- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
679

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erschöpfen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


sin. 3. bli utmattad el. uttröttad, ta ut sina
[sista] krafter, t, ex. er hat steh ganz -1. 4.
Sich in Entschuldigungen m uttömma
(utgjuta) sig i [översvallande] ursäkter. E-en,
n -s , se E-ung. -end, a 1. uttömmande,
ingående. fullständig, t. ex. Darstellung.
2. oanfäktbar, t. ex. me Beweismittelj
Gründe. -lieh, se -bar. -t, a 1. tömd, tom, länsad,
t. ex. das Faß ist m. 2. uttömd, äv.
utnyttjad, t. ex. meine Hilfsmittel sind m; jfr -en. 3.
utmattad, [ytterst] medtagen, F slut, t. ex. er
war ganz m. E-tjheit, fi se följ. 3. E-ung, fi-en
1. tömmande, läns|ande, ning. 2.
uttömmande (fullständig, ingående) behandling,
t. ex. f v; e-s Gegenstandes. 3. utmattning, äv.
0, t. ex. ~ e-r elektrischen Batterie; ytterlig
matthet, medtagenhét. ~ des Bodens lantbr.
jordtrötthet, äv. utsugning av jord.
erschreck|]en, qd I. st. intr [s] (o. refl. sich m)
förskräckas, bli förskräckt (förfärad, skrämd,
rädd), t. ex. er erschrak sehr, als er mich sah.
Über etw. m bli rädd för (skrämd el.
förskräckt över) ngt. II. sv. tr förskräcka, göra
förskräckt (rädd), skrämma, t. ex. sein
plötzliches Erscheinen -te sie. E-en, n -s
förskräckelse, skräck, förfäran, skrämsel. Zum m,
se -end. -end, a o. adv förskräck|ande, -lig(t),
förfärande, skrämmande, t. ex. er war m blaß.
Mit mer Schnelligkeit med förfärlig
hastighet; ein m hoher Prozentsatz en
förskräckande hög procentsiffra; ein mes
Vorkommnis en högst oroväckande händelse, -lich, se
schrecklich. E-nis, n -ses-se {f-se), se
Schrecknis. E-t[sein, n -s , se E-en.
er‖schreiben, QD tr förtjäna med sin penna,
t. ex. sein Brot m; skriva ihop, skriva sig till,
förvärva genom skriftställeri (författarskap),
t. ex. ein Vermögen m. -schreien, OD ᚼ tr 1.
skrika sig till. 2. se -rufen, -schreiten, OD tr
skrida fram till.
erschrocken, a för|skräckt, -färad, skrämd,
rädd. E~heit, f förskräckelse, -färan, rädsla,
skrämsel.
erllschroten, -schürfen, od tr gruvt. blotta malm
genom skärpning[sarbete], skärpa,
erschütter]]n, QDl. tr 1. eg. röra häftigt, [komma
att] skaka, äv. komma att vibrera, t. ex. Ydie
Lufit m, das Haus wurde bis in seine
Grundfesten -t. E-m das Zwerchfell m komma ngn
att vrida sig av skratt. 2. bildl. rubba, göra
osäker, t. ex. sein Kredit, seine Stellung ist
-t. Meine Gesundheit ist sehr -t min hälsa är
bruten; den Staat m åstadkomma oro
(förorsaka omvälvningar) i staten. 3. uppröra
[häftigt], uppskaka, göra ett djupt intryck
på, t. ex. dieser Auftritt hat ihn sehr -t. Tief
-t äv. djupt rörd el. gripen. II. intr [s] o. %
refl sich m vara uppskakad ([häftigt]
upprörd). E-n, n -s , se E-ung 1. -nd, a
upp|ska-kande, -rörande, djupt gripande, t. ex. e-e me
Szene. E-ung, f -en 1. skak]ning, -ande, vi-
bration. Elektrische m tja. elektrisk stöt
(per-kussion). 2. rubb|ande, ning, t. ex. die m der
Stellung des Justizministers. 3.
upp|skakning, -rördhet, schock, stark sinnesrörelse.
Erschütterungsllempfindlichkeit, f O känslighet
för skakning, e-fest, a O skaknings|säker,
-fri, -fast, -gebiet, n -[e]s -e jordskalvsområde,
-geräusch, n -es -e läk. perkussionsljud.
-halb-messer, w, se -radius. -kreis, m -es -e, se
-ge-biet. -massage [’saija], fl läk.
vibrationsmassage. -radi|us, m -us -en mineringskonst
kross-ningsradie. -schale, f -n läk. Plessimeter.
-Sphäre, fi -n mineringskonst verkningsområde.
er‖schwachjen, -te -t qd intr [s] t försvagas,
bli 8vag[are]. -schwächen, od tr försvaga,
-schwatzen, od tr f prata sig till. -schwellen,
od intr [s] [börja] svälla.
erschwer‖en, -te -t qd tr 1. försvåra, göra
svår[t], t. ex. e-m das Leben m. 2. för|svåra,
-värra, -sämra, t. ex. e-n Fehler m. mde
Umstände försvårande omständigheter. 3. göra
tung el. tyngre, t. ex. e-e Last m. E-en, n -s ,
se E-ung. Das m der Seide wird bewirkt durch
.. O man gör sidenet tyngre genom att..
E-nis, n -ses -se (/ -se) 1. svårighet. 2. se
E-ung. E-ung, fi -en 1. tyngande. 2.
för|svå-rande, -värrande, -sämrande, t. ex. ~ e-s
Verbrechens; läk. äv. komplikation.
erl]schwimmen, qd tr 1. simmande nå, simma
ända till, t. ex. das Ufer m. 2. simma sig till,
t. ex. e-n Preis m. -schwindeln, QD tr 1. lura
åt sig, skaffa sig genom bedrägeri, F skoja
sig till, t. ex. etw. von e-m m. 2. lisma sig till.
erschwing]]bar, se -lich. -en, qd I. tr A. eg. 1.
lantbr. vanna, t. ex. Getreide m. 2. svinga,
t. ex. die Flügel m. 3. svinga sig upp till,
klättrande nå, t. ex. e-e steile B er g spitze
m. B. bildl. 1. svinga sig upp till, nå [med
möda], uppnå, t. ex. e-n hohen Gipfel, Ydie
höchsten Ehrenstufen m. 2. upp|bringa,
-dri-va, framskaffa, åstadkomma [med möda],
t. ex. so viel Geld kann ich nicht m. Alle
Energie m uppbjuda all sin energi; das kann
ich nicht m äv. det har jag inte råd till; er
gibt mehr aus als er m kann han ger ut mer
än han kan skaffa ihop (el. har råd till). II.
refl. Sich m % 1. börja svinga. 2. se
aufschwingen II. 1. -lich, a 1. överkomlig, t. ex.
mer Preis. Das ist [für mich] nicht m det
har jag inte råd med (till). 2. åtkomlig,
möjlig àtt anskaffa.
erlischwitzen, qd I. intr [s] börja svettas,
komma i svettning. II. tr förvärva i sitt anletes
svett, F knoga sig till, knoga ihop. -segeln,
od tr 1. segla ikapp; segla [ända] till;
seglande nå. 2. segla sig till, t. ex. e-n Preis m.
-seh|en, QD I. tr 1. roràidr., se -blicken. 2. [isht aus
etw. se, inhämta, märka, finna [av ngt],
t. ex. aus Ihrem Briefe m wir. So viel ich
daraus ~ leann så vitt jag kan se (bedöma), äv.
långt jag vågar döma därav; daraus -e ich
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free