- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
790

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fremdsein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fremdtlsein, n, se -hext 1. -spräche, f -n
främmande språk,
fremd‖sprachig, a talande, behandlande,
rörande ett främmande språk, på främmande
språk, -sprachlich, a i främmande språk,
t. ex. mer Unterricht.
Fremdllsucht [u], f O, -süchtelei [y], f-en
svaghet för, begär efter allt, som är
främmande.
fremdsüchtig, a svag för, begiven på allt
främmande.
Fremdsüchtling m -s -e som vurmar för, är
begiven på allt främmande.
Fremd‖wort [p], n -[e]s -er† o. -e främmande
ord. -Wörterbuch [u:], n -[e]s -er† ordbok
över främmande ord. -wörterei, f -en,
-wör-tertum, n -[e]s O mani att begagna
främmande ord.
fremdwüchsig [vyiksiq], a vuxen på
främmande mark, exotisk,
frenetisch, se phrenetisch.
frequent [frc’kvsnt], a (komp -er -[e]stf)
fre-kvent, ofta förekommande, tät, ofta
upprepad.
Frequentant [-’tant], m -en -en regelbunden
besökare.
Frequentation [-ta’tsi’oin], f O, se Frequenz.
Frequentativ|um [-ta/tiivum], n -ums -a språkv.
frekventativ, iterativ, verb(form), som
be-* tecknar upprepning.
frequentier|en, -te -t tr frekventera, ofta be-
sökii el. använda, talrikt bevista.
Frequenz, f O frekvens, användning, tätt
upprepande, talrikt besök, tillopp, -abnahme,
f n nedgång i frekvens, -kontrollapparat,
m -[e]s -e vändkors med räkneapparat. -liste,
f -n frekveuslista, besökslista, -messer, m -s
-0 elektr. frekvensmätare, -zunähme, /* -n
ökning av frekvensen,
fresco [fresko:], adv. m malen måla i fresko.
Freske, f -n mål. fresk, fresko|målning,
-måleri, -n|maler(ei), se Freskomaler[ei).
Fresk|o, n -os -en mål. fresko(målning). -bild,
n -[e]s -er, *e -gemälde. -farbe, f -n måi.
freskofärg. -gemälde [e:], n -s - mål.
freskomålning. -maler, m -s - mål. freskomålare,
-malerei, f -en mål. freskomåleri.
Fressalien [fre’sailian], pl F skämts, matvaror,
mat.
Freßllbauch m -[e]s -e†, se -hals. -begierde,
f -n glupskhet.
freßbegierig, a glupsk.
Freßbeutel m -s - tornister, foderpåse.
Fresse, f -n P mun, käft. E-m eins in die
m hauen giva ngn på käften, på truten,
fressen, (frissest o. frißt fraßest fräßest
gefressen friß) tr o. intr [h] 1. om djur äta,
t. ex. Gras m, den Pferden zu m geben.
Die Mäuse haben an (von) dem Speck
gefressen råttorna ha ätit på (av) fläsket.
Z. om människor fö rak ti. äta glupskt, frossa,
sluka, stoppa i sig. Er ißt nicht, er frißt
han äter inte, han slukar,; die Bremse
frißt bromsen tar, verkar; e-n arm m äta ut
ngn, utarma ngn; sich krank m föräta sig;
wie ein [Scheunen-]Drescher el. wie ein Wolf
m äta som en varg; bleib hier, wir fressen
dich nicht! stanna kvar här, vi skola inte äta
upp dig! dich tr e† ich zum zweiten
Frühstück uDg. dig gör jag nog snart kål på; er hätte
ihn vor Liebe m mögen han var färdig att
äta upp honom av idel kärlek; seinen
År-ger, seinen Verdruß in sich hinein m svälja
förtreten; er denkt, er habe die Weisheit
mit Löffeln gefressen han tror sig äga all
världens visdom, han tror sig vara en riktig
förståsigpåare; den Buben sollst du mir m
du skall allt få äta upp, att du kallat mig
skurk; F wenn ich den sehe, da habe ich schon
gefressen im. bara jag ser honom, mister jag
aptiten; an e-m, etw. den el. e-n Narren
gefressen haben förgapa sig i ngn, ngt; friß’
Vogel, oder stirb! ung. här finns intet val;
der Wolf frißt auch die gezählten Schafe ung.
vargen skräder inte, tar rubb och stubb. 3. av.
refl sich m fräta, gripa omkring sig, t. ex. der
Krebsschaden hat immer weiter gefressen,
das Mißtrauen fraß sich von neuem in ihre
Seele. Ihn frißt der Neid han förtäres av
avund; der Gram frißt ihm am Leben
grä-melsen gnager, tär på hans liv; das frißt
sich weiter det sprider sig mer och mer.
n ätande, frossande, slukande, frätande.
Ein gefundenes m en godbit; das ist ihm
el. für ihn ein gefundenes m det var
>mums> för honom; dies Kind ist zum m
det här barnet är så sött, att man kan äta
upp det. -d, p p o. a ätande, frätande. Ein
mer Besitz en egendom, som slukar pengar.
Fresser m -s - 1. storätare, frossare. 2.
frätande sjukdom å träd, kräfta, -ei, f -en 1.
frosseri, stormätning. 2. P kalas, -in, f -nen
storäterska, frosserska.
fresserisch, a glupsk.
Freß‖fieber, n-s - varghunger, glupande
hunger, läk. hungersjuka, -gelage, n -s -,
se Fresserei 2. -gevatter, m -s o. -n -n 1.
dopvittne (som ej är fadder). 2. se Fresser 1.
-gier, f O, se -begierde.
freßgierig, a glupsk.
Freßhals m -es -e† storätare, storslukare.
fressig, se fresserisch.
Freßllkober m -s -, -korb [o], m -[e]s -e†
matsäckskorg, -krankheit, f -en, se -fleber.
freßlieb, a. Sie ist m hon är så söt, att man
kan äta upp henne.
Freßling m -s -e im., se Fresser 1.
Freßl|lust, f O om djur foderlust, om människor P
matlust, -napf, m -[e]s -e†, -näpfchen, n -s
-frökopp, matkopp (för fåglar), -sack, m
-[e]s -e† 1. tornister. 2. P storätare. -spitze,
f -n zool. palp, känselspröt.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free