- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
797

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fristbefehl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


allt. -befehl, m -[e]s -e jur. utslag el. order om
uppskov, -brief, m -[e]s -e anståndsbrev,
brev med begäran om uppskov, -buch [bu:x],
n -[e]s -er† [by:£-], gruvt. diarium, dagbok.
frist|en, -ete ge-et I. tr 1. uppskjuta. 2.
förlänga, uppehålla. E-m das Leben m
uppehålla livet på ngn; sein Leben mühsam el.
kümmerlich m, [sic A (dat.)] das nackte lieben
m hålla livhanken uppe, hava en knapp
bärgning; so viel haben, um das Leben zu m
hava nätt och jämnt så mycket, att man
kan livnära sig. II. refl.Sich m hålla
sig vid liv. n se Fristung.
frist[en]weise, adv i terminer, på avbetalning,
[jfr f. ö. sms. av Frist].
Frist|Ierstreckung, f -en, -erteilung, f -en, se
-gewährung. -gesuch [-zu:x], n -[e]s -e
uppskovs-, respit|yrkande, anhållan om
uppskov. -gewährung, f -en beviljande av
anstånd el. respit. -mittel, n -s - botemedel för
tillfället, palliativ, -tage, pl respitdagar.
Überschreitung, f -en överskridande av
re-spittid.
Fristung, f -en 1. uppskjutande, förlängning,
uppskov, Prolongation. 2. Zur m meines
Lebens för att uppehålla livet på mig
Fristverlängerung, f -en respitförlängning,
förlängning av anstånd.
fristweise, se frist[en]weise.
Fristzahlung, f -en betalning i terminer.
Frisur [frr’zurr], f -en 1. frisyr,
håruppsättning, kamning. Wulst unter der m [hår-]
valk. 2. se Falbel.
Fritfliege, f zool. osdnis fri t frit-,
slökorn|-fluga.
Frithjof [fri:tjof], m -s -e npr Fritiof, -[s]sage,
f -n Fritiofs saga.
Fritt, se Fr ett.
Frittafel (vid avstavn. Fritt-taf el), f -n
fritt-bord.
Frittbohrer, se Frettbohrer.
Fritte, f -n 1. kök. bakverk, pastej. 2. ⚙ giasfubr.
fritta.
fritt|en, -ete ge-et tr ⚙ giasfabr. frittera,
uppvärma glasmassan till sammansintring. F^,
n ⚙ frittning.
Fritten‖farbe, f -n ⚙ frittfärg, frittad färg.
-porzellan [portss’lcun], n -s -e ⚙ frittporslin.
Fritter m -s - fys. kohärer.
Frittllofen m -s -† O frittugn. -röhre, f -n rys.
kohärer. -tafel, so Frittafel.
Frittung, f -en rys. kohesion.
Fritz m -ens -en o. -e (dim. Fritzchen) npr
Frits.
Fritze m -n -n 1. se Fritz. 2. btrlinerdial. i sms.
ss. Möbelm möbelhandlare, Zigarrenm
cigarrhandlare.
frivol [fri’’vo:l], a (komp. -er -st) frivol, ytlig,
fåfänglig, lättsinnig, oanständig.
Frivolettband [fri-vo-’kt-], se Florettband.
Frivolität [fri-vo-li-’ts’t], f -en 1. frivolitet,
ytlighet, flärdfullbet, lättsinne. 2. -en pl
frivoliteter, frivolitetsspetsar, t. ex. [m] men
arbeiten.
Frl. = Fräulein.
froh [fror], a (komp. -er -[e]sö 1. glad, t. ex. mit
mem Mute, ein mes Leben führen, ich bin m,
ihn zu sehen, daß er gekommen ist. E-r (gen.)
Sache el. über etw. (ack.) ~ sein vara glad,
glädjas åt ngt; e-r (gen.) Sache m werden a) bliva
glad över ngt; 6) komma i åtnjutande av ngt;
er konnte nur e-n Augenblick dieses Glückes
m werden han fick blott för en stund njuta av
denna lycka; da wird man nicht seines
Lebens m där har man minsann ej för glada
dagar; sie wurden des Sieges nicht recht m
de fingo ingen verklig glädje av segern; keine
me Stunde mehr haben aldrig ha en glad
stund mera. 2. glad, glädjande, t. ex. me
Botschaft, me Nachricht. mes Ereignis
glad tilldragelse (i familjer). F^blick, m
-[e]s -e glad blick, glädjeblick. F~gsfühl,
n -[e]s -e glad känsla, -gelaunt, a gladlynt,
-gemut, a glad till sinnes, vid gott humör.
F^heit, f O se F-sinn. -lächelnd [s], a glatt
leende. F^laune, f -n gott lynne, gott
humör, -launig, a munter, vid gott lynne.
F^laut, m -[e]s -e glädjeljud,
fröhlich [fr#:li<£], a glad, munter, glättig, t. ex.
me Gedanken, me Laune, me Lieder, me
Miene, mit mem Mute, e-n men Sinn haben, me
Tänze, me Botschaft glädjande budskap;
ich wünsche Ihnen ein mes Neujahr jag
önskar er ett gott nytt år; me Weihnacht[en]!
glad jul! mer Willkommen hjärtligt
välkommen; von Herzen m lätt om hjärtat,
hjärtans glad; über etw. m sein, wer-
den vara, bliva glad åt ngt, glädjas åt ngt.
2. glädjande, leende, lovande, t. ex. . me
Saaten. F~keit, f -en 1. glädje, glättighet,
munterhet, t. ex. ausgelassene m. 2.
lustbarhet, nöje, förlustelse,
frohlock‖en [fro-’lokan, ’froilokan], -te [ge]-t
intr [Å] jubla,’ fröjdas, über etw. (ack.) el.
e-r (gen.) Sache åt ngt. met dem Herrn! bibl.
låtom oss höja glädjerop till Herren! sich
außer Atem m ibi. skrika sig hes av glädje.
F~, n, F-ung, f -en jublande, jubel.
Froh|mut, m -[e]s O gott humör; se -sinn.
frohllmutig, -mütig, a, se -gemut.
Frohn-, se Fron-.
Frohsinn m -[e]s O glatt sinne, glättighet,
glatt, gott lynne. f~ig, a, se frohgemut.
fromm, (komp. frömmer, frömmst O. äv.
frommer, frommst) a 1. ᚼ tapper, stark,
rättskaffens. 2. from, religiös, gudfruktig,
välgörande, barmhärtig, mild, t. ex. Ludwig der
Fme, e-e me Miene, e-e me Seele, me
Gedanken, ein mes Leben führen. Der Fme den
fromme, läsaren; die Fme den fromma,
läserskan; me Bücher andaktsböcker; der me
Gott den rättvise, gode Gud; me Stiftungen
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0805.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free