Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erbengebühr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara ärftlig, t. ex. die Gicht ’t sich leicht.
Diese Güter ~ sich auf ihn dessa gods äro
hans arv, han är [rättmätig] arvinge till
dessa gods.
Erbenl|gebühr, f -en, se Erbschaftssteuer,
haf-tung, f jur. arvinges ansvar för arvlåtarens
gäld. e-los, se erblos 2. -schaft, se G ehofer schaft.
Erb[entsagung, f se -verzieht.
Erbenllvorrufungsedikt, n -[e]s -e sty. jur. ung.
kallelse (stämning) att bevaka arvsrätt,
-zeugnis, n -ses -se, se Erbschein.
Erb‖ernennung, se -einsetzung.
-es[legitimations-attest, n -es -e, se Erbschein.
er‖beten, OD tr erhålla genom bön el. förbön,
utbedja [sig], -betteln, 00 tr tigga sig till,
tigga ihop.
erbeutllen, ao tr ta[ga] som byte, erövra,
tillfångataga. E-er, m -s - en som tar [som]
byte, erövrare. E-ung, f -en erövr|ing, -ande.
erbfähig, a kvalificerad att ärva. E~keit, f -en
kvalifikation att ärva.
Erb‖fall, m -[e]s -e† jur. [förhållande (dödsfall
el. dödförklaring) som skapar] arvsfall. Zu
erwartender m väntat [dödsfall skapande]
arvsfall. e-fällig, a tillfallande ngn på grund
av arvsrätt, -faser, f -n * ärftligt anlag,
»fehler, m arvfel, ärftligt el. nedärvt lyte el. fel.
-feind, m -[e]s -e arv-, döds|fiende.
feind-schaft, f -en arvfiendskap, nedärvd fiendskap,
-feld, n -[e]s -er, se Grundkux. -fluch [u:], m
-[e]s -e† ärftlig el. nedärvd förbannelse. Der
~ der Menschheit mänsklighetens
förbannelse, arvsynden.
Erbfolge, f O arvföljd, succession,
e^vberech-tigt, se erbberechtigt, -fähigkeit, se
Erbfähigkeit. -frage, f -n arvföljdsfråga, fråga om
arvföljd el. succession, äv. tronföljdsfråga,
-gesetz, n -es -e arv[följd]slag; arvförening,
-krieg, m -[e]s -e successions-, tronföljds-,
arvföljds|krig. -Ordnung, f -en arvföljd, arvs-,
successions|ordning. -r, m -s
-arv|inge, -tagare; tronföljare. -recht, w-[e]s-e arvföljds-,
* successions|rätt. -streit, m -[e]s -e
arvföljds|-strid, -tvist.
Erbilfrau, f -en, se -herrin. -freund, m -[e]s -e
gammal (’ärvd’) vän, ’en vän till familjen’,
-froner, m -s - förr ärftlig dagsverkare (el.
livegen).
Erbfürst m -en -en ärftlig (född) furste,
-en-tum, n -[e]s -er† arvfurstendöme, ärftligt
furstendöme. -in, f -nen ärftlig (född) furstinna.
Erbgang m -[e]s -e†, se Erbfolge, -s ]geding, n
-[e]s -e, se Erbvergleich, -s|genoß, -s|genossin,
se Erb\genoß, -genossin. -sjrecht, se Erb
folgerecht.
Erbligeding, n -[e]s -e, se -vergleich, -geld, n
’ -[e]s -er ärvda pengar, -ge[noß, m -nossen
-nossen [manlig] medarvinge.
-genossen-schaft, se G ehofer schaft. -gencssin, f -nen
[kvinnlig] medarvinge. -gerechtigkeit, f arvs-,
successions|rätt.
Erbgerichts‖barkeit, f jur.
patrimonialjurisdik-tion. -herr, m -n -en innehavare av
patrimo-nialjurisdiktion; äv. gods|herre, -ägare,
erbgesessen, a 1. boende (bosatt, sittande)
på ärvd jord el. arvegods (på egen gård och
grund). 2. bosatt på ngn annans arvegods,
föråidr. arvboren.
Erb]|gesuch, n -[e]s -e jur. arvstalan, -gewölbe,
n-s - familjegrav, -graf, m -en -en arvgreve,
arvinge till grevlig värdighet, äldste son av
greve, -grind, m -[e]s -e läk. äTftlig skabb,
e-grindig, a läk. behäftad med ärftlig skabb.
-großherzog(in), m (/) arvstorhertig(inna).
-gruft, f -e† familjegrav, -grund, m -[e]s ⚙
ärftlig el. ärvd grund cl. mark. -gut, n -[e]s
-erf arv, arv[e]gods, ärftlig el. ärvd
egendom, ärftligt el. ärvt [jorda]gods, äv.
fideikommiss, stamgods, föråidr. odal[jord].
-güter-rolle, se Höferolle, -haß, m -hasses O ärftligt
el. nedärvt hat.
Erbherr m -n -en ärftlig herre el. ägare isht till
gods el. [stërrel egendom, föråidr. arvherre, -in, f
-nen 1. ärftlig härskarinna el. ägarinna till
ngt; jfr föregr. 2. maka åt ärftlig ägare; jfr föreg.
e^lich, a hörande till ’arvherre’, jfr Erbherr.
-schaft, f O arvherreskap föråidr.
Erb‖herzog, m -[e]s -e† arvhertig, -herzogtum,
n -[e]s -er† arvhertigdöme, ärftligt
hertig-döme. -hof, m -[e]s -e† arvegård, ärvd gård.
-hofamt, n -[e]s -er† ärftligt hovämbete,
-hof-meister, m ärftlig hovmästare, -huldigung, f
en hyllning som tillkommer arvherre;
tro-och huldhetsed.
erbidmen, se erbeben.
erbiet‖en, ao I. tr erbjuda, t. ex. e-m seine
Gesellschaft II. refl. Sich m erbjuda sig.
E~, n, se E-ung. e-ig, a föråidr., se erbötig.
E-ung, f -en erbjudande,
erbilden, se bilden I. 1.
Erbin, f -nen arvtag|erska, -arinna.
Erbin[erde [’bi:n], f [t]erbin[jord].
erbittl|bar, se -lich. E-barkeit, f eftergivenhet,
foglighet. -]en, 00 tr 1. utbedja [sig], erhålla
genom bön[er]. Ich -e mir Ihren Beistand
jag utber mig (besvär er om) ert bistånd;
ein Amt ~ söka (anhålla om) ett ämbete;
umgehende Antwort wird erbeten anhålles om
svar omgående. 2. E-n ~ beveka ngn[s
hjärta]; sich ~ lassen låta sig bevekas; er
ist nicht zu ~ han är obeveklig,
erbitter‖n, ao tr o. refl sich ~ förbittra(s),
uppreta(s). Er ist darüber -e† äv. han är bitter
däröver. E-ung, f -en förbittring, vrede,
erbittlich, a 1. beveklig, möjlig att beveka.
Er ist nicht ~ han är obeveklig. 2. t möjlig
att erhålla (utbedja sig).
Erbium, n -s kem. erbium.
Erblljungfer, fi -n % innehavarinna på livstid
av faderns län. -kaiser, m arvkejsare,
ärftlig kejsare, -kaisertum, n -[e]s -er† ärftligt
kejsardöme, arvrike, -kämmerer, m ärftlig
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
