Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Faulaffe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se Geschäfte machen göra tvivelaktiga,
dåliga affärer; den sen Punkt berühren ung. stöta
på patrull, »trampa någon på liktornarna» ;
se Schulden osäkra fordringar; Witze
dåligt skämt, misslyckade kvickheter; ser
Schuldner osäker gäldenär; ser Zahler
dålig betalare; ~ sein ha dålig ekonomi.
5. lat, trög, dåsig. Nicht s sein ung. röra
på benen; sie, nicht sprang auf mich los
F vips, flög hon på mig; stinkend s
stocklat, FP lat >som ett as>; sich auf die se
Haut el. Seite legen lägga sig på latsidan;
ser Junge, Kopf odåga; ser Knecht F
(hjälpreda i räkn.) lathund J se Magd bot. Lychnis
flos cucuii gökblomma; ~ bekommt wenig ins
Maul ordspr. den intet sår, han intet får.
Faul|faffe, m zool. Loris gracilis spökana, -bank, se
Eselsbank.
faulbar, a som kan ruttna, skämmas. F~keit,
f O förmåga att ruttna, fördärvbarhet.
Fau|l|baum, m bot. a) Rhamnus franguia
brakved; b) Prunus padus hägg -baumrinde, f -n
frangulabark. -beere, f -n bär av
Faid-baum. -bett, n -[e]s -en latbänk,
schäslong, vilsoffa. -brand, rn bot. Tilletia caries
stinkbrand, sot. -bruch [u], m -s O ⚙ metan,
(järnets) sprödhet,
faulbrüchig [y], a O metan spröd.
Faullibrut, f O bipest.-brut|biene, f zool. Phora
inerassata. -butte, -bütte, f-n0 papperst. jäskar,
där papperslumpor vätas.
Fäule [foyla], f O röta, förruttnelse,
faul|en, -te ge-t I. intr [Å] ruttna, bliva
skämd, angripas av röta. II. tr. sq fäulen.
F~, n ruttnande,
fäul|en, -te ge-t tr göra rutten, åstadkomma
förruttnelse hos; O pappei-stiiiv. röta.
faulenz]en [’fau-], -te ge-t intr [ÄJ lata sig,
slå dank.
Faulenzer [’fem-], -s - 1. latmask, lätting,
dagdrivare. 2. hjälpreda i räkning F lathund. 3.
stoppad pall, vilokudde, puta. -el, f -en
dagdriveri. -In, f -nen latmask, lat kvinna,
-leben, n -s O dagdrivarliv.
Faulfieber, n -s - 1. läk. rötfeber, septikemi.
2. skoisiang skolsjuka, lättja.
Faulfleck m -[e]s -e rötfläck, fläck förorsakad
av röta, läk. petechid. f~ig, a fläckig av
röta.
Faulheit, f O lättja, lathet.
faulicht, faulig, fäulig, a skämd, angripen av
röta, läk. septisk,
faulkrank, a F skolsjuk. F^heit, f, se
Faul-fieber 2.
Fäulnis, f O röta, förruttnelse, förruttnande,
läk. sepsis. -bakterie [-’terrta], f -n bakter.
förruttnelsebakterie, -bewohner, m -s - bot.
mullväxt. f-^erregend, a septisk, f^frei,
a aseptisk. -gas, n -es -e förruttnelsegas.
-gift, n -[e]s -e förruttnelsegift. -gift|stoff, m
-[e]s -e läk. toxin, f^hindernd, se fstilgend.
-pilz, m-es -ebot. saprofyt. -pro|zeß[-pro/tsss],
m -zesses -zesse förruttnelseprocess, -stoff,
m -[e]s -e förruttnelseämne. Giftiger s läk.
toxin, täti|gend, f~verhindernd, f^widrig, a
antiseptisk, motverkande förruttnelse.
Faul‖pelz, m -es -e latmask, -tier, n -[e]s -e
zool. o. bildl. trögdjur.
Faulung, Fäulung, f O förruttnande.
Faulweizen m, se Faulbrand.
Faun [faun], m -[e]s -e faun, skogsgud, bildl.
sinnlig människa, vällusting.
Faun|a, f -en fauna, djurvärld.
Faunalien [-Tan], pl, se Faun[en]feste.
faun[en]artig, a, se faunisch.
Faunll[en]blick, m -[e]s -e faunblick, okysk
blick, -[en]chor, m -s -e† kor av fauner,
-[en]feste, pl faunalier, fester till Fauns
ära. -[en]tanz, m -es -e† faundans, bildl.
0%-sk, lättsinnig dans.
faunisch, a (komp. -er ~[e]s£) faunisk, bildl.
sinnligt lysten, okysk, rå.
Faunist [-’nist], m -en -en faunist.
1. Faust [faust], f -e† (di m. Fäustchen,
Fäustlein) 1. egentl, knuten hand, knytnäve.
Das Recht der s nävrätten; sie ballte ihre
kleine s hon knöt sin lilla näve; die s in
der Tasche ballen, e-e ~ in der Tasche el.
im Sacke machen knyta handen i byxfickan;
e-m e-e s machen knyta handen åt ngn;
ein Pferd in die s nehmen tygla en häst;
das Pferd liegt schioer in der s hästen
ligger tung på hand. -2. bildl. Das paßt (reimt
sich) wie die s aufs Auge det passar icke alis
ihop, F det är rosenrasande; auf eig[e]ne s
på egen hand; aus freier s på fri hand,
extempore; in die s lachen, se Fäustchen]
von der s weg schreiben skriva ledigt el.
obehindrat; die Arbeit geht e-m von der
s det går undan för ngn.
2. Faust, m npr faust, t. ex. Goethes s.
Faustam]boß [o], m -bosses -bosse O handstäd.
Faustausgabe, f -n Faustupplaga.
Faustbüchse [-byksa], f -n ⚓ förr ryttarpistol.
Fäustchen [foyst^an], n -s - liten knytnäve.
Sich (dat.) ins s lachen skratta i mjugg.
Faustdegen m -s - dolk.
faustdick, a tjock som en knytnäve, »v* lügen
F ljuga som en borstbindare; er hat es s
hinter den Ohren han har en räv bakom
örat.
Faust[eisen, n -s -, se -amboß.
Fäustel [foystal], n -s - slägga.
Faust|[fechter, m -s - knytnävskämpe.
»gläubiger, m -s - jur. fordringsägare, som innehar
handfången pant. -griff, m -[e]s -e
knyt-nävsgrepp.
faustgroß [o:], a stor el. tjock som en
knytnäve, knytnävsstor, av knytnävsstorlek.
Faust‖hammer, m -s - 1. ⚙ handhämmare. 2.
⚔ förr stridshammare, stridsklubba,
-hand-schuh, m -[e]s -e [-Ju:a] handske utan fing-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
