget
gjorde djupt ingrepp i de borgerliga
förhållandena; sd in-, genom|gripande,
betydelsefull; sde Kritik skarp kritik ; e-e tief sde
Maßregel en djupt ingripande åtgärd. E~,
» inskärning,
einschneidig, a med biott en eg g.
einschneien, I. tr översnöa. II. intr [s] o. tr.
Eingeschneit werden snöa inne, bli insnöad;
eingeschneiter Zug insnöat tåg. III. opers.
Es schneit hier ein här snöar in. w,
Einschneiung, / -en insnöande.
Einschnitt, m -[e]s -e 1. inskärning, skåra,
in-snitt, hack, klipp. 2. iäk. [in]snitt. 3. poet.
[Fers]~ cesur. 4. järnv. [in-, genom]skärning.
5. &c Cl) skottglugg; b) se Geschützeinschnitt.
6. typ. instick. 7. lantbr. skörd. 8. ø tapphål.
O’x/ig, a lantbr. enskärig. -messer, n iäk. bisturi.
-[t]ier, n -[e]s -e insekt, -wand, / -ef
sluttning, dosering.
einllschnitzen, tr 1. skära i, göra ett snitt i. 2.
skära ei. tälja in. -schnorren, P, se
erschnor-ren. -schnupfen, tr draga upp i näsan, snusa
[in].
einschnüren, I. tr binda in, slå snöre om, t. ex.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ‡ mindre brukl. >&« militärisk term. *£* sjöterm. 0 teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
