Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Freiwache ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-wache, f -n frivakt. -Wächter, m -s -
fri-vaktare. -werher [s-], m -s -werberin, f
-neri böneman, äktenskaps|mäklare,
-mäk-lerska. Werbung, f -en frieri (av böneman).
freiwerden [er], intr [s] bliva fri, ledig, ede
Wärme fys. frigjort värme. n kem. om
gaser frigörande.
Freiwild [vilt, före vok. -d-], n -[e]s -e lovligt
villebråd.
Freiwille m -ns -n fri vilja.
freiwillig, I. a frivillig. Feer ⚔ frivillig,
volontär, skarpskytt; Einjährig Feer ⚔
en-årsfrivillig, ung. studentbeväring; ~e
Gerichtsbarkeit jur. frivillig rättsvård. II. adv
frivilligt, självmant, av egen drift.
Freiwilligenildienst m -es -e ⚔ tjänst som
en-årsfrivillig, volontärtjänst. -examen, n -ens
-ina, se -prüfung. -jähr, n -[e]s -e ⚔ ettårig
militärtjänst, -korps [ko:r], n - [ko:rs] [-[ko:rs]-] {+-
[ko:rs]+} ⚔ skarpskyttekår. -miliz [mr’lhts],
f -en ⚔ milis (av frivilliga), -prüfung, f -en
enårsfrivilligexamen (motsv. ung. av
realskoleexamen). -Zeugnis, n -ses -se betyg,
som berättigar till att bliva enårsfrivillig
(motsv. ung. av realskolebetyg).
Frei‖willigkeit, f O frivillighet, -wohnung, f -en
fri bostad, -zeit, f -en fritid, -zettel, m -s
-frisedel.
frei‖zöllnerisch, se -händlerisch, -zügig, a som
har rätt att flytta efter behag.
Freizügigkeit, f O näringsfrihet, äv. biwi. frihet
att flytta etter behag (från en ort till en
annan), -s|gesetz, n -es -e
näringsfrihets-Ing, lag om frihet att flytta; jfr föregr.
fremd[irsmt, före vok. frsmd-], (komp. -er-est)I. a
1. främmande, t. ex. ee Gebräuche, Gesetze,
Länder, Sprachen, Waren. Ich bin hier ganz e
jag är alldeles obekant här; mische dich nicht
in ee Angelegenheiten! lägg dig ej i andras
affärer! ees Gut främmande, andras
egendom; ein eer Herr en främmande, obekant
herre; ee Länder, ee Sitten ordspr. andra
länder, andra seder; ees Leid rührt uns
wenig ordspr. ung. vad man icke lider av själv,
det vet man litet om; ees Licht måi. falsk
dager; unter eem Namen reisen resa
under antaget namn, inkognito; für ee
Rechnung band. för annans, främmande räkning;
e-r (dat) Sache e sein vara främmande
för, obekant med en sak; Rache ist seinem
Charakter ganz e hämnd är främmande
för, strider mot hans karaktär; das ist mir
ganz e det är mig alldeles obekant, det
känner jag ej alis till; ich stehe dem
Unternehmen ganz e jag står helt och hållet
utom detta företag; sich (ack.)gegene-ne
stellen, gegen e-n e tun ställa sig främmande,
avvisande mot ngn; sich (dat.) in e-r Gesellschaft
ganz e vorkommen känna sig alldeles
bortkommen i ett sällskap. 2. förvånande,
sällsam, underlig, t. ex. es kommt mir e vor,
daß____ ~ tun spela överraskad, förvånad,
taga på sig en förvånad min. II. F~, se
Fee[r).
fremdartig, a främmande, ovanlig, sällsam.
F^keit, f -en ovanlighet, besynnerlighet,
sällsamhet.
Fremdbestäubung, f -en bot. korspollinering.
fremdbürtig [y], a av främmande börd,
härkomst.
Fremde, f O främmande land, utlandet. Aus
der e kommen komma från utlandet; in Ydie
e gehen fara Utomlands, om hantverkare gå
på vandring; in der e sein el. leben vistas
utomlands el. utrikes.
Fremdenlladel m -s - främmande, utländsk
adel. -amt, n -[e]s -er† främlingsbyrå.
-besuch [u:], m -[e]s -e besök av främmande.
~ haben hava främmande [på besök], -bett, n
-[e]s -en gästsäng. -blatt, n -[e]s -er† främ^
lingsblad. -buch[u:], n -[e]s-erf främlingsbok,
resandebok; jfr -liste, -bureau [by’ro:] n -s -s ,
se -amt. -führer, m -s - 1. vägvisare för
resande, ciceron. 2. bok vägvisare för resande,
resehandbok. -führung, f -en vägledning för
främlingar. Die e ist nur den geprüften
Führern gestattet endast examinerade
personer anställas som vägvisare (för
främlingar). -gesetz, n -es -e främlingslag. -haß [a],
ii -hasses O främlingshat, -legion [le-gT’o:n], f
en ⚔ främlingslegion, -liste, f -n främlings-’
lista, lista över ankommande resande,
po-lizei, f O främlingspolis, -stube, f -n
gästrum. -truppe, f -n ⚔ främlings-, legotrupp,
-verkehr, m -[e]s O främlings-, turist|trafik.
-Vertreibung, f -en förvisning, utdrivning av
främlingar, -zimmer, n -s -, se -stube, -zufluß
[-u], m -Zuflusses 0, -Zustrom, m -[e]s ⚙
främlings-, resande|ström.
Fremde(r), m o. f adj. böjn. 1. främling,
utlänning. 2. främling, obekant, t. ex. e-n als
Fremden behandeln. 3. främmande, besök,
t. ex. Fremde haben. Es sind Fremde
angekommen vi ha fått främmande,
fremderregt, a driven, satt i rörelse av annan
kraft, elektr. matad.
Fremderregung, f -en O elektr.
separatmagnetisering.
Fremd‖heit [-t-], f l. O egenskap att vara
främmande, obekantskap. 2. pl. -en pgt
främmande, egendomligt, språkvidrigt,
barbarism. -herrschaft, f -en främmande
herravälde, främlingsvälde, -herrscher, m -s
-främmande, utländsk härskare, -igkeit, f,
se -heit 1. -körper, m -s - främmande
kropp.
fremdländisch [-t-], a främmande, utländsk.
Fremdling [-t-], m -s -e 1. främling. 2. geoi.
flyttblock, erratiskt block. 3. zool-, se
Wanderfalke. 4. främmande ord.
fremdnamig, a med ett främmande,
ovanligt, obekant namn.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
