- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
815

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - für ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade ett rum för sig själv el. för egen räkning;
sie behielt ihr Geheimnis m sich hon behöll
sin hemlighet för sig själv; an und m sich
i och för sig; ich m meine Person, «x/ mein
Teil jag personligen, jag för min perscn, för
min del. 14. [[mindre]] i st. rör vor. m Schrecken bleich
blek av fasa. 15. i fören. med adj. o. verb, t. ex. e~m
m etw. danken, e-m m etw. dankbar sein, ~
e-n beten. Jfr f. ö. resp. a. o. verb. 16. Was m
ein inteir. pron. vad för en, pl loas für vad för
[ena], t. ex. was ist das m ein Mann el. was
m ein 2fann ist das? was m Äpfel sind das?
Was m ein elender Mensch! en så’u eländig
-varelse! was m elende Entschuldigungen
sådana usla ursäkter; was ~ Absichten er
auch [immer] haben mag vilka avsikter han
än må ha.
2. für, adv poet. o. högre stil. ~ und m
alltjämt, beständigt, allt framgent.
3. Für, n oböji. Das m und Wider för och
[e]mot, t. ex. wieder erwog sie jedes m und
Wider in dieser trostlosen Angelegenheit.
Furage [fir’rcuga], f O ⚔ furage, hästfoder,
-empfang, m -[e]s -e† ⚔ mottagande av
furage. -geld, n -[e]s -er ⚔ furageringspengar.
-ratlon [rcrtsT’o’.n], f -en ⚔ foderration. -sack*,
m -[e]s -e† furagesäck, fodersäck. -tasche,
f -n se -sack.
Furageur [firra/goir], m -s -e, se Furagierer.
Furagewagen m -s - ⚔ furagevagn.
furagier|en [-’31:-], -te -1 intr [h] furagera.
F~, n, se Furagierung.
Furaglerer m -s - ⚔ furagör, foderanskaffare.
Furagierung. f -en ⚔ furagering, t. ex. grüne,
trockne -s|kommando, n -s -s
furage-ringstrupp. -s |zug [u:], m -[e]s -e†
fura-geringsexpedition.
fürbaß [tyir’bas, 7fy:rbas], adv [[mindre]] vidare,
framåt, t. ex. ~ ziehen.
Fürbitte, f -n förbön, t. ex. auf seine m. Bei
e-m m für e-n einlegen el. tun fälla förbön
hos ngn för ngn, lägga sig ut hos ngn för
ngn.
fürilbitten, se -sprechen. -bittend, a
medlande, innehållande förbön.
Fürbitter m -s -, medlare, förespråkare, -in,
f -nen medierska, förespråkerska.
Furch-, se Furchen-.
Furche [fur^a], f -n (dim. Fürchlein [y]) 1.
fåra, t. ex. mn ziehen. 2. fåra, rynka, t. ex.
das Alter hat auf seiner Stirn mn gezogen.
3. anat. i hjärnan fåra, i ben blodkärlsränna. 4.
⚙ ränna, spont, i gevär räffla, å kvarnstenar
räffla, fåra, å valsjärn Spär.
furch|en, -te ge-t I. tr 1. fåra, draga fåror i,
rynka, t. ex. keine Falte furcht sein Gesicht.
Das Schiff f urcht die Wogen bildl. skeppet
plöjer böljorna. 2. ⚙ sponta, räffla. II refl.
Sich m fåras, t. ex. seine Stirn furcht sich.
III. gefurcht, p p o. a 1. fårad. 2.
spon-tad, räfflad. F~, n, se Furchung.
furchenartig [a:], a liknande fåror, som en
fåra.
Furchenübreite, f -n iantbr. en fåras (fårornas)
bredd, -egge, f -n ⚙ iantbr. drillharv.
furchen|förmig, se -artig.
Furchenllgenoß [o], m -genossen -genossen,
-genösse, m -n -n närmaste granne, en som bor
gård i gård. -grubber, m -s - O iantbr.
grnb-ber, exstirpator. -länge, f -n iantbr. en fåras
(fårornas) längd, -molch [o], m zool. Siredon
pisciformis axolotl. -nachbar, m -s o. -n -n, se
-genoß, -napf, m -[e]s -e† zool. sifon snäcka,
-pflug, m -[e]s -e† ø iantbr. drillplog. -rain, m
-[e]s -e, -rücken, m -s - iantbr. tilta, rygg
mellan två plogfåror, -tiefe, f -n iantbr. en
fåras (fårornas) djup. -treter, m -s - slang
lantis, -wäl, m zool. Balænoptera fenval.
furchenweise, adv i fåror.
Furchenl|ziehen [tsi:an], n iantbr. ryggning,
uppdragning av fåror, -zieher [tsi:or], m -s -
lantbr. ett slags drillplog (med vilken varandra
korsande fåror plöjas).
furchig, a fårad.
Furcht, f O 1. fruktan, rädsla, t. ex. der Ritter
ohne ~ und Tadel, m hilft zu nichts ordspr.
ung. det hjälper inte att vara rädd; aus m
vor Strafe, vor dem Tode av fruktan för
straff, för döden; ~ vor e-m, etw. haben
vara rädd för ngn, ngt, frukta för ngn,
ngt; er ist außer sich vor m han är utom
sig av rädsla; die m Gottes bibl. fruktan
för Gud; die m macht Beine räds’a sätter
fart i benen; e-m m einßößen el. einjagen,
e-n in m setzen injaga skräck hos ngn,
sätta skräck i ngn; wir haben solche m vi
äro så rädda; e-n durch m außer sich
bringen skrämma vettet ur ngn; e-n durch ~
niederhalten skrämma ngn; e-n in m
er-halten hålla ngn i respekt; in m geraten
bli skrämd, oroa sig, råka i ångest; er ist
mit der bloßen m davongekommen ban har
kommit undan med blotta förskräckelsen.
2. läk. sjuklig ängslan, fruktan. ~ vor Feuer
pyrofobi; m vor Menschen folkskygghet,
antropofobi.
furchtbar, I. a fruktansvärd, förskräcklig,
t. ex. mer Gegner, mes Unglück, me Wut.
Sich m machen göra sig fruktad, injaga
skräck. II. adv fruktansvärt, oerhört, över
hövan, väldeligen, rysligt, t. ex. ~ essen,
lachen, schreien. m betrunken stupfull.
F^keit, f frnktansvärdhet, förskräcklighet,
förfärlighet, fasansfullhet. -lich, F se
furchtbar.
Furchtbild, n -[e]s -er skräckbild, skrämbild.
fürcht|en, -ete ge-et I. tr frukta, sky, vara rädd
för, t. ex. Gott, den Tod m, ich fürchte zu
fallen el. daß ich falle. Das ist nicht zu m
det är ej att befara; m Sie nicht! var ej
rädd! er fürchtet weder Tod noch Teufel
han fruktar varken Gud eller fan. II. intr [h]
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free