- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
811

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fundbureau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[x], n -[e]s -er† [9] förteckning över
hittegods. -bureau [’-by-’ro:], n -s -s järnv.
avdelning för tillvaratagna effekter.
Fundchen, n -s - 1. litet fynd. 2. fint, knep.
flindé, förUdr., poet. = fällde, se finden.
Fundlldiebstahl m -[e]s -e† stöld av
hitte-gods. -gebühr, f -en, -geld [s], n -[e]s -er
hitte-lön. -glück, n -[e]s O tur att hitta, -grube,
f -n 1. gruvt. fyndort, gruva. 2. bildl.
guldgruva, t. ex. e-e ~ von Gelehrsamkeit. Er
hat e-e wahre s von Anekdoten han är
formligen späckad med anekdoter,
fundier‖en [-’di:-], -te -t tr grundlägga, grunda,
hand. fondera. Gut fundiert väl situerad;
ein gut fundiertes Haus hand. en solid firma;
fundierte Schulden hand. fonderade skulder.
F~, n, F-ung, f -en grundläggande, hand.
fondering.
Fundierungsarbeit, f -en grundläggningsarbete,
fündig, a, se findig, s machen gnm. upptäcka
en fyndighet.
Fünd[lein, ro -s se -chen.
Fündling m -s -e, se Findling.
Fundlllohn m -[e]s -e†, se -gebühr. -ort [o],
m -[e]s -e o. -er† fyndort, -platz, m -es -e†,
se - ort. -recht [<J, n -[e]s -e 1. lag angående
hittegods. 2. gruvt. fyndrätt,
inmutningsrätt. -register, n -s -, se -buch. -lache [x], f -n
fynd, hittegods. -schacht [x], m -[e]s -e[f]
gruvt. fyndigt schakt, -schein, m -[e]s -e, se
-be-richt. -stätte, -stelle, f -n fyndort, -stück,
n -[e]s ~e fynd, hittegods. -unterschlagung,
f -en undanstickande av hittegods. -zettel,
m -s -, se -buch.
Füne m -n -n geogr. invånare på Fyen, fyenbo.
Fünen, n -s O npr geogr. Fyen, Fyn.
Funeralien [ftrnc’ra:lion], pl 1. begravning.
2. begravningskostnader.
1. fünf [y]> grundtal eböji. fem, t. ex. er kann
nicht bis ~[e] zählen, s vom Hundert fem
på hundra, fem procent; alle s Jahre vart
femte år; es geht auf ~ klockan går på
fem; seine s Sinne beisammen haben bildl.
hava sina sinnens fulla bruk; man muß s
gerade el. e-e gerade Zahl sein lassen man
får låta udda vara jämnt, jrr acht.
2. Fünf, f -en femma, i tärningsspel sinka, t. ex.
in Gestalt e-r jfr Acht.
Fünf‖achteltakt [-ax-], m -[e]s -e mus.
femåtton-delstakt. -adernkraut, n bot. Plantago lanceolata
spetsgroblad, -akter, m -s - teat femaktare.
fünfllaktig, a teat. i fem akter, femakts-, -armig,
a femarmad.
Fünf|blatt, n -[e]s -er† 1. bot. Potentiiia
fingerört. 2 ark., se -paß.
fünf‖blätt[e]rig, a bot. fembladig. -blattförmig,
a fembladslik(nande).
Fünfblattkraut, n bot. Comarum kråkklöver,
fünf|blättrig, se -blätt[e]rig.
fUnfjdoppelt, se -fach.
1. fünfe, se Lf un fi
2. Fünfe, f-n, «e 2. Fünf.
Fünfeck, n -[e]s -e mat. femhörning. f~ig, a
mat. femhörnig.
Fünfer m -s - 1. femma, i tämingsspei sinka,
t. ex. drei s werfen. 2. femtal, sty. siffran
5. 3. ledamot av femmannanämnd, fem
mannaråd. 4. förr fempfennigs-,
femtipfennigs|-stycke. 5. vin av årgången 1805. 6. soldat
från femte regementet m. m. -aus|schuß, m
-schusses -schüsse femmannautskott.
Fünferl, n -s - F österr. femflorinsedel, bayr.
fempfennigsslant.
fünferlei, a oböji. fem slags, på fem sätt.
Fünf[er]ling, m -s -e förr, se Fünfer 4.
fünf‖fach, a femdubbel, femt’aldig. ~ machen
femdubbla; das Fse det femdubbla.
-fächerig [s], a bot. femrummig.
Fünffachheit, f -en femfald.
fünf|fältig, a, se -fach.
Fünf‖felderwirtschaft, f -en lantbr.
femskiftesbruk. -fingerhandwerk, n -[e]s -e
tjuvhantverk.
fünffing[e]rig, a femfingrig.
Fünfllfingerkonfekt, n -[e]s -e F örfil, orre. -fin-
gerkraut, n bot. a) Potentiiia femfingerört; b)
Satyrium nigrum el Nigiitella nigra brunkulla, -flach
[a], n -[e]s -e, se -fiächner.
fünfflächig [s], a mat. försedd med fem ytor.
Fünfflächner m -s - mat. kropp med fem ytor,
pentaeder.
fünfflügelig, a bot. femvingad.
Fünf‖frankuen]stück, n -[e]s -e mynt
femfrancsstycke. -fuß [u:], m -es -e† metr. pentameter.
fünffüßig, a metr. femfotad.
Fünf|füßler, m -s - se -fuß.
fünfligeteilt, a femdelad. -griffelig, a bot. med
fein pistiller.
Fünfl|herr, m -n -en ant. medlem av ett
fem-mannaråd, quinquevir. -herrschaft, f -en
ant. femmannastyrelse.
fünfhundert, grundtal oböji. femhundra,
-jährig, a femhundraårs-, t. ex. se Feier, -ste,
ordningstal adj. böjn. femhundrade. -stel, I.
a oböji. femhundradels. II. F, n -s -
fem-hundradel.
fünf‖jährig, a femårig. -jährlich, a
(återkommande el. inträffande) vart femte år. -jochig
[o]. se -paarig.
Fünfkampf m -[e]s -e† sport, femkamp,
fünf‖kantig, a femkantig. -kapselig, a bot.
femrummig. -klappig, a bot. med fem klaffar el.
valvler, -körnig [æ], a bot. femkornig.
-lappig, a bot. femfiikig.
Fünfleiterllkabel, n -s - O eiektr [-femledar[e]-kabel.-] {+femledar[e]-
kabel.+} -system, n -s -eelektr. [-femledar[e]-system.-] {+femledar[e]-
system.+}
fünf‖mal, adv fem gånger, -malig, a som upp
repa[t]s fem gånger, femfaldig. -männerjig,
a bot. femmännig, försedd med fem
ståndare.
Fünf‖markschein, m -[e]s -e femmarkssedel.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free