- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
795

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fries ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Fries, m (n) -es -e, -e, f -n 1. ark. fris, list,
t. ex. s mit Arabesken, Figuren. 2. ⚓ i
kanoner fris, ornament,
friesähnlich, a ark. frisliknande.
Friesllboden, se -[fuß]boden. -decke, f -n
fristäcke.
1. Friese, se 2 Fries.
2. Friese, pl finaste holländskt linne.
3. Friese, m -n -n geogr. friser.
Friesel [friizal], m (n) -s -, f ~n läk. frisel,
små blåsor med vattenliknande innehåll.
Rote[r), rotes s purpura: weißer s, weiße sn
frisel feber, miliaria. f~ähnlich, f^artig [a:], a
läk. friselliknande. -ausschlag [a:], m -[e]s
-e† läk. friselutslag. -fieber, n -s - läk.
frisel-feber, miliaria. -flechte, f -n iük. friselrevorm.
friesen, a hand. av fris.
Friesenform, f -en ø fris|form, -schablon.
Fries‖[fuß]boden, m -s -[†] O frisplatta, -glie-
åer,pl O lister.
Friesin, f -nen frisiaka, frisisk kvinna.
1. friesisch, a frisisk. Das Fse frisiska [-[språket];-] {+[språ-
ket];+} ses Leinen frisiskt linne, finaste
holländskt linne; se Reiter ⚔ frisiska
ryttare, spanska ryttare, jfr deutsch.
2. Friesisch, n frisiska [språket], jfr Deutsch.
-grün, n -s O hand. frisiskt grönt.
Friesland, n npr geogr. Friesland.
Friesländer m -s -, se 3. Friese, -in, f -nen, se
Friesin.
friesländisch, a frisisk.
Fries‖macher, m -s - O frisvävare, -macherin,
f -nen O frisväverska, -rahmen, m -s - ⚙
ram, list (på paneldörr), -relief [-re-lT’ef], n
-s -s frisrelief, -röck, m -[e]s -e† frisrock,
friskjol. -weber, m -s -, se -macher. -werk,
n -[e]s -e frisverk.
Frigg [frik], Frigga, f npr myt. Frigg, Frigga.
frigid [fri-’gi:t, före vok. -d-], a kall,
kallsinnig, känslolös.
Frigidari|um [fri’gr’da:num], » -ums -en fri-
gidarium, badrum hos romarna.
Frigidität [fri-gi-digert], f O 1. köld,
kallsinnighet. 2. läk. impotens.
Frikandeau [fri-ka-’do:], n -s -s kök. frikandå.
Frikandelle [fri-ka-’dela], f -n kök. frikadell.
Frikassee [fri’ka’se:], n -s -s kök. frikassé. ~
von Kalbfleisch kalvfrikassé, frikassé på kalv.
frikassier|en, -te -t tr frikassera, göra frikassé
av.
frikativ [fri-ka/iiif, fore vok. -v] a fonet, frikativ.
se Laute frikativa ljud, frikativor.
Frikativlaute, pl, se frikative Laute under
frikativ.
Friktion [friktsT’oin], f -en fys. friktion.
Friktionsllelektrizität [e-kktri-tsi-’teit], f -en
friktionselektricitet, -feuerzeug, n -[e]s -e
friktionselddon, -getriebe, n -s - O mask.
transmission medelst friktionsrullar,
-hammer, m -s -† O friktionshammare,
-kalan-der, m -s - O friktions|kalander, -press.
-kegel, m -s - ø mask. friktionskon.
kegel-kuppelung, f -en O mask. konisk
friktionskoppling. -kuppelung, f -en O mask.
friktionskoppling. -kur, se Schmierkur. -messer, m
-s - mek. friktionsmätare, tribometer. -presse,
f -n ⚙ friktionspress, -pulver [-far], n
-tändsats, som exploderar genom friktion,
-rad [a:], n -[e]s -er† O mask. friktionshjul.
-rolle, f -n ⚙ mask. friktionsrulle. -satz, m
-es -e† tändsats vid friktionsrör. -scheibe,
f -n ⚙ mask. friktionsskiva, -schlagröhre,
f-n ⚔ (förr vid sjöartilleriet) friktion SrÖr.
-zünder, m -s - ⚔ friktionständrör.
-Zündhölzchen [hæltsqon], n -s -
friktionständsticka. -zündschraube, f -n
friktions-tändskruv. -Zündung, f -en
friktionständning, självtändning.
Frimaire [fri-’ms:r], m -s - hist. frimaire,
frostmånaden.
fungier|en [fng’gi:-], -te -t trfärg. vrida,
vrida ur.
Fripon [frr’po:], m -s -s fripon, skälm, skalk,
frisch, (komp. -er -est) I. a 1. frisk, t. ex. se
XBXBlumen,</b> se Bi’ise, Fses Haff\ se Jugend,
se Luft, die F-e Nehrung, se Pferde, se
Truppen, ses Wasser, ser Wind, s wie
eine Rose, sich s halten. ~es Alter kraftig
ålder; ses Blei O friskt bly; se Farben
livliga, glada färger; se Gesichtsfarbe frisk,
blomstrande hy; ser Greis kry gubbe;
e-n an die se Luft setzen visa ngn dörren,
köra ut ngn; ~ machen friska upp; ~ und
gesund sein vara rask och kry. 2. färsk,
t. ex." ses Brot, se Butter, se Eier, e-e se
Fährte, ses Fleisch, ses Gemüse, ser Hering,
ses Heu, se Nachrichten, e-e se
Wunde. Noch in sem Andenken (noch s im
Gedächtnis) haben hava i friskt el. färskt
minne; se Austern friska ostron; sef
Dampf O färskångå; ein ses Faß
an-stechen slå upp ett nytt fat; se Fische
färsk fisk; ses Grab nyuppkastad grav;
auf sem Kalk malen måla på friskt, ännu
vått kalkbruk, måla alfresko; se Kohlen
nachlegen fylla på nya kol; se Milch söt
mjölk; weiß wie ser el. wie s gefallener
Schnee vit som nyfallen snö; abgehen
wie se Semmeln gå åt som smör i
solsken, ha frisk åtgång; auf ser Tat
er-tappen ertappa på bar el. färsk gärning; se
Vorräte nya förråd; sich e-e se Zigarre
anstecken tända en ny cigarr; se Zufuhren
hand. ny tillförsel; von sem, aufs se på nytt,
från början. 3. ny, ren, t. ex. ses Hemd,
se Wäsche. se Wäsche anziehen ömsa
linne, taga på sig rent. II. adv friskt, nytt,
på nytt. Die Arbeit geht ihm s von der
Hand arbetet går undan för honom; ~
anfangen börja på nytt ; s angekommene
Waren nyss inkomna varor; ~ [an]gestrichen!
nymålat! ~ rasiert nyrakad; s überzo-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free