Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eselsbohne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-bohne, se Ackerbohne. -brücke, f -n 1. skoi.
möja, lathund. 2. mat. o. bidl. ’åsnebrygga\
-brüder, pl reiig.hist. ’åsnebröder’, trinitarier.
Esel|schaft, f O 1. koii. [alla] åsnor. 2. se -sein.
Eselsüdistel, f bot. Onopordon ulltistel, tistelborre.
-durst, m 1. se Bisamdistel. 2. -es O dial. svår
törst.
Esel[sein, n -s egenskapen att vara [en] åsna; åsne-
aktighet, dumhet.
Eselsl|farn, m. Kleiner m, se Mauerraute, -feil,
n -[e]s -e, se -haut, -fest, n -es -e hist.
åsnefest. -führer, m, se Eseltreiber, -furz, m, se
-distel. -fuß, m -es -e† 1. åsnefot. 2. se
Huflattich. -fußtritt, se -tritt, -geschrei, » -[e]s
åsneskri. e-grau, a åsnegrå. -gurke, f bot.
Ecballium (Elaterium) springgnrka. -haupt, 11 -[e]s
-erf 1. se-kopf. 2. Aesel[s]huvud. -haut, f -e†
åsnehud, -heu, n, se Esparsette, -hoofd, n -[e]s
-e, se -haupt 2. -huf, m -[e]s -e 1. åsnehov. 2.
se Huflattich, -husten, se Keuchhusten,
-kinn-backen, m -s - bibl. åsnakindbåge, nya övers,
åsnekäke, -köpf, m -[e]s -e† 1. åsnehuvud. 2.
F tjockskalle, dumhuvud, åsna. e-köpfig, a
dum som en åsna, tjockskallig, -kraut, rø, se
Zypressenwolfsmilch, -ladung, -last, f -en
åsne|lass, -börda, -milch, f 1. åsnemjölk. 2.
bot. Euphorbia esula vargtÖrel. mÖhre, f bot.
Dau-cus carota vild morot, -ohr, n -[e]s -en 1.
åsneöra. Er kann die men nicht verstecken bildl.
man märker på långt håll hur dum han är;
se deuten II., 4. o. drehen T. 2. hundöra i bok.
3. bot., se Aasblume b), -rücken, m 1. åsnerygg
av. ark. 2. ⚙ järnv. växelrygg. -rückenbogen, m
-s - ark. åsnerygg.
Eselllstall m -[e]s -e† åsnestall, -stecken, m
åsnepik, åsnedrivares käpp.
Esels|tracht, se -last.
Eselllstrafe, f hist. ritt på åsna som straff, -streich,
m -[e]s -e dumt streck, dumhet.
Eselslltritt m -[e]s -e äv. bildl. åsnespark, -wicke,
f, se Esparsette.
Eselütracht, se -s \last. -treiber, m åsnedrivare.
-treiber|stock, m -[e]s -e†, se -stecken, -tum, n
-[e]s 0, se -sein, -wärter, m åsne|vaktare,
-herde; se av. -treiber. -wiese, f -n Fi tidning
’Namn och Nytt’, ’Marginalen’ etc.
-Wolfsmilch, se -s ]milch 2.
Eserin [’ri:n], n -s kem. eserin, fysostigmin.
Eska‖der, f -s å> ⚔ eskader, -dron [’dro:n], f
en o. -s ⚔ skvadron. -drons[chef, m -s -s ⚔
skvadron[s]chef.-drons|kolonne, f -n ⚔
skva-dronskolonn.
Eskaladlle [’lärda], f -n ⚔ e skal ad[e ring],
stormning med stormstegar, e-ier|en, -te -t tr ⚔
eskaladera, storma med stormstegar.
Eskalen[’ka:], /;?/^. ~ machen söka nödhamn.
Eskamot‖age [’talja], f -n taskspel|eri, -arkonst,
eskamotage, bort-, undan|smussling. -eur
[’torr], m -s -e taskspelare, trollkonstnär,
eskamotör. e-ierjen, -te -ttr eskamotera [bort],
trolla bort, smussla bort (undan).
Eskapade [’pa:da]. f -n eskapad, sido-,
sned|-språng.
Eskarpe [’karpa], f -n ⚔ fortif, eskarp. -[n]-
mauer, f -n ~ eskarpmur.
Eskarpin [’pl":], m -s -s dansör-, dansös|sko.
Eskimo [’eskimo:], m -s -s 1. folk eskimå. 2. tyg
eskimå, -hund, m -[e]s -e eskimåhund. -hütte,
f-n eskimå-, snö|hydda. -weib, n -[e]s -er
eskimåkvinna.
Eskompte, eskomptieren, Eskont, eskontieren
[ss’ko:t-], se Diskont, diskontieren.
Eskorial [ri’arl], m -s npr geogr. Escorial. -schaf,
n -[e]s -e escorial-, elektoral|får.
Eskort‖e [’korta], f -n isht ⚔ eskort, väpnat
[skydds]folje, skyddsvakt, äv. konvoj,
e-ier|en, -te -t tr eskortera, äv. konvojera.
Eskurial, se Eskorial.
Es-Moll, n - - mus. ess moll.
Esoter‖iker [’te:], m -s - filos, esoteriker,
’invigd’. e-isch, a esoterisk, avsedd för
invigda.
Espagnolette [panjo’lsta], f -n ⚙ fönster
spanjo-lett. -stange, f -n spanjolettstång.
Esparsette [’zeta], f O bot. onobrychis sativa
esparsett.
Esparto [’parto:], m -s 0, -gras, n bot. suPa
tenacissima esparto[gräs]. -papier, n -[e]s -e
es-partopapper.
Espe, f -n bot. Populus tremula asp.
Espel m -s - bot. Welscher m, se Azarole.
espen, a asp-, av asp[trä].
Espenl|baum, m, se Espe, -blattkäfer, m sooi.
Meiasoma (Lina) popuii aspbladbagge, -bock, m
zool. Saperda populnea aspvedbock. -holz, n -es ⚙
aspträ, -laub, n -[e]s asplöv, t. ex. er zitterte
loie -wald, m -[e]s -er† aspskog.
-Wäldchen, n-s - aspdunge.
Esper m -s 0, se Esparsette.
Esperant‖ist, m -en -en esperantist.
isten|ver-sammlung, f -en esperantistkongress. -o, n
-[s] O esperanto.
Esperklee m, se Esparsette
Esperl, f -rø, se Mispel.
esper|n, esp[e]re -te ge-t tr dial. reta, förarga.
Espicht, n -[e]s -e, se Espen\irald, -wäldchen.
Esplanade [’ncuda], f -n esplanad, planterad
promenadplats.
Esponton, se Spontan.
Esprit [es’pri:], m -s -si. espri, kvickhet. 2.
pi.vm espri.
esquilinisch [’li’.], a geogr. Der me Hügel Esqui-
linus, Esquilinska berget i Rom.
Eß, n - - 1. se As 2. C). 2. ljudet, bokstaven S.
Essäer [’ss:], m -s - jud. sekt esséer, essen er.
Essai [s’ss:], m. m., se Essay m. m.
Essaismus [ssa/is], m - O reiig.hist. esseism.
Essay [a’se:], m -[s] -s essay, essä. -ist, m - en -en
essayist, essäist, essay-, essä|författare.
e~-istisch, a essay-, essä-, essayistisk, essäistisk,
eß‖bar, a ätbar; ätlig, matnyttig, t. ex. me
Pilze. E-barkeit, f 1. ⚙ ätbarhet, ätlighet.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
