- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
788

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - freilegen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

freileg‖en, tr 1. bortröja, avröja, jämna med
marken. 2. läk. fripreparera. F-ung, f -en
1. bortröjning, avröjning. ~ der Häuser
nedrivande av bus ; ~ der Straßen gatornas
avröjning; 2. läk. fripreparering.
Freilllehen [le:an], n-s - förr frilän. -leitung,
f -en O elektr. friledning,
freilich, adv 1. visserligen, för visso,
säkerligen, helt visst. 2. (ofta i förbindelse med aber,
allein, doch) nog, väl, visserligen, t. ex. ich
habe m nicht alles gesehen, aber____
Freilicht, n -[e]s O mål. friluft. -bühne, f -n
friluftsteater, -maler, m -s - friluftsmålare,
-maierei, f -en konst, friluftsmålning.
mo-mentaufnahme, f -n ögonblicksfotografering
(i det fria); ögonblicksfotografi, -theater, n
-s -, se -bühne.
freiliegen, intr [K] ligga fritt, öppet.
Freilos, n -es -e frilott.
freilosen, refl. Sich m lotta sig fri (från
militärtjänst).
freimach‖en, tr 1. frigiva, sätta på fri fot.
Sein Gewissen m lätta sitt samvete; den
Kopf m klara, reda ut sina tankar; sich
von e-r Verpflichtung m lösa sig från en
förpliktelse. 2. göra klar, t. ex. den Eingang,
den Weg m. 3. kem. frigöra. 4. post. frankera.
Nicht freigemacht ofrankerat. 5. hand. [-[ut]-klarera.-] {+[ut]-
klarera.+} n, F-ung, f -en frigörande,
frigivande, hand. klarering, post. frankering.
Frei‖mann, m -[e]s -er† 1. fri, friboren man.
2. odalbonde. 3. bödel, -marke, f -n post.
frimärke, -markt, m -[e]s -e† frimarknad,
privilegierad marknad.
Freimaurer m -s - frimurare, -hund, m -[e]s
-e† frimurarförbund. -ei, f O frimureri,
-frage, f -n frimurarfråga. -gesellschaft, f
-en frimurarsällskap. -händedruck, m -[e]s
-e† frimurarhandtryckning. f~isch, a
hörande till, avseende frimureri, frimurar-,
-loge [10:39], f -n frimurarloge, -schaft, /0,
-tum, n -s 0, -wesen, n -s O frimurarväsen,
frimureri, -zeichen, n -s - frimurartecken.
Freillmeister m -s - förr frimästare (som ej tillhörde
något skrå), -messe, f -n, se -markt. -mut, m
-[e]s O fri mod.
freimütig, a frimodig, öppenhjärtig,
uppriktig. F~keit, f -en, se Freimut.
Freillort [o], m -[e]s -e o. -erf, se -statt, -partei,
f -en, se -korps, -paß, m -passes -pässe
fripass. -pirsch, f O 1. fri jakt. 2. fri
jaktmark. -platz, m -es -e† friplats, -quartier,
n -s -e fri bostad, gratislogi.
Freir [frair], m npr mytol. Frej.
freireligiös [re-lrgie:s], a frireligiös,
frikyrklig.
Freis-, se Frais-.
Freisamkraut, se Fraisenkraut.
Frei‖saß [cl], m -sassen -sassen, -sasse, m -n -n
1. fri inbyggare, självägande bonde, odalman.
2. från utskylder fri borgare, -schar [a:],
f -en ⚔ friskara, frikår. -schärler [s:], m
-s - 1. friskareman. 2. friskalare,
upp-rorsmakare.
freischärlerisch, a friskare-.
Frei‖schein, m -[e]s -e frisedel, passersedel
-Schicht, f -en gruvt. fritt skikt, -schießen, n
-s - 1. fri skjutning. 2. offentlig skyttefest.
-schlachter, m -s - förr frislaktare (utom skrået),
-schläfer, m -s -, se -wächter. -schneider, 1n
-s - förr friskräddare (utom skrået), -schule, f -n
friskola, -schüler, m -s -, -Schülerin, f -nen 1.
frielev. 2. friskolelärjunge. -schulze, m -n -n
byfogde (som är ägare av odalhemman).
-Schuß [ü], m -schusses -schüsse 1. friskott. 2.
skott med frikula. -schütz, m -en -en,
1. Der m i Webers opera) friskytten. 2. ibi.
friskytt. -schütze, m -n -n, Se -schütz 2.
-schwin-ger, m -s - väggpendyl, -sein, n frihet.
Freisinn m -[e]s O 1. frisinne, frisinthet. 2.
frihetssinne. f~ig, a frisinnad, t. ex. me
Partei. -igkeit, f O, se Freisinn.
frei[spielen, refl. Sich se -losen.
freisprechen, tr 1. frikänna, t. ex. e-n von der
Anklage des Mordes, von aller Schuld m.
2. E-n Lehrling m förklara en lärling
utlärd. n, se följ.
Frei‖sprechung, f -en 1. frikännande. 2.
förklaring, att en lärling lärt ut. -springen, n
gymn. fritt språng, -spruch [ü], m -[e]s -e†
frikännande (dom). -Staat, m -[e]s -en fristat,
republik.
freistaatlich, a fristatlig, republikansk.
Freillstadt, f -e† [s:], 1. fri riksstad. 2. stad,
som erbjuder fristad. -Statt, f O, -stätte,
f -n fristad, tillflyktsort, lek bo.
frei‖steh[e]n [Jtefa]n], intr [h] 1. stå fri, 2.
stå ledig, vara till uthyrning. 3. stå fritt
för, e-m ngn, t. ex. es steht Ihnen frei, nach
Ihrem Ermessen zu handeln. F~, n (om
våningar) stående till uthyrning, -stehend,
a fristående, t. ex. mes G&riist.
Freistelle, f -n friplats.
freisteilen, tr 1. ställa fritt. 2. E-m etw. m
hemställa ngt till ngn, ställa ngn ngt fritt,
lämna ngt åt ngns skön, avgörande.
Frei‖stuhl, m -[e]s -e†, se Ferne 1. -stunde,
f -n fristund, rast, -stütze, f -nmur. stöd.
-tag [a:], m -[e]s -e 1. fredag. Stiller m
långfredag; ’v abend fredag afton; [c?es] ms
[ta:ks] på fredagarna. 2. fridag,
freitätig, a självständig. F~keit, f O
självständighet.
Freitauchen, n dykning i dykardräkt.
Freite, f O frieri, t. ex. auf die m gehen.
Freitisch m -[e]s -e fri kost. ~ haben hava
matdagar.
freitragend, a fribärande, t. ex. me Treppe.
Frei‖tragung, f -en O fri längd, sträckning,
-treppe, f -n fritrappa, -truppe, f -n, se
.-korps, -ühung, f -en gymn. fristående
övning. -Viertelstunde [nr-], f -n kvartsrast.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free