- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
796

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frischarbeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genes Bett säng med rena lakan ; ~ gewagt,
ist halb gewonnen ordspr. friskt vågat är
hälften vunnet; ~ av fi se -aufl e daran! e
ans Werk/ ~ zur Tat! friska tag! låt det
gå! raska på! ~ vom Faß ny tappat, direkt
från fat; ~ vorwärts/ raskt framåt! ~ weg!
se -weg! e zu! se ~ voricärts !
Frisch‖arbeit, f -en O färskning. -arbeiter,
m -s - O färskare.
frisch‖auf, adv friskt mod! raska tag! gå på!
-backen, a nvbakad, t. ex. ees Brot, eer
Student, -bekränzt, a nyss bekransad.
Frischllbier, n -[e]s -e färsköl. -birne, f -nø
bessemerugn, konverter, -blei, n -s O
friskbly.
frischblutend, a blödande ur friska sår.
Frisch‖boden, m -s -[†] O konverterbotten.
-dampf, m -[e]s -e† ⚙ färskånga, ånga vid
full spännkraft, direkt från pannan.
Frische, f O 1. friskhet, friskt el. hurtigt
utseende, svalka, kraft, spänstighet. JVeue
ee bekommen leva upp på nytt. 2. pi. -n
sommarnöje, lusthus. 3. jakt. a)
vattningsställe (för djur); b) avföring (av hundar).
Frischeisen, n -s - O färskjärn, färsksmide.
frisch|en, -te ge-t I. tr 1. ibi. uppfriska,
förfriska, svalka, vederkvicka, t. ex. das frischt
die warme Stirn; jfr erfrischen. 2. jakt.
Hunde e rensa magen på hundar. 3.
färska, t. ex. Eisen e. Blei e friska bly.
4. das Ankertau e friska tåget, sticka
ett stycke av ankartåget. II. refl. Sich e
jakt. dricka. III. intr [Å] 1. friska, friska i,
t. ex. die Brise frischt. Es frischt det
friskar i, det blåser upp. 2. jakt. (om vildsvin)
grisa, få grisar. n, se Frischung 1. 2.
Frischer m -s - O färskare, puddlare.
Frischerei, f - en, se Frischung 1. 2. -roheisen
[ro:’ai-], n -s - O meta», vitt råjärn.
Frisch‖esse, f -nm?taii. färskhärd. -feuer,
n -s O O metan, färskhärd, smälthärd,
-feuer|-betrieb, m -[e]s -e ⚙ metaii.
färsknings|ar-bete, -drift, -feuer|roheisen [ro:’ai-], n -s -,
se Frisch ereiroh eisen,-feuer|schlacke, f -n
metan, färskslagg.
frisch‖gebacken, se -backen, -gedroschen, a
nytröskad -gefallen, a nyfallen, -gemolken,
a nymjölkad.
Frischllgestübbe, n -s - ø metan, stybb (vid
färskning). -glätte, f O ø härdglete.
-hammer, m -s -† O metall, färskverk. -heit, f O
friskhet, -herd [e:], m -[e]s -e ⚙ metan,
färskhärd. -hütte, f -n ⚙ metall, hytta (för
färskning). -knecht [s], m -[e]s -e
färskar|-dräng, -biträde, -ler, se Frischer.
Frischling m -s -e 1. jakt. gris av vildsvin,
ung vildgalt. 2. ibi. dial. gris, lamm m. m.
Frisch luppe, f -n ⚙ färska, -malerei, f -en,
se Freskomalerei, -meister, m -s - ⚙
färskmästare.
frischmelkend, a. ee Kuh (nyburen) mjölkko.
Frischmethode, f -n ⚙ metaii. färskningsmetod.
frisch|milchend, se -melkend.
Frischllofen m -s -† O metaii. färskugn,
friskugn. -prozeß [-’tsss], m -prozesses -prozesse
⚙ metaii. färskningsprocess. -schlacke, f -n
⚙ metall, färskslagg, -schmiede, f -n ⚙ metall,
färsksmide. -sein, n -s O friskhet, friskt
tillstånd. -Stahl, m -[e]s -e[f] O metan, götstål.
-Stück, n -[e]s -e ⚙ metaii. klump el. stycke
av färsk metall.
Frischung, f -en 1. förfriskning, uppfriskning.
2. ⚙ metaii. färskning, om bly friskning.
3. se Frische 3.
Frischllverfahren, n -s -, se -prozeß -wasser,
n -s O färskvatten. -Wasser]behälter, m -s -
färskvattenbehållare,
frischweg [-’vsk], adv utan tvekan, raskt, på
stället. ~ schreiben gå på att skriva, skriva
på.
Frischzacken m -s - O metaii. tackjärnshäll.
Frisco, se Frisko.
Friseur [frFze-r] , m -s -e frisör, -geschäft,
n -[e]s -e frisersalong. -in, f -nen, se Friseuse.
Friseuse [-’zø:za], f -n frisörska, frisös.
Frisierllbohrer [-’zi:r], m -s - O sänkborr.
-eisen, n -s - frisertång, krustång.
frisier]en, -te -t tr. 1. (om tjger) frisera, noppa.
2.die Stückpforten e bekläda
kanonportarna med fris. 3. (om h?u) o. reß sich
e frisera, kamma (sig). 4. F bildl. försköna,
uppsnygga, bättra på. n friserande,
frisering.
Frisierer m -s -, se Friseur.
Frisier‖holz [o], n -es -er† perukstock, -kamm,
m -[e]s -e† friserkam. -mamsell [-mam’zsl],
f -en hårfrisörska. -mantel., m -s -f
friser-kappa. -maschine, f -n, -mühle, f -nväv.
friseringsmaskin, ratinermaskin. -platte, f
-n, se -scheibe. -salon [za’lö:, sa’iö:], m -s -s
frisersalong. -scheibe, f -n ⚙ friserskiva.
-tischchen [-.fëon], n-s - friserbord. -zeug n
-[e]s -e ⚙ friserat tyg.
Frisko [’frisko:], n npr geogr. Frisco, San
Francisco.
Frisolettband [fri-sohlst], n -[e]s -er† hand.
flo-rettsidenband.
Frison [fri-’sö:], m -s -s hand. frison, avfallssilke.
friß, se fressen.
Frist, f -en 1. tid, tidpunkt. In el. zu keiner
e aldrig; in kürzester e på kortaste tid, så
fort som möjligt; zu dieser e i denna stund,
för närvarande; zu jeder el. aller e alltid.
2. tidrymd, inom vilken ngt skall ske frist,
fÖr-fallotid, t. ex. hat er Ihnen keine bestimmte
e gesetzt t du hast noch immer acht Tage e.
In Jahres e inom ett år; zahlbar in sechs
een hand. att betalas i sex terminer. 3. frist,
respit, uppskov, anstånd, t. ex. für die am
<i><b></i>15.</b> d. M. (dieses Monats) fällige Tratte noch
einen Monat e geben el. gewähren, e ist
Goldes icert ordspr. den som vinner tid, vinner
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free