Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - erkenntnistheoretisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
el. om fattningsförmågan, e^theoretisch, a
kunskapsteoretisk, -theorie, f -n ßios.
kunskapsteori. -vermögen, «, se -kraft.
Erkennung, f -en 1. igenkännande. 2. insikt,
förståelse. 3. urskiljande. 4. erkännande. 5.
jur. avgörande, dom[slut]. 6. bibl. köttslig
be-blandelse. jfr erkennen.
Erkennungsllauftritt m -[e]s -e, se -szene. -dienst,
m -es poiisy. i större städer signalementkontor,
-karte, f -n legitimations-, identitets|kort.
-marke, f -n speciellt märke, föreningsmärke
0. d.; äv. kännetecken; ⚔ identifieringsmärke,
-merkmal, n -[e]s -e kännetecken, -signal, n
-s -e i sht ⚓ igenkänningssignal, -symbol, n
-s -e igenkänningssymbol, -szene, f -n
igenkänningsscen. -vermögen, n, se
Erkenntniskraft. -wort, n -[e]s -er† i sht ⚔ lösen, paroll,
-zeichen, n 1. igenkännings-, känne|tecken;
karakteristikum, karakteristisk egenskap. 2.
se -marke. 3. X, se -wort.
Erker m -s - utbyggnad med fönster, erker,
burspråk, ’hängtorn’, karnap. -ausladung, f
en ark. utkragning. -fenster, n
burspråksfönster. -stübchen, » -s -, -stube, f -», [-zimmer[chen], -] {+-zim-
mer[chen],+} n rum med burspråk.
erkies‖en, -[e«]* erkor (är. -te) erkoren (av. -t)
-[e] OD tr ᚼ utvälja, utse, utköra. n,
E-ung, f urval, val.
erllklaftern, GD tr se umklaftern. -klammen,
OD intr [s] bli stel[frusen] av köld.
-klammer|n, 00 tr ‡. Dieser Felsen muß -t werden
för att komma upp på denna klippa måste
man klamra sig fast [med händer och fötter].
erklärbar, a förklarlig, som kan förklaras el.
av. förstås. Es ist leicht m det är lätt
förklarat; nun ist es mir m ... nu inser el.
förstår jag ...; aus leicht men Gründen av lätt
insedda skäl. E^keit, f förklarligliet.
erklär|en, od I. tr 1. förklara, klarlägga, göra
klar, t. ex. e-m etw. m, etw. Rätselhaftes m;
tyda, tolka, belysa, t. ex. ein Wort m. E-n
Verfasser m utlägga, kommentera el.
förklara en författare; -t von ... med förklarande
noter av ... 2. förklara, ge en förklaring för
el. att, t. ex. er -te, daß er sich geirrt habe. 3.
förklara, framhålla, påstå, t. ex. e-n als (für)
e-n Betrüger m. Etw. bestimmt m försäkra
ngt; eidlich m gå ed på; e-n für parteiisch m
jäva ngn; e-n schuldig m förklara ngn [vara]
skyldig; etw. für e-e Lüge m stämpla ngt
som lögn. 4. förklara, t. ex. e-m Mädchen
seine IAebe m, den Krieg m. II. refl. Sich m
1. förklara sig, uttala sig, t. ex. sich über e-e
Frage m. m Sie sich deutlicher! förklara el.
uttryck er tydligare 1 hast du dich schon -t
har du redan förklarat dig (gjort din
kärleksförklaring) ? 2. förklara sig vara, av.
erkänna sig, t. ex. sich als besiegt, sich [für]
schuldig m. ra, se E-ung. -d, a
förklarande, belysande, teol. exegetisk. -s|wert, se
-ungswert.
Erklär|[er(in), m (f) förklarare, uttolkare,
kommentator, exeget. e-lich, a förklarlig, lätt
att förklara, -lichkeit, f [lätt]förklarlighet.
e-t, a förklarad, avgjord, svuren, t. ex. mer
Feind,-t|heit, f avgjordhet, bestämdhet,
-ung, f -en 1. förklar|ing, -ande, [ut]tolk|ning,
-ande, [ut]tyd|ning, -ande, äv. im.
översättning. men äv. noter, kommentar. 2.
förklaring, meddelande, t. ex. feierliche, öffentliche
m; påstående. 3. förklaring, t. ex. die m
seiner Liebe.
Erklärungsllart, f -en förklaringssätt.
e-bedürf-tig, a i behov av förklaring, -grund, m -[e]s
-e† förklaringsgrund, motiv, -kunst, f
tolkningskonst; teol. exegetik. -schritt, f -en
förklarande skrift, kommentar, -sucht, f mani
att [vilja] förklara allting, -tag, m -[e]s -e
hand. dag för uppgörelse i terminsaffärer,
-versuch, m -[e]s -e förklaringsförsök; äv.
hypotes. -weise, f se -art. e-weise, adv som
förklaring, e-wert, e-würdig, a värd en
förklaring. -wut, f se -sucht.
erilklauben, OD tr sty. med stor ansträngning
[lyckas] klättra upp på, t. ex. e-n Gipfel m.
-klecklich, a 1. tillräcklig. 2. betyd|lig,
-ande, ansenlig, avsevärd, -klettern,
«klimmen, OD tr klättra upp på berg el. i träd,
klättrande nå; äv. bildl., t. ex. e-e hohe Stufe im
Staatsdienst erklimmen. E-e Mauer m
klättra upp på [och över] en mur. -klimpern, oo
tr F klinka ihop, skaffa sig genom att klinka
på piano, cittra etc.
erklingen, oo intr [s äv. A] 1. börja klinga,
klinga till. 2. återljuda, eka. n 1.
klingande, klang. 2. återljudande, eko.
erllklirren, OO intr [s] börja klirra, klirra till.
-klopf|en, OO I. intr [h] i sht om hjärtat börja
klappa, klappa hårt. II. tr bulta el. knacka
sig till, t. ex. ich habe mir den Eintritt -t.
-klügeln, OO tr spetsfundigt utfundera el.
utspekulera. -knallen, OO intr [h] börja knalla,
knalla till. -knarren, OD intr [s] börja knarra,
knarra till. -knausern, -knickern, se -geizen i.
-knirsch|en, OO intr [s]. Seine Zähne -ten han
började skära tänder el. gnissla med
tänderna. -kobern, ao I. tr få igen ngt förlorat. II.
refl. Sich m hämta sig. E-koberung, se
Errungenschaft. -ködern, OD tr mest bildl. få el. fånga
på bete. -koren, pp o. a utvald, utkorad,
-krachen, OO intr [s] % börja knaka, knaka
till. -kräft[ig]en, OO tr o. refl sich m, se
kräftigen.
erkrank‖en, ao intr [s] [in]sjukna, bli sjuk.
An der Gicht, Pest -t gikt-, pest|sjuk; zu
Tode -t sein vara dödssjuk. E~, ra, E-ung, f
-era insjuknande; sjukdom.
Erkrankungsllfall m -[e]s -e† sjukdomsfall,
-häufigkeit, f läk. morbiditet,
sjukdomsfrekvens. -stand, m -[e]s läk. morbilitet,
sjukdomsprocent. -Ziffer, f -n sjukdomssiffra.
erllkratz|en, oo tr 1. krafsa el. skrapa ihop.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
