Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Faßfutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Faßllfutter, n -s O ytterfat. -geld, n -[e]«-er
tappningsavgift. -geschmack, m -[e]s -e†
fatsmak. -hahn, m -[e]s -e† krän i en tunna,
-holz, n -es O O kimvirke.
fassig, fässig, a 1. se faßfertig. 2. ~
schmek-ken smaka fat.
Faßlager, n -s - ställning el. underlag för
fat. fmd, a liggande på fat.
faßlich [a], a fattlig, begriplig. Leicht ee
Darstellung lättfattlig framställning.
Fr-keit, f O begriplighet.
Faßllmantel m -s -† O fatmantel, -maß [a:],
n -es -e krönt mål, målkärl. -mittelstttck, n
-[e]s -e ⚙ lagg, kim.
Fasson [fa’so:], fi -s fason, form. Das Kleid
ist aus der e gegangen all fason på
klänningen är borta, klänningen har förlorat
fasonen, -draht, m -[e]s -e† ⚙ fasontråd.
-drehbank, fi -e† ⚙ fasonsvarv, -eisen,«» -s
⚙ fason järn. frier|en [faso-’niiran], -te -1 tr
fasonera.
Faßllpech, n -[e]s -e tunnbindarbeck. f-reif, a
färdig att tappas på fat. -reif, m -[e]s -e,
-reifen, m -s - tunnband, -rümpf, m -[e]s -e†
mantel. -schnecke, f zool. noiium fatsnäcka,
-spund, m -[e]s -e† sprund i en tunna, -tonne,
f -n ⚓ boj.
Fassung, f -en 1. tappning på fat, fattande.
2. infattning, t. ex. e-s Schmucks, e
falscher Zähne uppsättning löständer. 3.
formulering, framställningsform. 4. fattning,
sinnesnärvaro. Die e bewahren bibehålla
fattningen, hålla god min; e-n aus der e
el. außer e bringen bringa ngn ur
fattningen, förvilla el. förbrylla ngn; aus der
e kommen el. geraten förlora fattningen; aus
der el. außer e sein vara ifrån sig, vara
exalterad. 5. ⚙ elektr. lamp]fattning, -hållare,
-s|gabe, f -n fattningsgåva, -s|kraft, f O
fattningsförmåga. Das geht über meine e
det går över min horisont, frs|los, o
förbluffad, förbryllad, bragt ur fattningen,
konfys. -s|losigkeit, f O brist på fattning,
förvirring, -s|raum, m -[e]s -e† förmåga
att rymma, kapacitet, -s|vermögen, n -s ⚙
1. se -s [kraft. 2. se -s \raum.
Faßllwaren, pl varor på fat. -Waschmaschine,
f -n ⚙ fatsköljningsmaskin.
faßweise, adv fatvis, på fat.
fast [a], adv nästan, närapå, så när, t. ex.
ich ersticke e vor Hitze, vor Schreck hätte
sie e das Teebrett fallen lassen, r nie, r
nichts, ich hätte e Lust, e ohne Ausnahme
så gott som utan undantag.
Fastage [fas’ta^o], f -n fat, fastage.
Faste, fi -n% fasta.
Fastelabend, se Fastenabend.
1. Fasten, I. n fastande. Vollständiges e
absolut diet. II. pl. fastan.
2. fast|en, -e*e ge-et intr [h] fasta.
Fasten[labend, m -[e]s -e fettisdag, -brezel [e:-],
/-» fastlagsbulle. -montag, m -[e]s -e
fast-lagsmåndag. -prediger, m -s -
fastlagspre-dikant. -predigt, f -en passionspredikan,
-speise, f -n fastlags mat, mager föda. -suppe,
f-n fastlagsmat. -woche, f -n passions vecka,
-zeit, f -en fasta, fastlag, passionstid.
Faster m -s -, -in, f -nen en som fastar.
Fastnacht [fast-], f O 1. fettisdag. 2. se
Fasching, -s|rute, f -n fastlagsris, -s|spiel, n
-[e]s -e fastlagsspel. [vidare sms. se Fasching.]
Fasttag m -[e]s -e fastedag, ee ⚓ dagar,
då sjöfolk ej får kött.
Faszes [fastsss] pl spöknippa (med bila).
Faszie [fastsTa], f -n anat. ligament, binda.
Faszikel [fas’tsi:kol], m -s - faskikel, bunt.
Faszination [fastsi-ncrtsT’oin], fi -en
förtrollning, tjuskraft,
faszinier|en [-’nr.ian], -te -t tr fascinera,
förtrolla, tjusa, bedåra.
fatal [fcr’tarl], a 1. obehaglig, ödesdiger,
olycksbringande, fatal, t. ex. e-e ee Lage.
Das ist e det var fatalt. 2. vidrig,
motbjudande. Frismus [fa/ta/lismus], m - ⚙
fatalism. Frist, m -en -en fatalist. -istisch, a
fatalistisk. Frität, f -en 1. oundvikligt öde,
fatalitet. 2. F missöde, otur, förtretlighet.
In een geraten råka ut för obehag, råka i
knipa.
Fata Morgan|a [’farta: mor’gama:], f - -en
o. - -as, luftspegling, hägring.
Fatige [fa/tirga], /’-» ibi. trötthet, möda.
fatigier|en [fa-ti-’gr.ran], -te -t tr uttrötta,
möda, strapatsera.
Fatigue, se Fatige.
Fatime [farti’me:], f npr. Fatima.
Fat|um [fa:tum], n -ums -a öde, bestämmelse.
Fatzke [fatska], m -n -n F narr, tok.
fauch|en [fauxan], -te ge-t intr [h] (om katter
o. d.) fräsa, spotta, väsa.
faukal [fau’ka:l], a anat., språkv, hörande till
strupen. Frlaut, m -[e]s -e strupljud.
faul, a 1. skämd, angripen, rutten, t. ex. ee
Åpfiel, ee Eier, ees Obst. Durch und durch
e genomrutten; ees Blut förskämt blod;
res Fieber, se Faulfieber; res Fleisch
död-kött, svallkött; eer Geschmack skämd
smak; r werden ruttna, skämmas. 2. 4*
farlig, osäker, äv. oren, grumlig, t. ex. eer
Grund, re Küste, ees Schiff fartyg, som
är orent i botten; das Schiff macht das
Wasser e skeppet grumlar upp vattnet;
re See vindstilla; res Wasser grumligt,
stillastående vatten. 3. anfrätt, mask-i
stungen, förvittrad, t. ex. re Felsen, Gänge,
res Holz, re Zähne. 4. bildl. 1 moral. häns.
underhaltig, osund, sjuk. Die Sache ist e
saken är sjuk; das sind re Redensarten el.
Fische det är bara påhitt, blå dunster,
svepskäl; etwas ist e im Staate
Dänemark det är något ruttet i staten das ist
der ee Fleck där ha vi den ömma punkten:
⚙ saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. »i* sjötcrm. O teknisk term.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
