Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erzählen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna komma till slut med berättelserna
om ngt, inte kunna tala sig mätt om ngt;
ein Langes und Breites m orda vitt och brett.
E-en, n -s berättande, förtäljande, omtalande;
[in]berättande, rapport[erande]. -ens|wert, a
värd att bli berättad etc., t. ex. e-e ~e
Geschichte. E-er(in), m (/) berätt|are, -erska,
isht i sms. äv. förtälj|are, -erska; inberättare,
rapportör.
Erzählung, f 1. 0, se Erzählen. 2. pi. -en
berättelse, äv. historia, skildring; [-[in]berättel-se, -] {+[in]berättel-
se,+} rapport; relation, -s|art, f -en
berättelsesätt, sätt att berätta (skildra), -sjkunst, f
berättelse-, skildrings-, äv. framställnings|konst.
e^s lustig, a begiven (Fpigg) på att berätta
(fabulera), -s|weise, f -n, se -s \art. e^sweise,
adv i form av en berättelse, i berättelseform.
Erz‖amadine, f zool. Spermestes cucullata lilla
skat-finken. -amt, n -[e]s -er† hist. i Tyski.
ärke-ämbete. -anflug, m -[e]s -e† i bergart insprängt
malmmineral, -arbeit, f -en brons-, äv.
metall |arbete, arbete i brons (metall), -arbeiter,
m 1. bronsarbetare, en somtarbetar i brons
(metall). 2. se Bergknappe.
Erzaristokrat m -en -en äkta (inbiten)
aristokrat. episch, a genom aristokratisk.
1. erz]arm [V’a], se blutarm 2.
2. erz‖arm, a malmfattig. E-art, f -en
malm|-art, -sort. -arfg, a 1. malmliknande. 2.
me-talliknande, metallisk; brons[liknande,
-artad, brons-. E-aufbereitung, f -en gruvt.
malm-8krädning. E-ausbeute, f O gruvt. malm|fångst,
-utbyte.
Erzllbannerherr m -n -en hist. i Tyski.
ärkebaner-förare. -beamte(r), m adj. böjn., hist. i Tyski.
innehavare av ärkeämbete.
Erzllbehälter m gruvt. malmficka, -bereicherung,
f -en gruvt. malmanrikning, -berg, m -[e]s -e
malmberg, -bergbau, m -[e]s O malmbrytning,
-bergwerk, n -[e]s -e malmgruva,
e-beschla-gen, a brons-, metal‖beslagen.
Erzbetrüger m ärke|bedragare, -skälm.
erzllbewehrt, a poet. brons|pansrad, -klädd.
E-bild, n -[e]s -er brons-, äv. metal‖bild,
-staty.
Erzllbischof m -[e]s -e† ärkebiskop; av.
metro-polit. e-bischöflich, a ärkebiskoplig,
ärkebiskops-, t. ex. ~er Sitz. Die Emen
ärkebiskopens folk el. anhängare, -bistum, n -[e]s
-erf ärke]biskopsdöme, -stift, arkiepiskopat.
e-bitterlich, adv förstärkande i hög grad, ytterst.
Erzblüte, f O, se Grünspan.
erzböse, a 1. förfärligt ond (uppretad, F arg).
2. genom]elak, -stygg. E^wicht, m -[e]s -e[r]
ärkeskurk.
Erz|bruch, m -[e]s -e†, se -grube.
Erzlibube m -n -n se -bösewicht. -bummler,
m -s - en riktig lätting (dagdrivare).
-Chauvinist [Jo’v-], m -en -en utpräglad (fanatisk)
Chauvinist, -dechant [7qant], m -en -en,
-de-kan [’kain], m -s -e kyrki. förr ärkedjäkne.
-demokrat, m -en -en utpräglad (fanatisk)
demokrat, e-deutsch, a äkt-, ur-, ärke|tysk»
äkta tysk. -diakon, m -[e]s o. -en -e[n],, se
-de-kan. -dieb, m -[e]s -e ärketjuv, -diözese, f -n,
se -bistum.
Erzdruse, f -n min. malmdrus.
erzdumm, a ärkedum, F urfånig. E^heit, f -erc
genuin (oerhörd) dumhet. E^kopf, m -[e]s
-e† ärke]dumbom, -nöt, riktig tjockskalle, F
uridiot.
erzechen, qd tr supa sig till, t. ex. sich (dat.)
Mut m.
erzeig‖en, QD I. tr visa, bet}*ga, t. ex. e-m Ehre
m. E-m Gutes m göra gott mot ngn, visa ngn
välgärningar. II. refl. Sich m visa sig, t. ex.
sich freundlich m. Es hat sich -t det har
visat sig. jfr erweisen. E-en, n -s , E-ung, f -en
visande, betygande.
1. erz|en [’e:r], -te ge-t tr säga ’han’ till ngn,
t. ex. sie ’te mich.
2. erzen [’sr], a av malm (brons, rön- äv.
koppar); jfr ehern 1.
Erzengel m 1. ärkeängel. 2. bot., se
Löffel-blume. obgleich, a som (lik) en ärkeängel,
-würz, f bot. Angelica arcbangelica kvanne.
Erz|esel, m F ärkedumbom, genuin åsna.
erzeugllbar, a möjlig att fram|ställa, -bringaetc.,
se följ. -|en, OO I. tr 1. avla, t. ex. Kinder m.
2. bildl. alstra, föda, framkalla, väcka, skapa,
t. ex. das -t Bitterkeit. 3. frambringa,
producera, t. ex. Getreide framställa, tillverka,
förfärdiga, t. ex. Waren allerlei Art m;
utveckla, t. ex. Dampf Gase m; O generera,
t. ex. elektrischen Strom m. Von mir selbst
-ter Wein vin av egen skörd. 4. dial. Sich
(dat.) etw. m kosta på sig ngt. II. refl. Sich
m upp|stå, -komma, alstras, framkallas;
utvecklas, t. ex. Gase m sich. E-en, n -s , se E-ung.
E-ende, f adj. böjn. mat. generatris. E-er, m 1.
avlare, fader, ibi. upphov; pi. äv. föräldrar.
2. bildl. upphov. 3. producent; tillverkare;
.0 äv. generator. E-er|höchstpreis, m -es-e
maximipris för producenter. E-erin, f-nen
1. moder; moderdjur. 2. se E-er 2. o. 3. E-nis,
n -ses -se alster, produkt, äv. skapelse,
fabrikat; isht i sms. äv. preparat. Eigenes ~ av.
egen tillverkning; mse des Bodens markens
gröda; mse meiner Einbildung foster av min
inbillning; mse des Meeres havets håvor.
E-te(r), m o. f adj. böjn. telning, ättling i första
led, barn, son, dotter, pl. avkomma. E-ung, f
en avlande, avel, t. ex. ~ des Viehs; alstrande,
framkallande, skapande, frambringande, [-pro-du]cerande, -] {+pro-
du]cerande,+} -ktion; framställande,
tillver-k|ande, ning. Einheimischer ~ sein vara av
inhemskt ursprung (inhemsk tillverkning),
-ungs|fähig, a avelsduglig.
Erzeugungsllfähigkeit, f O avelsduglighet.
«fläche, f -n mat. generatris, -kosten, pl
framställnings-, produktions-,
tillverkningskostnader, äv. självkostnad, -kraft, f alstrande
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
