Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Entzündungshaut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lationssvulst. -s|geld, f -e† läk. inflammatorisk
hinna, -s|kruste, f -n läk. sårskorpa, -s|punkt,
m -[e]s -e ⚙ antändningspunkt,
s|tempera-tur, f -en antändningstemperatur.
entllzwacken, od tr nypa el. knipa (F knipsa)
av (bort), -zwängen, od tr pressa el. bända
av el. bort från.
entzwei, adv itu, i två delar, sönder, -beißen,
tr bita itu. Nüsse m knäcka nötter med
tänderna. -bersten, intr [s] brista itu el. sönder,
-brechen, tr o intr [s] bryta(s) itu el.
sönder. -bringen, tr F ha (få) sönder, -drucken,
tr trycka sönder el. itu. -|en, -te -t I. tr skilja,
söndra, stifta fiendskap mellan. II. refl. Sich
bli ovänner, -fallen, I. intr [s] falla itu el.
sönder, äv. bildl. II. tr. Sich (dat.) e-n Arm m
falla och bryta armen [av sig]; sich den
Schädel m falla och spräcka huvudskålen, [-geh[e]n, -] {+-ge-
h[e]n,+} intr [s] gå itu el. i två delar el. sönder.
Der Knopf ist -gegangen knappen har gått
sönder.
entzweigen, od tr avkvista, t. ex. e-n Baum m.
entzwei‖hauen, tr hugga itu el. sönder,
-machen, tr ha itu el. sönder, -reißen, tr o. intr
[s] riva(s) itu el. sönder; bildl. ... reißt der
schöne Wahn entzwei den sköna drömmen
svinner, -rig, a P itu, sönder, i två (el. flera)
delar, -rütteln, tr skaka sönder, -schlagen,
tr slå itu el. sönder, -schmeißen, tr F slå el.
F dän ga itu el. sönder, -schneiden, tr skära
itu el. sönder, -springen, intr [s] springa itu
el. sönder, -trennen, tr. E-e Naht m sprätta
upp en söm. E-ung, f -en söndring, tvist,
fiendskap.
entzwingen,GDfr*. E-m etw. m avtvinga ngn ngt.
enumerier|en, -te -1 tr uppräkna.
Enunziation, f -en enunciation, utsaga;
tillkännagivande; mening.
Enveloppe prvalopa], f -n kuvert, brevomslag,
en vogue [a*’vo:k], adv en vogue, i ropet, på
modet.
Envoyé [a’vo’a/je:], m -s -s envoyé, minister,
enz-, P sty., se erz-,
Enzian [’en], m -s -e bot. Gentiana stålört, gentiana,
-SÖta. Gelber, großer m Q. lutea (el. purpurea)
baggsöta; langer m g. pneumonanthe klocksöta;
stengelloser m, se -eile; weißer ~ farm. vit
gentiana, grekiskt vitt, ’album græcum’.
e’v»-artig, a. ~e Pflanzen Gentianaceæ. -bitter,
n kem. gentianbitter, gentiopikrin.
-brannt-wein, m -[e]s -e, se -schnaps, -eile, fl -n bot.
Gentiana acaulis ’storblommig’ gentiana el.
stålört. -er, m -s -, -likör, m -s -e, -schnaps, m
-es -e† brännvin tillverkat på gentiana- el.
stålört|rötter. -wurzel, f -n gentiana-, stålört-,
baggsöte|rot.
Enzyk‖lik|a [’tsy:], f -en encyklika, påvlig
rundskrivelse. e-lisch, a encyklisk.
Enzyklopäd‖ie [pe-’di:], f -n encyklopedi,
uni-versal|kunskap, -lexikon,
konversationslexikon. -iker [’ps:], m -s - författare till el. med-
arbetare i konversationslexikon, e-isch, a
encyklopedisk. -ist, m -en -en på 1700.talet
en-cyklopedist.
Enzym [’tsy:m], n -s -e kem. enzym, ferment.
Eolienne, f O siden eolienne.
Eosin [’zi:n], n -s kem. färgämne eosin.
eozän [’tss:nj, a geoi. eocen-, hörande till [-eocen[-perioden].-] {+eocen[-
perioden].+} E~, n -s geoi. eocen tertiärsystemet«
äldsta avlagring.
Eozo|on [’tso:], n -öns -en o. -a paieont. eozoon.
Epakte, f -n i kronologien O.) mn epakter dagarna
mellan nymåne ooh 1 januari; 6) skottdag.
Eparch [sp"ar<£], m -en -en epark, grekisk
ståthållare. -ie [’qi:], f -n eparki, ståthållarskap,
förvaltningsområde.
Epaulllement [’ma:], n -s -s ⚓ fortif,
épaule-ment, skuldervärn. -ett, n -s -e o. -s , -ette
[’letta], f -n epålett, axeltecken.
Epen, se Epos.
Epen‖these [ep[’]en’te:], -thesis ["snteziz], f
-thesen språkv, epentes, ljndinskott.
e-the-tisch, a språkv, epentetisk.
ephemer [e’fc’me’.r], a efemär, som blott
varar en dag, kort|varig, -livad. E^e, fl -n sooi.
dagslända, endagsflnga. Egiden, pl
efemerider, väggalmanacka, -isch, se ephemer.
Epheu, ‡, se Efleu.
Ephor [’fo:r], m -en -en efor. -at, n -[e]s -e,
-en|amt, n -[e]s -er† eforat, eforämbete.
-|us [’e:fo*rus], m -us -en [’fo:] eforus,
[kyrko-och läroverks]inspektor.
Epillblast m -es -e bot. epiblast. -demie [’mi:],
f -n epidemi, farsot, -demiehospital, n -s -e
o. -er† epidemisjukhus, e-demisch [’de:], a
epidemisk, -dermis, f O anat. epidermis,
överhud. -dot, m -[e]s -e min. epidot.
Epigone [’go:], m -n -n 1. epigon, efter|följare,
-sägare. 2. efterkommande^ ättling, -n|tum, n
-[e]s O ko», epigoner, [skara av] efterföljare.
Epigramm, n -s -e epigram, uddig miniatyrdikt.
-atiker [’ma:], m -s - epigram|diktare,
-författare. e^atisch, a epigrammatisk, üddig.
-atist, -m -en -en, -en|dichter, m, se -atiker.
Epigraph [e-pi*’gra:f], n -s -e epigraf, inskrift,
tänkespråk, -ik [’gra:], f O epigrafik,
inskriftkännedom. -iker, m -s - inskriftkännare,
episch, a epigrafisk.
Epik [’e:pik], f O epik, berättande diktning,
-er, m -s - epiker, episk författare.
Epikrise, fl O läk. epikris, sjukdomsförlopp.
Epikurlläer, -eer [’re:], m -s - epikuré, förfinad
njutningsmänniska, e-[e]isch, a epikureisk,
raffinerad.
Epilep|]sie [’si:], fl O epilepsi, fallande|sot, -sjuka,
-tiker [’lsp], m -s - epileptiker, en som lider
av fallande|sot, -sjuka, e-tisch, a epileptisk,
f allandes juk.
epilier|en [’li:], -te -t tr epilera, dra[ga] ut [-här[en]-] {+hä-
r[en]+} på.
Epilllog [e*pi-1o:k, -ga], m -s -e epilog, slutord,
efterskrift, -phania [’ni:a], f, -phaniasfest
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
