- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
693

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eßbegierde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. se E-waren. E-begier[de], se E-gier.
E-besteck, n -[e]s -e matbestick; kniv, gaffel
och sked. E-beutel, m matpåse.
Eß‖bouquet, -bukett, n -[e]s Øess|bouquet, -buké.
1. Esse, f -n 1. ässja, äv. smedja. 2. [fabriks-]
skorsten. In die e schreiben bidl. anse såsom
förlorat.
2. Esse, n oböjt. In seinem ~ sein vara i sitt
ässe (rätta element).
Essegeld, se Eßgeld.
Eß|eisen, n ⚙ forma.
essen, issest o. ißt aßest gegessen iß 1. tr o.
intr [/i] äta, spisa, förtära, t. ex. Brot kein
Fleisch [zu"] Mittag e, e-m zu ~ geben.
Gut ~ äta (av. leva) gott; etw. gern ~ tycka
om ngt; sich (dat.) etw. zuwider ~ föräta sig
på ngt; se 1. Löffel; viel e äta mycket, äv.
vara en storätare; für vier Mann ~ äta för
fyra; die Schüssel leer ~ länsa fatet; hier
ißt man schlecht här får man dålig mat; er
kann mehr als Brot ~ ordst. han är ingen
duvunge, han känner till åtskilligt; zoes Brot
ich -e des Lied ich singe ordspr. dens bröd jag
äter dens lov jag kväder; es ivird nichts so
heiß gegessen wie es gekocht wird ung. det är
inte så farligt som det låter. II. refl 1. Sich
[an etw. (dat.)].saW ~ äta sig mätt [på ngt];
sich an etw. zuwider ~ jfr I. ex. 2. opers. Suppe
ißt sich am besten heiß soppa ätes helst varm.
n ’S 1. ⚙ ätande, spisande, t. ex. ~ und
Trinken hält Leib und Seele zusammen. Er
läßt sich-kaum Zeit zum e han ger (unnar) sig
knappt matro. 2. ⚙ mat, spis, t. ex. ein
kräftiges, ein gutes <v. Ihm schmeckt das ~ nicht
maten smakar honom inte, han har ingen
aptit; sein e verdienen förtjäna sitt bröd: ~ ist
das halbe Leben ordspr. maten är halva födan.
3. - [mät]ratt, "t. ex. sechs 4. ⚙ mål[tid],
t. ex. e-n zum ~ einladen, nach dem e gehen
wir. Zum ~ bleiben stanna till middag (ibi.
frukost etc.); gerade beim ~ sein just hålla på
att äta, just sitta vid bordet.
Essenüaufsatz m -es -e† ⚙ rök]hatt, -huv.
-eisen, se Eßeisen.
1. Essener [’se:], m -s se Essäer.
2. Essener ["es], I. m -s - invånare i Esse ,
Essenbo. II. a från Essen, Essén-,
Essenfeger, se Schornsteinfeger.
essenisch [’’es], se 2. Essener II.
Essen‖kanal, m -s -e† ⚙ rökkanal, -kappe, f
-ii O skorstenshuv. -kehrer, ra, se -feger.
-klappe, f -n [skorsten s]spjäll. -klinge, f -n,
se -räumer. -kohlen» c* Eßkohlen. -meister, m
ung. verkmästare i snüdesrabrik. -räumer,
mskor-stensraka. -Schaft, m -[e]s -e† yttre skorsten,
-spieß, m -es -e, se -räumer.
Essensllüberreste,^Z matrester. -ze*t, f -en
mat-tid, tid att äta, måltidstimme. Es ist e det
är matdags.
essenti|]al [tT’crl], se -ell. E-alität, /0
väsentlighet, essentialitet. -ell, a väsentlig, essentiell.
Essenz [’ssnts], f -en, -lein, n -s - essens.
Esser m -s - en som äter (spisar), isht i sma.
ätare. Starker el. großer ~ storätare; er ist
ein schwacher ~ han har dålig (klen) aptit
(matlust), han är liten i maten; viele ~ an
seinem Tisch haben ha många munnar att
mätta, -ei, f O ätande, äv. storätande,
frossande. -in, f -nen, se Esser. e^lich, a F. Mir
. ist nicht ~ jag har [just] ingen aptit.
