- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
813

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - funfzigste ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fünf-, fünf‖zigste, ordningstal, adj. böjn.
femtionde.
fünf-, fünf‖zigste!, I. a oböji. femtion[de]dels.
II. n-s - femtion[de]del.
fünf-, fünfllzigstens, adv för det femtionde, i
femtionde rummet,
fünfllzoliig, -zöllig, a femtums-, -züngig. a, se
-sprachig.
fungib|el [fuij’giibal], a (komp. -ler -eist)
fungibel. Fungible Sachen jur. fungibla ting.
fungier|en, -te -t intr [K] fungera, tjänstgöra,
t. ex. als Arzt, als Vermittler e.
Fungin [-’gi:n], n -[e]s -e kem. fungin.
Fungit [-’gi:t], m -[e]s -e o. -en min. (svamplik,
fossil korall) fungit.
fungös [&{], a svampig.
Fungosität [-gcrsr’teit], f O svampighet,
svampartad utväxt.
Fungus [iuggus], m - - svamp,
funikulär, funikulär, a funikulär, lin-.
Funikularbahn, f -en lin-, luft-,
kugghjuls|-bana
Fünin [y:], f -nen geogr. fy[e]nska.
fünisch, a geogr. fy[e]nsk.
Fünkchen [fygkqan], n-s - (dim. av Funke) liten
gnista.
Funke [fugka], m -n[s] -n (dim. FünJc[chen -lein)
1. gnista, t. ex. elektrische en, fahren
(reiten), daß die en fliegen (stieben), es glüht
noch ein en unter der Asche, en schlagen,
sprühen. Ein en Feuer noch so klein, er
äschert ganze Städte ein, ein kleiner en
verbrennt e-n ganzen Wald ordspr. av en
liten gnista blir ofta en stor eld; wie Ydie
en flogen så det gnistrade; den en ins
Pulverfaß werfen bildl. tända eld på krut; er
sprüht en han är så arg, att det gnistrar
om honom, han är utom sig av raseri. 2.
bildl. gnista, spår, tecken. Er hat keinen en
(kein Fünkchen) Ehrgefühl han har ej spår
till hederskänsla el. ej den ringaste
hederskänsla; es ist kein en Hoffnung mehr det
finns ej mer en gnista hopp el. ej det minsta
hopp; der letzte en des Lebens den sista
livsgnistan; ivenn du noch einen en Liebe
für mich hast om du ännu har en smula
kärlek till mig; er hat keinen en Verstand
han har inte en gnista el. inte ett uns
förstånd, h n har inte den minsta tillstymmelse
till förstånd.
Funkeifeuer, n-s - blänkfyr.
funkelig, a ibi. gnistrande,
funke‖n, funk[e]le -te ge-t I. intr [h] gnistra,
glänsa, tindra, t. ex. seine Augen e vor
Wut, das Meer, der Wein funkelt, die Sterne
e. II tr Ihr Blick funkelte Freude
hennes ögon sköto glädjeblixtar, glädje strålade
ur hennes blick; e-n blind e blända ngn.
ii gnistrande, glänsande, tindrande,
funkelnagelneu oqka ’na^al’noy], a
splitterny, spritt ny, F sprittsprångande ny.
funkelnd, a gnistrande, glänsande, t. ex. ee
Augen.
funkelneu, se funkelnagelneu.
1. Funken, m -s -, se Funke.
2. funk|en, -te ge-t intr [ä] 1. gnistra, spraka,
utsända gnistor. 2. ⚙ trådlös telegr. avsända
gnisttelegram, telegrafera utan tråd,
underrätta el. meddela pr gnisttelegraf.
Funkenabteilung [-p-], f -en ⚔ gnistavdelning.
funkenähnlich, a gnistliknande, gnistrande,
liksom en gnista (gnistor).
Funken‖amt, n -[e]s -er† station för trådlös
telegrafi, gniststation. -anzeiger, m -s
-eiektr. gnistindikator, resonator. -auswurf,
m -[e]s e† gnistkastning. -batterie, [-’ri:], f
en [-’rnan] ⚔ gnistbatteri. -bild, n -[e]s -er
fys. gnistbild. -bildung, f -en gnistbildning,
-büschel [y], m (n) -s - knippe, kvast av
gnistor. -dämpfung, f -en gnistdämpning.
ent-ladung, f -en gnisturladdning. -tänger, m -s -
1. eldskärm. 2. ⚙ gnist|fångare, -släckare.
-feuer, n-s - gnisteld. -flug, m -[e]s
flygande av gnistor, -induktor [in’duktor], m
-s -en [-’to:ran], fys. gnistinduktor. -leiter, m
-s - fys. gnistledare. -licht, n -[e]s -er elektr.
ljus från elektriska gnistor.
funkenlos, a utan gnista.
Funkenlllöscher [æ], m -s - gnistsläckare.
-losigkeit, f elektr. gnistfrihet. -mannschaft, f
en ⚔ gnistmanskap. -matrose, m -n -n
gnistmatros. -messer, m -s - lys.
gnistmä-tare. -mikrometer, n (m) -s - fys.
gnistmikro-meter. -milderer, se -/änger 2. -Offizier
[ofr’tsiir], m -s -e ⚔ gnistofficer. -puster
[u:], m -s - skänks, eldare, -regen, m -s
-gnistregn, -rost [o], m -es -e ⚙ gnistgaller.
-Sammler, m -s - fys. gnistsamlare.
-schwächer, se -fänger 2. -sehen [ze:an], n -s läk.
fotopsi. -sieb, n -[e]s -e, se -rost.
-Spektr|um, n -ums -en o. -a gnistspektrum,
-sprü-lien [Jpry:an], n sprakande (av gnistor).
funkensprühend, a gnistrande, sprakande,
eldsprutande.
Funkenüstation [Jta-tsi’o:n], f -en gnist-,
ra-diotelegraf|station. -strecke, f -n fys.
gniststräcka. -telegramm [tele*-], n -s -e
gnisttelegram. -telegraph, m -en -en gnisttelegraf.
-telegraphenstation, se -station, -telegraphie
[-’fi:], f -n [-’fiian], gnist-, radio|telegrafi.
-telegraphie|gast, m -es -en, se -matrose.
funkentelegraphisch, I. a radio-,
gnist|telegra-fisk, t, ex. den een Verkehr vermitteln. II.
adv per gnist.
Funkenllturm m -[e]s -e† gnisttorn (för
trådlös telegrafering). -Verdichter, m -s - fys.
kondensator.
funken|werfend, se -sprühend.
Funkenllzieher [-tsr.a;], m -s - fys. urladdare.
-zünder, m -s - fys. gnisttändare. -zündung,
f -en fys. gnisttändnuig.
Funker m -s - ⚔ gnistsoldat.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0821.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free