Essexit, n -[e]s min. essexit*
Eßlifeige, f bot. ficus carica fikon[träd]. -gabel, f
-n [bords-, mat]gaffel. -gelage, n-s - 1.
bordssällskap. 2. bankett, festmåltid, -geld, n -[e]s
-er kostpengar, -gelüste, pl läk. onaturlig
matlust, pica. -gerät, n -[e]s -e ngt att ata med ss.
sked, kniv, gaffel, matpinnar, -geruch, m
-[e]s -e† mat]os, -lukt. -geschirr, n -[e]s -e
bordsservis, -gier, f O glupsk matlust (aptit),
glupskhet. e-gierig, a glupsk, -glocke, f -n
matklocka; vällingklocka; äv. gonggong.
Essig m -s -e ättika. F Damit ist es ~ det är
ingenting (F strunt, skräp) med det, äv. det blir
ingenting av med det. -aal, m -[e]s -e, -älclien,
n -s - zool. Anguilla aceti ättikål. e~artig, a [-ät-tik[s]|artad, -] {+ät-
tik[s]|artad,+} -lik[nande]. -äther, m -s kem.
ättike[s]ter, etylacetat. -bäum, m -[e]s -e†
bot. Rhus tjphina amerikansk sumak. Echter e
R. coriaria Sulliak. -becher, WI bot. Peziza acetabu-
lnm en art skål-, bägar|svamp. -beere, f, se
Berberitze, -bereitung, f ättikberedning.
-bilder, se -ständer 1. -bildung, f kem. [-ättik[s]-bildning.-] {+ättik[s]-
bildning.+} -braten, se Sauerbraten, -brauer, m
ms - ättikfabrikant. -brauerei, f -en [-ättik[s]|-bryggeri, -fabrik, -] {+ättik[s]|-
bryggeri, -fabrik,+} -brühe, f -n ättik[s]sås. -dorn,
m, se Berberitze, -essenz, fi-en
koncentrerad ättika, -ester, se -äther. -fabrik, se
-braue-rei. -fabrikation, se -bereitung. -faß, n
-fas-ses -fässer ättik[s]fat. -ferment, n -[e]s -e, se
-mutter, -fiäschchen, n -s - ättiksflaska.
fla-sche, f -n ättiksbutelj. -fliege, f zool. d rosophila
funebris mörk ättikfluga. -früchte, pl frukter
[inlagda] i ättika, -gärung, f ättikjäsning.
-geist, m -es O kem. aceton, -glas, n -es -erf, se
-fiäschchen o. -flasche. -gurke, f -n [-ättik[s]-gurka.-] {+ättik[s]-
gurka.+} -händler, m ättik[s]handlare. -honig,
m -[e]s kem. ättikhonung, oxymel. -kolben, m,
se -baum. -kramer, Se -händler. -krug, m -[e]s
-e† ättik[s]kruka. -messer, m ättikmätare,
acetometer. -met, m -[e]s, se -honig. -mutter,
fi ättikmoder. -naphtha, n -s O (fi0), se -äther.
-pilz, m -es 0, se -mutter, -probe, fi -n
ättiks-prov; ättikavprovning. -rose, fi bot. Kosa gal.
Uca ättik-, provins|ros. e^sau|er, a ättiksur.
-res Salz acetat; -res Bleioxyd .blyacetat,
-säure, fi ättiksyra. -säure]äther, m [-ättiksyre-e[s]ter.-] {+ättiksyre-
e[s]ter.+} -Sieder, m 1. se -brauer. 2. bildl. F
spydig människa, -sirup, m -[e]s, se -honig.
-sprit, m -[e]s ättiksprit. -ständer, m 1.0
ättikståndare. 2. se - -und Olständer. -Stich,
m -[e]s ättikstick bos vin. - -und Ölständer, m
bords|syrtut, -ställ,-wage, f -n, se -messer.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free